Interdisciplinary seminar in maritime history and maritime archaeology at the University of Helsinki

MARITIME HISTORY, ARTS AND MYTHS

Friday 22 November, 2013 from 10 a.m. to 6 p.m. University of Helsinki, Porhania (Yliopistonkatu 3), PII Free admission, no registration

Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Maritime History Studies Po Box 59 (Unioninkatu 38 D), 00014 University of Helsinki Tel +358 9 191 23784, www.helsinki.fi/merihistoria

Programme Continue reading “”

Väitöstilaisuus 22.5.2012

FM Petri Talvitie väittelee 22.5.2013 kello 12.15 Helsingin yliopiston humanistisessa tiedekunnassa aiheesta “Kyläosuudesta yksityiseen
maanomistukseen – Isojako Länsi-Uudellamaalla 1700-luvulla”. Väitöstilaisuus järjestetään osoitteessa Helsingin yliopiston päärakennus, Auditorium XII, Fabianinkatu 33. Vastaväittäjänä on professori Tapio Hämynen, Itä-Suomen yliopisto, ja kustoksena on professori Panu Pulma.

Aprillipäivän erikoistutkimus: Viapori ja lajien synty

Yksi projektimme painopistealueita on tutkia Viaporin linnoituksen roolia innovaatiokeskuksena, jonka kautta erilaiset uutuudet levisivät Helsinkiin ja Suomeen. Tämä kattaa niin tekniset innovaatiot, kuten uudet laivanrakennustavat ja telakkatekniikan, kuin myös arkipäiväisemmät ilmiöt. Muun muassa perunan, keinutuolin, syreenipensaan ja ulkohuussin on väitetty tulleen Suomeen Viaporin kautta ja Viaporin rakentajien myötävaikutuksella. Continue reading “Aprillipäivän erikoistutkimus: Viapori ja lajien synty”

Comming soon: Los extranjeros en la Europa moderna: integración y diversidad Madrid 15.-16.5.2013:

Memoria Técnica para la organización de Seminario Científico en el Instituto de Historia del CSIC

 Fecha de documento: 1 de marzo de 2013

Investigador: Enrique de Jesús García Hernán

Título del Seminario: Los extranjeros en la Europa moderna: integración y diversidad

Lugar: Instituto de Historia, Consejo Superior de Investigaciones Científicas (CSIC), Madrid

Fechas: 16 y 17 de mayo de 2013

Proyecto: Plan Nacional I+D+i del Ministerio de Economía y Competitividad “Grupos de poder, comunidades e individuos del Norte de Europa en la Monarquía hispánica durante la Edad Moderna: integración y diversidad”

Investigador Principal: Enrique de Jesús García Hernán

Continue reading “Comming soon: Los extranjeros en la Europa moderna: integración y diversidad Madrid 15.-16.5.2013:”

Coastal maps and charts of the 18th century Finnish Gulf: navigation, archipelago warfare and maritime infrastructure

What do coastal maps and charts tell about navigation, archipelago warfare, wrecks and maritime infrastructure of the 18th century Finnish Gulf (Gulf)? A closer look at the maps reveals a hidden maritime infrastructure: passages, vantage points, pilot homes, secret bases for enemy (Russian) fleets at the Porkkala peninsula, land routes (draget) for hauling the galleys, beacons, small fortified islands with water reservoirs, natural harbours, windsawmills, fortresses and bold utopian-like plans for archipelago strongholds (Nordenbergs Fagerö at the Sipoo coast) etc. As an example of coastal mapping with interesting details of this kind can be mentioned e.g. the works of Jonas Hahn. Continue reading “Coastal maps and charts of the 18th century Finnish Gulf: navigation, archipelago warfare and maritime infrastructure”

Från ersättningsmän till indelta soldater – betydelse, tradition, förändring och kontinuitet

Den av Karl XI genomförda reduktionen innehöll också en grundläggande reform inom armén: det gamla utskrivningssystemet ersattes med indelningsverk (det yngre indelningsverket) eller det ständiga knektehållet som det också kallas. Indelningverket hade många likadana drag med det gamla systemet dvs. med utskrivningar som var det viktigaste sättet att rekrytera fotfolk i Svenska riket inom tidsskedet 1620-1680. Man kan säga, att med indelningsverkets genomförande institutionaliserades och stabiliserades fotfolksrekryrteringen i Svenska riket. Kanske den största förändringen och nyheten – åtminstone i landskapshistorisk mening – var soldattorpet, som grundades riksomfattande i byarnas allmänningar. Continue reading “Från ersättningsmän till indelta soldater – betydelse, tradition, förändring och kontinuitet”

Meriliikenne, haaksirikot ja sukellusseurat 1700-luvun Suomenlahdella

Pietarin (perustettu 1703) meritiestä Suomenlahdella tuli 1700-luvulla yksi Euroopan tärkeimmistä liikenneväylistä, jota pitkin pääasiassa hollantilaiset rahtialukset, flöitit, kuljettivat nousevaan metropoliin arvolasteja. Tämän lisäksi itäiselle Suomenlahdelle, Narvaan, Viipuriin ja Haminaan syntyi kansainvälisesti tärkeä sahatavaran vientikeskus, jonka vienti ylitti reippaasti koko muun Ruotsin sahatavaran vientimäärät. Kasvanut laivaliikenne lisäksi haaksirikkoja. Jotain oli tehtävä, ja nyt myös voitiin tehdä, sillä vedenalaisteknologia ja sukelluksen teoria (Boyle ja tyhjiökokeet) olivat kehittyneet jo edellisellä vuosisadalla. Uponneen aluksen nostoon oli olemassa tekniikka ja sukelluskellokin käytettiin jo Suomenkin vesillä tiettävästi ensimmäisen kerran 1730-luvulla. Continue reading “Meriliikenne, haaksirikot ja sukellusseurat 1700-luvun Suomenlahdella”

Measuring the Earth ­- Maps and Surveying in Sweden-Finland ca. 1650 to 1809

In 17th and 18th century Sweden the plane table, the leveling diopter and the surveyor’s rope or chain were the tools of the surveyor. Brass precision instruments such as the surveyor’s quadrant or theodolite were still rare or uncommon. In map making, the diopter was used to take bearings of objects to be surveyed before drafting the map on the plane table. Villages with surroundings were mapped (geometriska jordeböcker) and larger areas geographically surveyed (geografiska kartor). The maps were drawn on rag paper, colored with dyes from the soil and completed with an explanatory note (notarum explicatio). Astronomical measurements of location, usually measurements of latitude, were rare and only used in geographical surveys. Continue reading “Measuring the Earth ­- Maps and Surveying in Sweden-Finland ca. 1650 to 1809”

The Swedish Land Survey (ca 1628 to 1809)

Andreas Bureus (d. 1646) had founded the Swedish Land Survey (Landtmäteristyrelsen) as early as 1628, but it wasn’t until the 1680s that the Swedish Land Survey became institutionalized and identified as a specific branch of the administration. During its rule (approx. 1620-1721) Sweden was geographically extensive but poor and sparsely populated, lacking in resources to create an efficient land survey office. It was not until the middle of the 18th century that the land survey office gained significant prestige and access to resources. Continue reading “The Swedish Land Survey (ca 1628 to 1809)”