Magisteravhandlingens kunskapsmål, bedömningsaspekter, bedömningsskala och
beskrivningar av kriterierna för olika vitsord.
Magisteravhandling 30 sp
Beskrivning av studieavsnittet
Magisteravhandlingen är ett vetenskapligt examensarbete som ingår i
magisterexamen. Målet med avhandlingen är att studenten ska förkovra sig i
statsvetenskaplig forskning. Avhandlingens längd är ca 50–70 sidor.
Kunskapsmål
Efter att ha skrivit magisteravhandlingen kan studenten
välja en statsvetenskaplig forskningsuppgift och motivera sitt val, formulera en
forskningsfråga, planera forskningens upplägg och genomföra
forskningsprocessen från början till slut
använda sig av forskning, begrepp, teorier, metoder och material inom sitt
vetenskapsområde på ett motiverat och etiskt sätt i enlighet med god
vetenskaplig sed
ta fram resultat och ställa dem i relation till tidigare forskning
bedöma sin forskning kritiskt
bygga upp en tydlig och logisk disposition och skriva en språkligt korrekt
vetenskaplig text.
Bedömningsaspekter för magisteravhandlingar vid Helsingfors universitet
inklusive Statsvetenskapliga fakultetens preciseringar
1. Forskningsuppgift och syftet med undersökningen
Ämnets vetenskapliga och samhälleliga relevans och motiveringen av denna.
En ändamålsenlig avgränsning av ämnet med tanke på forskningsuppgiften och
avhandlingens längd.
En tydlig definition av forskningsproblemet.
2. Förtrogenhet med forskningsområdet och teorin samt användning av litteratur
Kritisk och analytisk användning av forskningslitteratur för motivering och
lösning av forskningsproblemet.
Ett träffsäkert val av teorier, begrepp och litteratur för lösning av
forskningsproblemet.
Förtrogenhet med forskning som är av central betydelse för avhandlingens
ämne.
Insiktsfull behandling av helheter och samband inom forskningsområdet och i
forskningslitteraturen.
3. Material, materialinsamling och analys
Kvaliteten på ett färdigt eller själv insamlat material och materialets lämplighet
för forskningsproblemet samt kritisk bedömning av metoderna för
materialinsamling.
En heltäckande beskrivning av analysmetoden och motivering av den.
Forskningsproblemets, materialets och analysmetodens kompatibilitet.
Kritisk och avvägd användning av metoder.
Konsekvent, noggrann och djupgående analys.
Beaktande av forskningsetiska aspekter.
Teoretiska avhandlingar ska innehålla en tydlig definition av frågeställningen
och litteraturen: den litteratur som används som källmaterial ska tydligt
avgränsas från forskningslitteraturen.
4. Resultat och presentation av resultaten
De resultat som presenteras i avhandlingen ger svar på forskningsfrågan.
Resultaten rapporteras på ett konsekvent och tydligt sätt.
Presentation av resultaten: Är figurerna, bilderna och tabellerna åskådliga i
relation till texten?
På vilket sätt ställs forskningsresultaten i relation till tidigare forskning?
5. Kommentar av resultaten (reflektion) och slutledningar
Slutsatsernas förankring i resultaten.
Är slutledningarna välgrundade, trovärdiga och insiktsfulla?
Forskningsprocessen, resultaten och slutledningarna bedöms kritiskt och
grundligt.
Avhandlingen presenterar och diskuterar nya forskningsproblem och eventuella
tillämpningar.
6. Struktur, utformning och finslipning
Avhandlingen har en klar disposition.
Författaren behärskar vetenskapligt skrivande och har ett korrekt språkbruk.
Författaren gör åtskillnad mellan egna tolkningar och kunskap som
framkommer ur materialet eller forskningslitteraturen och kan koppla ihop
tolkningarna och kunskapen på ett tydligt och smidigt sätt.
Hänvisningstekniken är korrekt och används konsekvent.
Avhandlingens layout är oklanderlig och bilagorna ändamålsenliga.
Magisteravhandlingens vitsord är en helhetsbedömning som inte fullt ut motsvarar
medeltalet av vitsorden för de olika delområdena. Vissa delområden kan saknas eller
framhävas i avhandlingen, vilket också påverkar hur dessa viktas i bedömningen.
Bedömningsskalan för magisteravhandlingar som ingår i högre högskoleexamen vid Helsingfors universitet och Statsvetenskapliga
fakultetens kriterier för olika vitsord
Bedömningsskalan för avhandlingen.
Kunskapsmålen för magisteravhandlingen beskrivs i utbildningsprogrammets undervisningsplan som godkänns av fakultetsrådet. Avhandlingen för högre
högskoleexamen bedöms enligt skalan 0–5, där 0 = underkänd, 1 = försvarlig, 2 =
nöjaktig, 3 = god, 4 = berömlig och 5 = utmärkt.
5 (utmärkt): Avhandlingen är exceptionellt bra och visar prov på författarens vetenskapliga mognad, kritiska tänkande och djupgående förtrogenhet
med forskningsämnet. Ämnets avgränsning och infallsvinkelns motivering är lyckade och grundar sig på ett mångsidigt sätt på relevant forskning. Forskningsproblemet är skickligt härlett ur tidigare
forskning och teori. Materialet och metoderna beskrivs förtjänstfullt och används på ett kritiskt underbyggande, oklanderligt och insiktsfullt
sätt i relation till frågeställningen och med beaktande av konsekvenserna av valen. Presentationen av resultaten och
slutledningarna är tydligt strukturerad och avhandlingen innehåller argumenterande slutledningar som kopplar ihop de reflektioner som
härletts ur resultaten med tidigare forskning. Avhandlingen utgör en koherent och sammanhängande helhet som visar prov på författarens självständiga och utvecklingsinriktade grepp. Eventuella etiska aspekter har identifierats omsorgsfullt och diskuteras insiktsfullt.
4 (berömlig): Avhandlingen är mycket bra och visar att författaren har mångsidig
förtrogenhet med forskningsämnet. Avhandlingens infallsvinkel är
kritisk och självständig. Forskningsproblemets avgränsning är
ändamålsenlig och forskningsproblemet grundar sig på en välvald
teoretisk bakgrund och central forskning. Materialet och metoderna
beskrivs väl och används på ett kritiskt underbyggande och korrekt
sätt. Avhandlingen innehåller relevant stoff i logisk ordning och utgör
en tydlig och sammanhängande helhet.
3 (god): Avhandlingen utgör en ändamålsenlig och fungerande helhet och
innehåller mångsidig och central forskning inom ramen för det
avgränsade ämnet. Forskningsproblemet relateras till den teoretiska
bakgrunden. Materialet och metoderna beskrivs tillräckligt väl och
lämpar sig för att lösa forskningsproblemet. Avhandlingens delar har
genomförts och rapporteras på ett sätt som visar att studenten
behärskar forskningsprocessens olika skeden, även om vissa delar kan
vara vacklande. Avhandlingen innehåller inga betydande fel i fråga om
innehållet, genomförandet eller de formella aspekterna.
2 (nöjaktig): Avhandlingen innehåller ingredienser för en lyckad forskningsprocess
och innehållet bearbetas konsekvent. Avhandlingen utgör en begriplig
helhet. Avhandlingens infallsvinkel är ändamålsenlig, men
genomförandet är bristfälligt i fråga lösningen av vissa centrala delar
av forskningsproblemet. Alla arbetsmoment som anknyter till
forskningsprocessen är dock genomförda. Frågeställningen,
begreppsapparaten, den valda forskningslitteraturen samt materialet
och metoderna beskrivs, men motiveringen av huruvida de lämpar sig
för att lösa forskningsproblemet är till vissa centrala delar otydlig.
Avhandlingen innehåller fel eller brister i fråga om innehållet,
genomförandet eller de formella aspekterna.
1 (försvarlig): Avhandlingen innehåller väsentligt stoff i en relativt logisk ordning.
Texten visar prov på författarens intention att skriva en vetenskaplig
avhandling, men genomförandet är inte helt lyckat. Avhandlingen innehåller delområden som anknyter till forskningsproblemet, men dessa har ingen koppling till varandra eller är delvis bristfälliga och
argumentationen är otydlig. Frågeställningens koppling till forskningslitteraturen är bristfällig och begreppsapparaten lämpar sig inte särskilt väl för undersökningen. Materialet och metoderna
beskrivs, men beskrivningen är knapphändig. Författaren har helt tydligt haft problem med att lösa forskningsproblemet.
0 (underkänd):Avhandlingens innehåll är fragmentariskt och ologiskt och bildar ingen
helhet. Forskningsproblemet, begreppsapparaten och författarens val för att lösa forskningsproblemet är mycket otydliga. Avhandlingen presenterar ingen forskningslitteratur i anknytning till forskningsämnet
eller litteraturen är sporadiskt utvald och irrelevant. Det finns tydliga brister i forskningsrapportens struktur och hänvisningstekniken.
Avhandlingen innehåller överlag allvarliga fel eller brister i fråga om innehållet, genomförandet eller de formella aspekterna. Texten kan
inte definieras som en vetenskaplig avhandling utan representerar någon annan text typ.