Som följd av regeringens beslut har Helsingfors universitet onsdagen 16.9.2015 gått ut med ett meddelande om ett omfattade sparprogram. Eftersom de här nedskärningarna hårt drabbar dem som arbetar för vetenskapen i Finland, har Styrelsen för Doktorander vid Helsingfors universitet rf beslutat att stöda arbetstagarnas demonstration som ordnas imorgon, fredagen 19.9. på järnvägstorget kl. 11.
I praktiken betyder sparprogrammet bland annat att samarbetsförhandlingar som gäller hela personalen kommer att inledas. Målet är att minska personalen med maximalt 1200 personer fram till år 2020, vilket innebär en minskning på 15 %. Universitetet förbereder sig också för att införa terminsavgifter för studerande som kommer från andra än EU och ETA-länder. Grundfinansieringen kommer sannolikt att minska permanent och forskningsresultaten kommer i framtiden att styras allt mer av näringslivets behov då trycket att kommersialisera resultaten ökar.
Hela meddelandet kan läsas på Flamma.
Trots inbesparingarna är målet att Helsingfors universitet också i framtiden ska vara ett toppuniversitet. Det här är helt motstridigt med åtgärderna universitetet tvingas till då det är klart att sparåtgärder av den här kalibern kommer att äventyra undervisningen och forskningen. Dessutom har bland annat LERUs rapport påpekat att universiteten har en viktig roll i att skapa arbetsplatser också utanför den offentliga sektorn och att de således bidrar till samhällets välfärd och inte bör ses som bara ett minus statskassan.
Genom att delta i demonstrationen vill föreningen visa sitt motstånd mot regeringens kortsiktiga och ogenomtänkta nedskärningar.
Styrelsen träffas i morgon kl. 10.30 utanför ingången till Kirjasto 10 (Elielplatsen 2) – du är varmt välkommen att sammanstråla med oss där!
As Essi is leaving the board of the Association and her duty as treasurer, we are happy to welcome Fanny Johansson as a new board member and Merli Lahtinen as the new treasurer. Fanny is a doctoral student at the Department of History, Philosophy, Culture and Art Studies and was accepted to the board during the extraordinary general meeting of the Association that took place last Friday, June 5th.
Välkommen till ‘Afterwork’ pubkvällen på Steam Hellsinki (Olavinkatu 1) Fredagen den 10. April kl. 18.00. Pubkvällen organiseras denna gång tillsammans med doktorander vid Aalto Universitet ‘Aallonhuiput’.
Helsingfors universitets rektor har utgående från ett ramavtal med Suomen Kulttuurirahasto, gjort ett beslut som gör det möjligt för universitetet att fakturera stipendieforskare för arbetsförutsättningar. Enligt beslutet kan institutioner och fakulteter debitera en summa på upp till 1600 euro för arbetsrum och andra förutsättningar för arbetet (arbets-, och laboratorieutrymmen, it-, post-, utskrivnings-, biblioteks-, informations- och administrationstjänster).
De undertecknande föreningarna gläder sig över att universitetet tillsammans med stiftelser och fonder strävar efter bättre och mer jämlika förutsättningar för de forskare som arbetar på stipendier. Att universitetet har för avsikt att debitera hyra för arbetsrum också av sådana stipendieforskare vars stipendiegivare inte har ett ramavtal med universitetet kan däremot inte godtas. Beslutet som gjorts med målet att förenhetliga arbetsvillkoren för stipendieforskare skapar nu i stället en situation där speciellt de yngsta stipendieforskarna blir tvungna att börja sin forskarkarriär i en ännu ojämlikare position än tidigare.
Föreningarna undrar hur Helsingfors universitet tänker sig att dess yngsta forskare skall bli en del av den arbetsmiljö de upplever som sin egen, om inte universitetet stöder deras integration i vetenskapssamfundet och förbinder sig att erbjuda dem ett personligt arbetsutrymme eller exempelvis en dator.
Föreningarna kan inte acceptera att Helsingfors universitet ser stipendieforskarna endast som en utgift och att deras arbetsinsatser, publikationer och särskilt doktorsavhandlingar som ger universitetet betydande intäkter inte anses som en tillräcklig ersättning för universitets insats i deras utbildning. 1600 euro är en liten summa för universitetet, men motsvarar till och med en månadsinkomst för en ung forskare. Därtill drabbas de unga forskare som saknar finansiering för sin avhandling allra hårdast av det här beslutet.
Föreningarna hoppas att fakulteterna och institutionerna avstår från att uppbära summan på 1600 euro av samtliga stipendieforskare och att universitetet i stället skjuter upp verkställande av beslutet tills ett ramavtal som garanterar adekvata arbetsförutsättningar har ingåtts med samtliga stiftelser och fonder, eller att universitetet söker en helt annan lösning i ärendet.
Doktorander vid Helsingfors universitet rf, styrelsen
Aallonhuiput ry, styrelsen
Närmare information:
Tommi Tenkanen
Styrelsens ordförande
Doktorander vid Helsingfors universitet rf
tommi.tenkanen@helsinki.fi
0400221427
På svenska:
Styrelsens sekreterare
Julia von Boguslawski
julia.vonboguslawski@helsinki.fi
0503530023
Nedan presenterar vi resultaten av den nyligen gjorde enkäten som skickades till doktorander i alla doktorandprogram och alla forskarskolor på Helsingfors universitet. Respondenterna ombads att fylla i allmän information om sina studier såsom året de börjat doktorandstudierna och vilka forskarskolor och doktorandprogram de hörde till.
Resultaten relaterar sig emellertid främst till den huvudsakliga frågan som ställdes i enkäten: “Vilka är dina största bekymmer som doktorand vid Helsingfors universitet?” Respondenterna kunde välja endast tre svar från en lista på totalt 10 möjligheter. En del kritiserade det här tillvägagångssättet och poängterade i sina svar att “alla alternativ är problem på universitetet” eller att det här tillvägagångssättet inte producerar användbar data, så visar resultaten att alla inte upplevde detta på samma sätt.
“För att svara ärligt borde jag ha kryssat för alla alternativ…”
En översikt av resultaten
Enkäten fick över 640 svar från som kom från alla doktorandprogram vid universitetet. Trots att detta är ett imponerande resultat betyder det att bara en liten del av alla doktorander som officiellt är registrerade svarade på vår förfrågan om vilka deras största bekymmer är (Fig.1). Vi har också fått veta att informationen om enkäten, som gick ut via forskarskolornas epost-listor, inte nådde alla studerande.
Figure 1 – Total amount of respondents in each doctoral school (orange) and total amount of registered students in each graduate school (green).
Viktiga frågor som framkom bland de fritt formulerade svaren på enkäten var doktoranderans status på universitetet och mer specifikt skillnader i finansieringen mellan dem. Som tabellen nedan (Fig.2) visar är finns stor variation mellan forskarskolorana i hur deras doktorander finansieras. Många doktorander får finansiering via universitetets forskningsprojekt (d.v.s. anställda), andra via stipendier, men en betydlig del saknar helt ordentlig finansiering i form av anställning eller stipendium och är således tvungna att klara sig på exempelvi arbetslöshetsunderstöd, med hjälp av sin partners inkomster, eller egna besparningar.
Figure 2 – Distribution of survey respondents among three employment status groups in the doctoral schools.
De största problemen
Enkätens största fråga gällde de huvudsakliga problem och bekymmer doktorander möter under sina studier. Tabellen nedan visar hur svaren fördelades mellan de olika möjliga alternativen (Fig.3). Det är värt att poängtera att 5 % av respondenterna inte valde ett enda av de möjliga alternativen.
Figure 3 – Overall proportions of topics selected by respondents.
Vi beslöt oss för att fokusera analysen av resultaten på de problem som valdes av de flesta som svarade på enkäten, vilket visade sig vara bekymmer med finansiering och handledning.
Finansiering som ett problem
“Finansieringen [för mitt doktorandprogram] har ändrat varje år sedan jag började. Det är väldigt jobbigt att höra rykten on förändringar utan att få veta säkert”
Angående finansiering var nästan två tredjedelar av respondenterna eniga om att det är ett av de grundläggande problemen. Också doktorander som har finansiering i form av ett stipendium eller en anställning var av samma åsikt. (Fig.4)
Figure 4 – Funding as an issue: overall proportions of respondent who have selected “Funding” as an important issue in their studies.
Frågan är ändå inte lika brännande för doktorander inom alla forskarskolor (fig.5). Intressant nog, hör det proportionellt största antalet respondenter som uppgav finansiering vara ett problem till den naturvetenskapliga Forskarskolan, vilket också är den forskarskola där det största antalet doktorander är anställda av universitetet.
Figure 5 – Proportion of respondent in each graduate school that have selected (Yes) or not selected (No) “Funding” as an important issue in their studies.
Reslutaten från doktorandprogrammen inom de fyra forskarskolorna visar att det finns stora skillnader i finansieringen. (Fig.6)
Figure 6 – Proportion of respondent in each graduate programme that have selected (Yes) or not selected (No) “Funding” as an important issue in their studies.
Handledning
På andra plats av de två mest utpeka bekymren kom problem med handledningen. Det visade sig att handledningen i universitetsmiljö har två olika aspekter som båda är påverkar handledningsprocesses. Å ena sidan är handledningen viktig med tanke på doktorandes utveckling till självständig forskare i den meningen att doktoranderna behöver handledning personer är experter för att en dag själv kunna bli sådana. Å andra sidan ett dåligt förhållandet till handledaren i värsta fall också hindra en doktorands avansemang med avhandlingsarbetet. Särskilt inom ämnesområden där doktorander och handledare arbetar väldigt tätt ihop kan dåliga förhållanden bli en betydande börda.
Våra resultat visar ändå att majoriteten av doktoranderna inte upplever handledningen som ett problem (Fig.7). Det är dock oroväckande att till och med hälften av de doktorander från Miljö-, livsmedels- och biovetenskapliga forskarskolan som svarade på enkäten är missnöjda med sin handledning. (Fig. 8, två av programmen toppar statistiken då 19 av 37 doktorander anmält handledning som ett stort problem) Tre program inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskarskolan har också höga antal doktorander som är missnöjda med handledningen, även om dessa svar utgör endast en liten del av alla doktorander inom de här programmen.
“Studerande har inga som helst rättigheter när förhållandet till handledaren blir dåligt. […]
Figure 7 – Proportion of respondent in each graduate school that have selected (Yes) or not selected (No) “Supervision” as an important issue in their studies.
“Man borde kunna kräva att handledare har adekvat förståelse av de projekt de lovar handleda eller åtminstone att de är villiga att bekanta sig med ämnet.”
Figure 8 – Proportion of respondent in each graduate programme that have selected (Yes) or not selected (No) “Funding” as an important issue in their studies.
Kontakta skribenten om du vill bekanta dig med enkätens rådata: förnamn.efternamn@helsinki.fi
University of Helsinki
