Lindqvist Madelene

Namn: Madelene Lindqvist
Ämne: Lantbruksekonomi, inriktning lantbrukspolitik
Fakultet: Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

“Alla möjligheter finns trots att man inte började universitetet direkt efter studenten.”

Min väg till universitet har varit allt annat än rak. Efter studenten från Pedersöre Gymnasium började jag studera miljöteknik i Vasa. Jag insåg väl ganska snabbt att det ämnet inte var riktigt min grej. Efter en del övervägande började jag hösten 2008 studera till agrolog (YH) vid Yrkeshögskolan Novia, varifrån jag fick min examen efter fyra års studier.

Efter agrologstudierna var jag ivrig att börja jobba och trivdes mycket bra med det. Ändå var det som om något saknades. Jag hade alltid funderat på Uni, men tyckte att fem års studier till kändes lite väl mycket. Eftersom jag ändå inte kunde släppa tanken så bestämde jag mig för att göra lite eftersökningar och fann att man kunde söka in direkt till magisterstadiet! Max ett års kompletterade studier + två års magistersstudier lät inte alls illa.

Ifjol satte jag således igång med ansökningsprocessen. Kopior av agrologbetyg och motivationsbrev skickades in. I maj fick jag det glada beskedet att jag kommit in till magistersstadiet i lantbruksekonomi.

Lantbruksekonomi

I och med att jag redan hade en agrologexamen i bakfickan kändes det naturligt att välja lantbruksekonomi och inriktningen på lantbrukspolitik som ämne. Tidigare hade jag läst lite ekonomi på yrkeshögskolan och ville gärna fördjupa mig i det ämnet. Lantbrukspolitik är också ett intresse som väcktes då jag fick jobba ett år som landsbygdssekreterare och ha hand om jordbrukarnas stödansökningar. Varför ser jordbrukspolitiken ut som den gör? Vad påverkar de beslut som fattas på EU och nationell nivå gällande jordbruksstödsystemet? Hur kan man förbättra jordbrukets lönsamhet?

Studera på finska

I början var det ganska tungt att ha undervisning på finska, eftersom man var så van med att allt tidigare gått på svenska. Men man vänjer sig så småningom. För min del tog det ett par månader innan man ”ledigt” kunde lyssna på finska. Att lära sig finska ordentligt ser jag inte som någon nackdel, tvärtom tror jag att det är nödvändigt om man vill klara sig i arbetslivet.

En mycket bra sak med Helsingfors Universitet är att det är tvåspråkigt, vilket betyder att man har rätt att skriva tenter och inlämningsuppgifter på svenska. Man har även rätt att hålla presentationer på svenska. Dessutom har jag haft en del grundkurser på svenska och vissa magisterskurser går på engelska.

Hitta umgänge på svenska

Jag sökte mig tidigt till den svenskspråkiga ämnesföreningen inom fakulteten, Svenska Studenters Agro-Forst förening r.f., eller agro-forst och är i år (2015) vice ordförande för föreningen. Att få en del av det sociala umgänget på svenska är skönt och vi har en bra gemenskap i föreningen och många evenemang under studieåret.

Skillnad mellan universitet och yrkeshögskola

“På Uni har man mera eget ansvar för att göra upp sitt kursschema, på yrkeshögskolan var det mera styrt schema.”

Jag var först lite ängslig att börja med universitetsstudier, skulle jag klara av det? Man hade ju hört en del om hur mycket pluggande det innefattar. Visst är det till viss del mer att läsa på universitetet, men absolut inga oöverkomliga mängder.

Den finns en del skillnader mellan universitet och yrkeshögskola. Det jag reagerade först på var storleken på en del föreläsningar. Från att man i Novia oftast haft föreläsningar med ett tiotal studerande, kunde vissa kurser nu ha ha över 200 – 300 anmälda. Men då har jag även haft kurser på Uni med under 10 studerande.

Annat som skiljer är att det mesta av undervisningen går på finska och att mina kurskamrater är finskspråkiga. På Uni har man också mera eget ansvar för att göra upp sitt kursschema, på yrkeshögskolan var det mera styrt schema.

Trots att det finns olikheter mellan yrkeshögskola och universitet, finns det även likheter för mig. Ivrigheten att studera. Att engagera sig i föreningsliv. Kvällspluggandet. Träffa nya bekanta. Börja med projekt som känns helt oöverkomliga och se att man i slutändan klarar av det. Och framförallt att få lära sig mera om ett ämne man brinner för.

Min kringelkrokiga studieväg

Jag ångrar absolut inte att jag först studerade till agrolog, den examen gav mig en bred grund att stå på och möjligheten att välja mellan flera olika ämnen då jag sökte in till universitetet. I och med att jag har jobbat några år känns det också som om man har med sig en del värdefulla insikter från arbetslivet, som man kan utnyttja i sina studier och det gör en motiverad på ett helt annat sätt.

Alla möjligheter finns trots att man inte började universitetet direkt efter studenten!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *