Gift 1754: giftermål, familjebildning och död i Helsingfors

På sistone har vi inom projektet funderat en hel del på demografi i olika sammanhang. Demografisk statistik är fantastisk, men samtidigt döljer den också en hel del, t.ex. sänker den höga spädbarnsdödligheten den förväntade livslängden rejält. Jag märkte också själv att jag hade en mängd förutfattade meningar: på 1700-talet dog man yngre, gifte sig som yngre och fick en massa barn som dog vid spåd ålder. Men var det faktiskt alltid så?

Jag blev så pass nyfiken, att jag beslöt mig för att ta mig en titt på kvinnor och deras familjer i 1750-talets Helsingfors. Givetvis kunde jag ha räknat ut statistik, men istället ville jag göra en kohortanalys av enskilda kvinnor och deras familjer. För detta valde jag ut de par som gifte sig i Helsingfors stadsförsamling år 1754, eftersom källmaterialet därifrån framåt är någorlunda täckande på Hiski. Totalt var det 19 par som gifte sig i Helsingfors detta år. Noteras bör, att Helsingfors kyrkböcker endast upptar de kvinnor som gifte sig med man ur det civila – det kan ha skett fler giftermål i staden, men de fall där brudgummen var soldat har noterats i regementets kyrkböcker.

För de par som gifte sig år 1754 försökte jag sedan hitta uppgifter om ålder vid äktenskapets ingående (besvärligt!), vilket äktenskap i ordningen det var för kontrahenterna, antalet födda barn inom (eller utom) äktenskapet, om barnen dog som späda eller uppnådde vuxen ålder, hur äktenskapet upplöstes (vanligen genom döden) samt om den efterlevande maken/makan gifte om sig eller ej. Dessutom försökte jag hitta uppgifter om mannens yrke och något om familjens ekonomiska status, t.ex. ur bouppteckningar. Det förefaller som om spädbarnsdödligheten var långt ifrån jämlikt fördelad över de sociala klasserna, en hypotes som dock borde testas på ett betydligt större material än det här undersökta.

Det var inte alltid det gick att få fram några upplysningar, men i flera fall lyckades det. På grund av tidsbrist, har jag använt publicerade/bearbetade källor. Den viktigaste var Hiski, men också Birger Åkermans bok med bouppteckningar från Helsingfors. Ur bouppteckningarna framgår ofta mycket om de avlidnas familjeförhållanden och givetvis om familjens ekonomiska situation vid dödsfallet. Tyvärr ger dock bouppteckningarna bara information om situationen vid en given tidpunkt, hur familjens ekonomi förändrats över tid framgår inte, och bland barnen upptas endast de som fortfarande var vid liv då bouppteckningen görs. Jag har inte gått igenom domböcker, skattelängder eller magistratsprotokoll, vilket givetvis skulle ha kunnat ge ytterligare information om damerna. Ibland har jag slumpmässigt stött på något, men alla som vet mer är hjärtligt välkomna att kommentera.

Efter alla dessa förklaringar är det kanske dags att komma till sak. Under de följande månaderna kommer de kvinnor som gifte sig år 1754 i Helsingfors att presenteras, med så mycket information som gick att få fram på en eftermiddag. Förhoppningsvis ger deras historier lite kött på benen till den demografiska statistiken!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *