Jag intervjuade Sophie Holm på Nationalbiblioteket där hon har en forskarplats. Hon forskar för tillfället inom ett tyskt forskningsprojekt som finansieras av Deutsche Forschungsgemeinschaft och utförs vid några forskningsinstitut under Max Weber Stiftung. Projektet handlar om språkbruk och diplomati under 1700-talet med fokus på det ryska språket i en europeisk kontext. Holm beskriver att syftet med projektet bland annat är att lyfta upp språk och språkanvändning inom diplomatin som inte tidigare undersökts i större utsträckning. Forskarna undersöker vilken roll olika språk spelat i diplomatiska relationer i Nordeuropa i en tid då franskan var det dominerande gemensamma diplomatiska språket.

Sophie Holm tog sin magisterexamen år 2010 och disputerade till doktor år 2019 om diplomatisk praktik på 1700-talet. I avhandlingen undersökte hon utländska diplomater i Stockholm och deras arbetsmetoder. Under arbetet med doktorsavhandlingen var hon anställd som nämndforskare på Svenska litteratursällskapet, en forskarbefattning som är avsedd för doktorander.

Tidigare arbeten 

Holm har haft ett antal olika arbeten både inom och utanför forskningsvärlden, bland annat har hon arbetat på Riksarkivet, med frivilligverksamhet på Helsingfors Mission och med utställningsproduktion på Come to Finland Publishing som producerade en utställning för Nordiska museet i Stockholm. Utställningen i Stockholm handlade om turism Norden under 1900-talets första hälft och innehöll reklamplanscher från alla nordiska länder.

Utställningen Come to Norden i Nordiska museet i Stockholm 2022. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet. CC-BY-ND 4.0

Jag frågade Sophie Holm vad som styrt hennes karriärval. Hon menar att det delvis har varit intresset och nyfikenheten som styrt, men att hon även varit öppen för olika projekt och möjligheter som dykt upp och erbjudits henne. Holm berättar att flera av de tidigare arbetena har varit föreslagna av andra. Hon blev till exempel uppmuntrad att börja doktorera i slutet av sina magistersstudier då det fanns behov för en doktorand i ett forskningsprojekt som studerade Sveaborg på 1700-talet. Projektet hon för tillfället arbetar med såg hon en annons för på Twitter, ett utmärkt exempel på att det är bra att hålla ögonen öppna för olika möjligheter. Dessutom menar Holm att det är till stor fördel att ha ett nätverk inom branschen.

Vad gör en forskare? 

Holm berättar att många forskare jobbar inom forskningsprojekt, men att hon själv även gjort andra typer av uppdrag, bland annat jobbat som sakkunnig och gjort intervjuer bland annat för Riksdagens arkiv som har en stor samling med muntlig historia. Hon har också jobbat utanför forskningsbranschen, men menar att det är mer ovanligt att forskare också jobbar inom helt andra branscher.

Finansieringen för forskningsprojekt ligger i vanliga fall mellan ett och tre år. Det är en bransch där det sällan går att planera långt framåt. Holm berättar dock att det för henne inte känts som ett större orosmoment. Hon menar att hon inte känt ett behov av att planera tio år framåt, utan att hon tar ett arbete i taget.

Under en paneldiskussion under Mentorkurs med alumner hösten 2023 sade en forskare att ”man ska inte bli forskare om man inte är hundra procent säker”. Det håller Sophie Holm inte med om, hon berättar att hon själv aldrig känt sig ”hundra procent säker” och att det alltid har funnits flera saker hon intresserat sig för. Hon menar dock att det är viktigt att vara medveten om vad man ger sig in på för slags bana om man blir forskare.

Vilka färdigheter ger historiestudierna vid universitetet? 

Holm nämner flera saker som studierna i historia har gett henne, bland annat förmåga att vara källkritisk och ett slags allmänt kritiskt tänkande. Hon pratar även om ett slags långt perspektiv på samhällsfenomen, något hon menar kan vara till enorm nytta även i diskussioner som inte handlar om historia. Att ha förståelse för att världen är i ständig förändring och att saker inte alltid varit eller är på ett visst sätt menar Holm kanske är lättare för historiker.

Tips till studerande 

Holm hälsar att det är till stor fördel att skaffa sig någon slags erfarenhet, genom arbete eller någon slags uppgift i en ämnesförening. Hon menar att det kan vara svårt att få sitt första jobb, men att tröskeln blir lägre efter det. Holm tror att det är till en stor fördel att arbeta med olika uppgifter redan under studietiden om man kan. Hon hälsar att det är bra att prova sig fram.

Sigrid Autio är historiestuderande och gick Mentorkurs med alumner hösten 2023.

***

Läs också Valter Finnäs intervju med forskaren Aapo Roselius här.

Vill du veta mera om Sophie Holms forskning?

Kolla här. Och läs till exempel vidare här:

Artikeln “‘In a city flooded with pamphlets’. Foreign Diplomats Monitoring and Spreading the News in Eighteenth-Century Stockholm” i boken Media and Mediation in the Eighteenth Century, red. Penelope J. Corfield & Jonas Nordin, Lund University Press 2023.

Doktorsavhandlingen Diplomatins ideal och praktik: Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748, Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 210, Helsingfors: Societas Scientiarum Fennica 2020.

En kort sammanfattning av poängen med doktorsavhandlingen kan du läsa här i den lectio praecursoria som Sophie Holm höll på sin disputation. Lectio praecursoria är det inledande anförande som respondenten håller i början av disputationen vid finländska universitet.

Artikel om 1700-talsdiplomater i HTF: ”Diplomatins vakande öga. Utländska sändebuds hantering av rykten i Stockholm under 1746–1747 års riksdag”, Historisk tidskrift för Finland, vol. 104, 1/2019, s. 49–73.

Sophie Holm skrev sin pro gradu-avhandling om namngivningen av fästningsverken i Finland under Augustin Ehrensvärds tid 2010.