Sofia Westerholm studerar vid Svenska social- och kommunalhögskolan (som kallas Soc&kom). Här berättar hon om de farhågor hon hade inför studierna.

Ska jag studera vid universitet? Jag kommer aldrig klara det. Studierna kommer säkert vara miljoner gånger svårare än på gymnasiet. Tenterna kommer jag garanterat att få underkänt i och en kandidatavhandling får jag nog aldrig ihop.

Tro mig! Orosmomenten var väldigt många innan jag började studera vid Helsingfors universitet. Jag stod inte bara inför att börja i en ny skola. Samtidigt skulle jag flytta hemifrån, vinka hejdå till de trygga gymnasiekompisarna och lära känna massa nya människor. Fy tusan, vad ensam, liten och ynklig jag kände mig då. Nu fyra år senare är jag fortfarande vid liv och tänker nu berätta vad jag oroade mig för och om det var värt att sätta tid och energi på att fundera på de sakerna. Hoppas det underlättar för er!

Jag kommer aldrig klara tenterna

Som jag oroade mig över detta på förhand. Till min första tent kom jag bokstavligen på darrade ben. Jag var så nervös så jag inte klarade äta någon frukost och ville allra helst bara ringa mamma och gråta. Jag skrev en 5:a i tenten. (Skalan går från 1-5, där 5 är det bästa) Så andas ut! Ni har klarat av studentskrivningarna, ni klarar dessa tenter mer än väl! Kom bara ihåg att ta med dig ditt studiekort till tenterna. På kortet står ditt studentnummer och det ska du skriva ner på dina svarspapper.

Sofias studiekort

Alla kurser går säkert på engelska och finska

Jag studerar på Soc&kom och under mina tre första studieår gick endast en av alla mina kurser på engelska, övriga på svenska. Väljer man att gå engelska eller finska kurser, får man ändå skriva tenten på svenska om man så vill.

Jag kommer vara så ensam

Alla mina gymnasiekompisar flyttade tillsammans mot Åbo. Jag flyttade ensam till Helsingfors, kände ingen och kände mig så ensam. Jag såg framför mig hur jag skulle se mina gymnasiekompisar instagramma från gemensamma vinkvällar, samtidigt som jag skulle sitta ensam i Helsingfors och glo på Salatut elämät. Blev det så?

Nu fyra år senare är jag oändligt tacksam över att jag stack iväg ensam. Jag har fått så många nya vänner som jag vet att är vänner för livet. Att flytta ensam gör att man måste skaffa sig nya vänner. Man kan inte låsa sig vid de trygga vännerna man redan känner utan måste tvinga sig att lära känna nya. I början är det nervöst jo, det förnekar jag inte, men i längden är det värt det!

Middag med studiekamrater

Jag måste leva på nudlar

Fattiga dagar och ständig brist på pengar. Så hade jag föreställt mig att studielivet var. Visst är nudlar gott – ibland, men jag såg verkligen inte framemot att äta det morgon-middag-kväll. Har jag behövt göra det?

Nej. Som studerande får du äta vid Unicafé för ynka 2,60€.  Runtom i staden finns över 25 olika Unicaféer att välja mellan. De serverar olika maträtter, mellanmål och kaffe under vardagar och några av dem även under veckosluten. Och då föreställer du dig kanske en liten, smaklös matportion som mättar i tio minuter. Men där har du fel. Salladsbuffé, varm mat (mexikanska ungskorven och laxlasagnen är bäst!) och paninin – ja, det är bara en bråkdel av alla alternativ! För 2,60€ får du bröd, salladsbuffé, en stor portion varm mat och dryck. Dessutom är en del Unicafén öppna till sent på kvällen, så vill du kan du t.o.m. äta både lunch och middag där för sammanlagt 5,20€.  Så andas ut, nudlar behöver du bara äta då du själv ligger hemma, kollar serier och är för lat för att laga mer avancerad mat.

Bild på lunch från Unicafé, panerad fisk och ris, sallad, smörgåsar och två glas vatten

Resultat: I 4/4 fall nervositet och oro i onödan. Vad mycket tid och energi jag hade sparat, om jag vetat detta för fyra år sedan!

Text och foton av Sofia Westerholm.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *