Helsingfors universitet
Syftet med denna ämnesöverskridande studiehelhet är att väcka elevernas intresse att tänka och agera på sätt som är förenliga med cirkulär ekonomi och dess övergångar. Syftet är alltså inte att explicit undervisa eleverna i cirkulär ekonomi och det är till och med möjligt att genomföra studiehelheten utan att nämna begreppet cirkulär ekonomi överhuvudtaget.
För att kunna planera sin egen undervisning och stöda eleverna i att göra uppfinningar inom cirkulär ekonomi är det är ändå bra om läraren har en övergripande förståelse för cirkulär ekonomi. På den här sidan har vi därför kortfattat beskrivit grunderna i cirkulär ekonomi och de olika övergångarna. Dessa är specifikt ämnade för lärarna. Om syftet är att explicit undervisa i cirkulär ekonomi finns lämpligt material t.ex. samlat på circular clasroom och circula peli.
Bilden nedan illustrerar kursens pedagogiska modell. I mitten ligger kursens centrala målsättning, d.v.s. ett cirkulärekonomisk tankesätt. Detta uppnås genom fyra kärnområden: elevens eget tänkande, att göra tillsammans, att skapa artefakter och de olika vetenskapernas praxis. Dessa fyra utvecklar alltså ett cirkulärekonomiskt tankesätt om verksamheten anknyter till temat.
Att göra tillsammans och att skapa artefakter handlar om att göra uppfinningar i grupp. För att göra uppfinningar behövs de olika vetenskapsgrenarnas praxis. I vilken grad de används beror på eleverna och vilken årskurs det är fråga om men praxisen ligger hela tiden som grund för verksamheten. All verksamhet kräver därtill att eleven själv tänker. Genom att kombinera detta med handling utvecklas cirkulärekonomiskt tänkande.
Att som aktiv handling skapa artefakter bottnar i innovationspedagogiken, en term som är relativt ny. I praktiken handlar det om kreativ problemlösning i kombination med att skapa artefakter. Utöver att hitta på en idé som lösning på problemet, testar man även idén och avslutar med att förverkliga den. Som teoretisk bakgrund ligger Seymour Paperts konstruktionism där synen på lärande grundar sig på att man bygger kunskap då man skapar någonting delbart.
I denna studiehelhet är målet emellertid att göra immateriella uppfinningar men även här är grundtanken att göra tillsammans och skapa artefakter. I det här fallet är artefakterna digitala produkter och tjänster istället för fysiska prototyper. I undervisningen är det inte nödvändigt att betona olika nyanser av att uppfinna men en figur över innovationsprocessen kan användas för att illustrera de olika stegen.
I de studiehelheter som genomförts har det konstaterats att eleverna upplever det kognitivt belastande att behandla ämnet cirkulär ekonomi och att eventuellt arbeta på nya sätt. Vi rekommenderar därför att spjälka upp helheten i lämpliga mindre delar. Det lönar sig inte att använda mera än två lektioner per gång och därtill är det bäst att inleda lektionerna med någonting lättsamt. Totalt rekommenderar vi att använda ca 8-10 lektioner under en tid på två till tre veckor. Är tiden för kort riskerar uppfinningarna att bli halvfärdiga men en allt för utdragen kurs resulterar ofta i frustration. Det är viktigt att beakta elevernas känslor då man planerar och genomför helheten i sin egen undervisning.
Cirkulär ekonomi och hållbarhet ska genomsyra hela kursen och således även synliggöras i undervisningen. Enkelt uttryckt handlar det bland annat om att använda digitala verktyg och att försöka minimera mängden avfall. Ett exempel är att använda Flinga istället för Post-It lappar under idégivnings-skedet. Detta är även förenligt med den iakttagelse som gjordes i inledningen och som fungerat som inspiration för genomförandet av universitetskursen.
En hållbar framtid är antagligen någonting som många lärare upplever viktigt även på ett personligt plan, detta är vi väl medvetna om. Det är däremot viktigt att komma ihåg att även unga ofta är medvetna om olika saker som hotar miljön och att de även kan uppleva klimatångest. Det är därför viktigt att läraren inte oavsiktligt förstärker dessa typer av känslor och att hen dessutom är försiktig med att beskylla någon eller att predika alltför mycket om hur viktigt detta är. Det är även bra om läraren förbereder sig på att hantera eleverna klimat- och miljörelaterade ångestkänslor. Inlägget 10 suositusta ympäristöahdistuneelle på Pekka Pihkalas blogg Ympäristöahdistus ja toivo (på finska) kan vara till hjälp. Man kan utgå från att säga att tidigare generationer har, delvis omedvetet, gjort ett stort misstag men att vi fortfarande har möjlighet att fixa det. Kursen handlar om fostran snarare än om undervisning. Den kan ses som en del av miljöfostran och som ett handlingskraftigt verktyg för att motverka klimatångest.
Ett forskningsbaserat projekt
Projektet är inte ett forskningsprojekt utan här är det fråga om undervisningsutveckling. Eftersom undervisningsutveckling på universitet däremot alltid ska vara forskningsbaserad har vi utgått från forskning även i detta projekt. Det finns därtill en möjlighet att utföra forskning i ett senare skede.
Inom universitets kurs har verksamheten planerats tillsammans med lärare och utförande påminner således om designforskning. Vi har därför även skapat ett så kallat hypotesschema (Sandoval, 2014) som kan användas som hjälp vid undervisningsforskning.
I pilotskedet av den multiprofessionella studiehelheten intervjuades fyra elever till lärare som deltog i piloten. Eleverna intervjuades om de fyra övergångarna inom cirkulär ekonomi och resultaten av dessa intervjuer har rapporterats i Ämnesdidaktikens symposium 2019. Resultaten har direkt påverkat planeringen och arrangeringen av kursen. Övergångarna ´från avfall till råmaterial´ och ´från engångsbruk till reparation´ har nästan helt och hållet slopats och istället utgörs kursens kärna av uppfinningar som anknyter till samanvändning. Även ’från produkt till tjänst’ har utelämnats från undervisningen i årskurs 1-6 eftersom det visat sig att eleverna har haft svårt att uppfatta vad en tjänst är.