Tänk dig en värld utan papper. Det är inte pappret i sig som är det viktiga, utan det som står på pappret. Var skulle all information och fakta vara, om inte på papper? Tal och prat kan föras vidare bara en gång. Då en historia berättas för andra gången har den högst antagligen ändrats en aning på grund av att berättaren inte minns det ursprungliga, använder synonymer eller kanske medvetet väljer att göra den lite mera spännande. En berättelse skriven på papper ändras däremot inte, pappret bevarar berättelsen som den skulle berättas varje gång för första gången.
Att något finns tryckt på papper gör det väl trovärdigare och ger ett visst värde. Så tänk dig att du inte skulle ha fått studentbetyget i handen vid dimissionen, utan den skulle bara ha skickats till dig per e-post, huvudsaken är väl att du fått den..? Visst känns det officiellt att skriva under ett kontrakt eller avtal med kulspetspenna? Fast det skulle vara lika legitimt att till exempel logga in med egna nätbankskoder och klicka på ”jag godkänner att…”. Pappret betyder således tillförlitlighet för oss, att något är tryckt svart på vitt ger oss en trygg känsla av att något är bestämt och slutgiltigt. Ett blankt papper i sig är knappt ingenting värt, men så fort det står något viktigt, betydande eller hemligt på pappret kan dess värde förvandlas till oersättligt.
Det viktiga och betydelsefulla som står skrivet på pappret har för var och en olik betydelse. Man kan dock tänka sig att det skrivna bär vår kultur framåt och även förmedlar den framåt. Tidigare chef för Finlands nationalbibliotek, professor Esko Häkli är redaktör för verket ”Ingen dag utan papper”. I Kapitlet ”Papper som kulturbärare” konstatterar Häkli att papper fortfarande är viktigt för oss och kulturen. Han påpekar att vi inte kan tala om ”papperslösa” kontor i dagens värld, både av tekniska själ och på grund av att människor i allmänhet vill ha sina dokument i pappersformat arkiverade i pärmar. Det är något som gör den tryckta texten till mera sann och pålitlig, man skriver ut och sparar dokument för säkerhets skull. Kanske papprets tid inte är över.
Hanna/Pappersgruppen
Jag håller med inläggets skribent: pappret är fortfarande ett viktigt och verifierat instrument!
Även om man strävar till att av ekologiska skäl spara på papper och sträva till “papperslösa” kontor, kan vi inte helt lita på att all teknologi kommer att hålla i evigheter: tänk om allt skulle vara arkiverat på disketter, som ingen använder sig av idag! Pappret är ur denna synvinkel relativt tidlös teknologi.
Som studerande är man ofta nöjd ifall artiklar och kapitel ur böcker finns tillgängliga online. Vad gör man då för att få bättre koll på vad som “egentligen” står där? Jo, printar ut. Själv ser jag inte mig själv läsa en 500 sidors kursbok online, men kanske det är den här utvecklingen som finns att vänta?
Papper är något som vi använder dagligen. Personligen är jag så “gammaldags” att jag helst skriver med papper och penna på föreläsningarna. Det känns som om jag lär mig bättre då jag skriver för hand.
Det blir intressant att se hur papperanvändningen ser ut om t.ex. 40år.