Helsingfors universitet
Det här är den andra texten i serien texter skrivna på kursen ”Kulturens digitala dimensioner”. Den är skriven av Mikaela Weckman som reflekterar kring arkivering av sociala medier, hur framtidens forskare ska komma åt den offentlighet som idag finns på webben, samt vilka plattformer som skulle vara viktiga att bevara.
Digitalisering och digitala arkiv
Jag börjar med att dela med mig mina tankar kring Jason Scotts föreläsning på Digikult (Digitalt kulturarv i praktiken) 25–26 mars 2015 som en inkörsport till ämnet. Scotts föreläsning om bl.a. Internet Archive innehåller flera tankar kring digitala arkiv och digitala medier.
Jason Scott jobbar på Internet Archive. Scott säger i sin föreläsning att digitalt kulturarv är detsamma som kulturellt kulturarv. Detta kan jag hålla med om. Scott nämner webbsidor som dör ut, såsom t.ex. MySpace; och att man borde arkivera webbsidor för att ha tillgång till dem i framtiden.
Scott talar varmt om arkivering, men jag blev inte alldeles övertygad av hans föreläsning om arkivering av webbsidor. Arkivering tar tid – är det värt att använda den tiden ifall hemsidan nödvändigtvis inte är värd att sparas? Detsamma som om man tar en serie med flera bilder – vill man verkligen att även de sämre bilderna ska sparas? Man borde kunna välja själv. Här undrar jag: måste man ha kvar och arkivera allt gammalt på webben? En del gammalt är dock bra, en del bilder och sidor kan t.ex. vara svåra att reproducera.
Hur ska framtidens forskare komma åt den offentlighet som idag finns på webben?
Till att börja med kan man fundera på lagstiftning. Gällande lagar är internet en annan scen än samhällets system. Tjänster som Google har tillgång till mycket persondata och t.ex. Apple får inte enligt lagen dela med sig information om vad som försiggår i telefonerna.
En som tänker annorlunda är Johannes Koponen från tankesmedjan Demos Helsinki. I artikeln ”De stora teknikjättarna måste anpassas efter våra behov i Norden – annars riskerar våra värderingar att urholkas” på Svenska Yle framför Koponen sin åsikt att staten borde reglera digitala plattformar för att säkerställa att de följer de principer och värderingar som passar i nordiska socialdemokratiska samhällen.
Frågan är om staten borde reglera internet? Är det så farligt ifall Apple inte får dela med sig av information? Vi har diskuterat detta på föreläsningarna – det kan givetvis vara problematiskt ifall man faktiskt skulle behöva få fram information som endast Apple har tillgång till, t.ex. om forskare önskar ha tillgång till dylik information.
”Om man ser på ett hundraårsperspektiv så kommer vi inte att prata om internet på det viset längre, utan det kommer vara integrerat i vardagen på ett annat sätt” konstaterar Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, i en intervju med Svenska Yle. Han tror att internet kommer att ersättas av något nytt. I så fall vore det vettigt ifall forskare kunde komma åt åtminstone en del av internet just nu för att kunna spara vad vi har för tillfället, ifall internet kommer att se ut på ett annat sätt i framtiden
Vilka plattformer skulle vara viktiga att bevara?
Jag läste i PC-tidningen om Websatchel som sparar webbsidor i sin ursprungliga form. En rapport som är anknuten till ämnet är Oxford Internet Archive The Future(s) som kom sommaren 2011. Rapportens mål är stimulera till eftertanke och diskussion om hur webbarkiv bör se ut i framtiden för att bli relevanta för forskade. I The Future(s) tar man upp hur lagrade och arkiverade webbsidor borde se ut: man borde kunna navigera enkelt på de sparade och arkiverade webbsidorna och man borde göra med ”frysningar”. Något de även tar upp är lagringskostnader och molnets ekologiska avtryck. Detta kan vara en orsak till att inte spara allt: moln rymmer inte så mycket.
Gällande plattformer som man borde bevara anser jag att man borde spara sådant som man enligt någon modell tror att skulle vara viktigt att ha bevarat i framtiden. Man borde inte bevara på måfå, utan det som är viktigast, eftersom arkivering för tillfället tar så mycket tid. Innehållet på social media såsom Facebook, Instagram och Youtube, dvs. plattformar som människor rör sig på, skulle vara viktigast att bevara enligt mig. Detta kunde innebära att spara en del texter, bilder och videor från dessa plattformer.