Martin Nugent undervisar i historia och samhällslära vid gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Ännu för ett par år sedan jobbade han vid sidan om som lärare vid ”aftis” i Tölö gymnasium, ett gymnasieprogram för vuxna. Lärarbanan inledde Martin i Åshöjdens grundskola som högstadielärare. Martin blev student 1991 och inledde historiestudierna 1993. Den primära planen var att studera politisk historia, statsvetenskap och journalistik för att sedan bli journalist. Martin kom ändå inte genast in på statsvetenskapslinjen och insåg sedan att han kunde börja studera allmän historia på humanistiska fakulteten och ta kurser i journalistik vid sidan om. Då studierna väl börjat föll journalistiken ändå bort och Martin gled efter kort tid in på ämneslärarstudier. Han blev färdig 1998, men hade då redan jobbat heltid i två år.

Då han inledde studierna i historia hade Martin inte dess mera funderat på historikerns arbetsmöjligheter, men han råkade en dag se en affisch som uppmuntrade till inträdesprov för ämneslärarstudier i Vasa. Det här var innan man kunde studera ämneslärarpedagogik på svenska vid Helsingfors universitet. Martin nappade på det och åkte till Vasa för att göra ett inträdesprov. Han kom dock senare att göra pedagogikstudierna i ett tvåspråkigt program i Helsingfors.

”Aldrig”, hade Martin tänkt, då hans gamla lågstadielärare tyckt att han absolut skulle bli lärare. Hans bild av läraryrket var däremot positiv. Martins far var gymnastiklärare och hans båda morföräldrar hade varit folkskollärare. Historieintresset fanns även i familjen, i synnerhet hos fadern. Men ändå var läraryrket inte något Martin hade tänkt på innan.

Skolan är en väldigt energisk miljö

Numera trivs Martin jättebra med sitt jobb, och har gjort det sedan han började. Martin har alltid tyckt om att hålla föredrag och sysslade i skolåldern med teater, så läraryrket kom att passa bra, konstaterar han. Martin ser skolmiljön som berikande och uppskattar att få jobba med barn och ungdomar. I gymnasiet har de flesta valt att vara där, och bidrar med en positiv inställning och en livskraft som Martin tycker om. Han berättar att skolan har en väldigt energisk miljö.

Självklart finns det alltid utmaningar. Den största, enligt Martin, är bristen på resurser i skolan. Detta noterade han speciellt under sin tid som lärare i högstadiet. Som lärare kan man bli frustrerad då man ser elever som inte får den hjälp de skulle behöva. Läraryrket innebär även stundvis väldigt mycket arbete. Att förhålla sig till och ta in nya innovationer i undervisningen kan vara knepigt, nya idéer hinner inte slutföras förrän nästa idé ska införas. Martin anser, som de flesta lärare, att mera resurser behövs. Och mera kurser i historia!

Varför historia i skolan?

Essensen i historia, säger Martin, är att då man känner det förflutna så har man en god möjlighet att förstå dagens samhälle. Denna typ av insikt behövs överallt, vare sig man är lärare, journalist eller på ett företag, säger han. Under den senaste turbulenta tiden – inte minst vid läsning av uttalanden på sociala medier – har Martins förståelse för hur viktig historiekunskap är bara ökat. Han har noterat en avsaknad av historisk kunskap då han följt med diskussioner om dagens konflikter. Detta oroar honom. Det kan vara farligt då dessa kunskaper saknas, säger han.

Förståelsen av vår värld kräver historisk kunskap. Att kunna bygga modeller för framtiden kräver historisk kunskap. Martin förklarar skolundervisningen i historia och samhällslära som en typ av kurser i självförsvar. Utan kunskaper i dessa ämnen blir man lätt förd bakom ljuset. Risken finns att någon utnyttjar ovetskapen, fortsätter han.

Några råd

En av de viktigaste sakerna som Martin lärt sig som lärare är gruppens betydelse, och hur enskilda individer påverkar varandra. Man lär sig förstå att människor fungerar på olika sätt, säger han. Detta har Martin även lärt sig under sin studietid. Då han ser tillbaka på sin studietid ångrar han lite att han inte var så aktiv i studielivet. För Martin tog klättring över mycket av tiden utanför studierna och i efterhand har Martin tänkt att han gärna skulle ha deltagit mer i studielivet.

Den tid han tillbringade med studiekompisar ser han som viktig. Martin tipsar de som nu studerar att snacka mycket med studiekompisar, speciellt om man känner sig osäker för framtiden, eftersom de ofta är i samma situation.

Fritidssysslor är också mycket nyttiga, säger Martin. I läraryrket tar arbetet aldrig slut, det finns alltid något man kan finslipa, konstaterar han. Därför är det bra att hitta balans och kunna släppa tankarna på arbetet. Det här gäller inte bara lärare. Att ha familj bidrar till denna balans per automatik, säger Martin.

Som ett konkret tips för studerande säger Martin att det lönar sig att arbeta på sin studieteknik. Då man hittat ett sätt att studera som fungerar så hjälper det väldigt mycket. Slutligen vill Martin påminna om att man som historiker har oändliga möjligheter, och att man ska uppskatta den unika kunskapen man får av att studera historia. Det är en eftertraktad kunskap!

Valdemar Forsman är historiestuderande och gick kursen Mentorkurs med alumner hösten 2023.

***

Funderar du på ämneslärarstudier?

Examensstuderande vid Helsingfors universitet som studerar historia kan söka till de svenskspråkiga pedagogiska studierna för lärare med inriktning på grundläggande utbildning – det betyder grundskolan – och gymnasieutbildning. De pedagogiska studierna som omfattar 60 studiepoäng är heltidsstudier som genomförs i magisterskedet och ingår i sin helhet i magisterexamen.

Pedagogiska studier kan också göras efter att du blivit filosofie magister som så kallade fristående studier.

Kom ihåg att du i kandidatstudierna ska se till att skaffa dig behörighet, alltså studera 60 studiepoäng, i ett andra undervisningsämne. Historielärare har ofta också ämneslärarbehörighet i samhällslära. Det här kan du studera på svenska på Social- och kommunalhögskolan inom Helsingfors universitet. Se mera här.

Kom också ihåg att ansöka om studierätt till ämneslärarstudier i god tid före magisterstudierna!

Du ansöker om studierätt i Studieinfo. År 2024 är ansökningstiden 29.2.-14.3.2024. I ansökningsförfarandet ingår ett muntligt lämplighetsprov i början av maj. Läs mera om allt detta här.

Läs också Mina Blombergs intervju med Jimmy Holmberg som är ämneslärare i Karis-Billnäs gymnasium.