Vem begravdes under Senatstorget år 1750?

Inspirerad av nyheterna om Helsingfors stadsmuseums utgrävningar vid Senatstorget, där man utforskat en del av den gamla begravningsplatsen, fick jag för mig att ta en titt på vem som begravdes i Helsingfors. Begravningsplatsen användes från 1600-talet ända till ca 1790, så någon mer ingående studie gör man inte på en eftermiddag, men alltid kan man ju studera ett år. Tog mig alltså en titt på begravningslängderna från år 1750.

Om vi ska tro HISKI begravdes i Helsingfors år 1750 totalt 56 personer. Begravningslängden för detta år är inte speciellt utförlig, i de flesta fall saknas dödsorsak och endast i vissa fall anges ålder. I januari begravdes sex personer,  samtliga vuxna. Den 3.1. begravdes sjöforman Treskelins hustru, Maria Magnusdotter, som avlidit i barnsäng vid 31 års ålder. Ingen notering finns om barnet. Den 10.1. begravdes fru Bergman, enligt begravningslängden vid den vördnadsvärda åldern av 88 år. Av ålderdom (dock utan angiven ålder) dog också fiskalsänkan Anna Grahn ett par veckor senare. I slutet av januari drunknade furiren Carl Malm från Nylands infanteriregemente, Karis kompani. Kanske hade han varit kommenderad till fästningsbygget?

I februari blev bara tre begravda enligt längden, varav två var prästmän. I mars begravdes också bara två personer, en vuxen och ett barn. I april begravdes tre personer, lille Fredrik, 6 månader, en namnlös dräng hos handlare Govinius samt arbetskarlen Henrik Rautii, 71 år.

Men redan i maj började bilden förändras och antalet begravda ökade dramatiskt under sommaren, framför allt bland barnen. I maj begravdes fyra personer, samtliga barn. I två fall har åldern angetts: kassörens Lindbergs dotter Anna Chatarina blev 1 år och några månader, hattmakare Thomaders son 2 år gammal. I juni begravdes ytterligare tre barn samt en vuxen. I juli begravdes hela 11 personer, varav åtta var barn. Den 2.7. begravdes tre barn samma dag! Apotekaren Magnus Tingelund begravde två av sina barn, Fredrik och Lovisa, den 25.7. Ännu i augusti var antalet avlidna barn högt, fem stycken. I september var det en återgång till siffror som liknar vårens, en enda person begravdes i september, skeppare Jacob Holms son Thomas, vid ett års ålder. Sannolikt hade någon form av epidemi, kanske av en barnsjukdom eller av koppor, grasserat under sommaren. Tyvärr saknar begravningslängden för samtliga barn anteckningar om dödsorsaken.

I oktober begravdes fyra personer, samtliga vuxna. Den 4 oktober begravdes byggmästaren vid varvet, utan att namn anges, men däremot nog civilstånd (han uppges vara gift). I oktober avled också mätaren Anders Alexandersson vid 75 års ålder samt fru Maria Bergroth. Fästningsbygget förlorade ytterligare en av sina arbetstagare, den 26.10, begravdes fortifikationens murargesäll Mats Friberg. För november finns en enda notering; den 11.11 begravdes Johan Henrik, son till lotsen Michael, sex veckor gammal.

Men i december skedde igen en kraftig ökning av antalet dödsfall, hela åtta begravningar. Fem av de döda var barn, för fyra har åldern angetts, de var alla under 2 år gamla. Dessutom begravdes Anna Matsdotter, 16 år gammal samt Norbergs änka, ålder oangiven. På självaste julannandagen avled fru Emerentia Schwartz, hustru till handelsmannen Pehr Sunn, vid endast 20 års ålder.

Om stadsmuseets arkeologer grävt fram just dessa personers kvarlevor kan man spekulera i. Enligt tidningen är det begravningsplatsens kant som grävts ut, där man begravde stadens fattigare invånare. Många av de som avled år 1750 hörde till denna kategori. Döden var troligen inte demokratisk år 1750 heller. Många av de avlidna barnens fäder saknade borgarrättigheter och en angavs t.o.m. vara tiggare. I elva fall var fäderna formän, timmermän eller liknande, dvs. försvarsfolk. I fem fall var fäderna hantverkare, såsom skomakare eller snickare. Endast i ett fall var fadern handelsman. Till de mer välbärgade hörde antagligen också apotekaren Tingelund, som begravde två barn år 1750, och kassören Lindberg, som också han förlorade två barn samma år. Bland övriga yrkestitlar fanns en skeppare, en borgare och en tullförvaltare.

Ett av barnen var faderlöst, som närmaste anhörig har istället angetts änkan Krämer, troligen barnets mor. Denna arma kvinna fick mer än sin beskärda del bedrövelse år 1750, i januari begravdes maken, lantformannen Christopher Krämer, och i juli dottern Maria Christina. I bouppteckningen efter maken år 1751 anges änkan Maria Johansdotter vara barnlös, men enligt HISKI hade hon fött åtminstone ett barn till, sonen Henrik, år 1744. Troligen hade också han avlidit i späd ålder.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *