Ett halvår på andra sidan jorden

Idag svarar Ella Hemming på några frågor om sitt tid i Japan. Läs och bli inspirerade! 

 

Ditt utbytesmål? För att studera vad?

Jag var på utbyte i Kyoto, Japan för att studera det japanska spåket och kulturen. Jag åkte för ett halft läsår med avfärd i september 2016 och återvände första april 2017. Det japanska skolåret motsvarar inte det finska utan fortsätter från hösten in till februari. Jag valde dessutom att bli kvar ännu för en tid efter det för att resa runt inom landet.

Ella i en kimono hon köpt. Bilden är taget vid kejserliga palatsparken i Kyoto

 

Varför valde du just detta land/universitet?

Jag hade gått alla (två) japanskakurser som spåkcentret vid HU erbjuder och ville lära mig mera japanska, få se landet och uppleva samt verkligen komma in i den unika kulturen jag fått höra och läsa så mycket om. Det effektivaste och bästa sättet att göra det ansåg jag var att helt enkelt flytta dit, vilket samtidigt fungerade som en utmaning för mig för att komma ut ur min trygghetszon, för att få se och lära mig mera om världen i sin helhet och för att ge mig själv en otrolig erfarenhet. Jag valde mitt universitet, Doshisha University, då mobilitetsservicen (enheten som ansvarar för utbyten) ordade en infokväll där alla Japanska universitet som HU har utbytesavtal med presenterade sig. Doshishas presentatörer var de mest entusiastiska och pratsammaste vilket omedelbart gav mig en väldigt positiv bild av universitetet. Därtill verkade deras undervisningsprogram bra och motsvarade bäst det jag ville studera, dvs. själva spåket, med ett brett urval fritt valbara kurser som täckte alla former av japansk kultur jag kunde tänka mig ta kurser i, plus lite till. Som stad verkade Kyoto sympatisk med sin gamla historia, kulturrikedom och natur (Doshisha presentatörerna kallade Kyoto för världens vackraste stad, vilket är en titel jag nog kan säga att Kyoto är med och tävla om). Jag funderade även på Tokyo som mål, men inga universitet där erbjöd utbysetsprogram som koncentrerade sig på  språkstudier och var möjliga för någon som endast skulle vara på utbyte ett halft läsår.

Berätta om studierna vid detta universitet. Skiljer sig studieformerna från de vid HU?

Till att börja med skiljer sig språkstudier från biologistudier stort, varpå skolgången i Japan skiljer sig från den finska betydligt. Innan studierna började skulle alla utbytesstuderandena göra ett språkprov på basen av vilken vi delades in i 9 nivåer. Alla studerandena i de 3 första basnivåerna (jag landade på nivå 2) hade språkstudier på förmiddagen och valbara kurser på eftermiddagen. Dom flesta tog en grundkurs om kultur i Japan och en talkurs där vi övade på vardagliga situationer med hjälp av japanska volontärer, dvs. lokala studeranden.  Utöver det gick jag en kurs i Japans arkitektur, vilket även var den ända kursen jag hade som gick på engelska. Kursen togs både av utbyteselever som ville lära sig om Japan och japanska studeranden som ville träna på sin engelska. Studierna var inte direkt svåra för min del, men nog tidskrävande då vi fick hemläxor varje dag, för varje kurs (oftast till följande dag), vilket innebar att man måste sitta hemma och jobba på dem ett par timmar varje kväll, utan undantag. Vi hade även flera små prov eller förhör varje vecka gällande vokabulär, grammatik eller kanji-tecken. Ibland hade vi flera små prov i dagen. Det låter som mycket att ta i, men sist och slutligen kom man snabbt in i studetakten och jag anser att alla små prov var ett effektivt sätt att lära sig och hållas med, och det gjorde pluggandet till slutprovet smärtfriare. En del av de valbara kurserna hade klart gjorts roliga för utbyteseleverna att ta och för japanerna att lära ut. Som slutarbete i kursen om vardagssituationer skulle vi i grupp göra en pjäs. För övrigt gick den kursen främs ut på att vi skulle skriva ner och sedan uppträda med våra egna påhittade skenarior där vi utnyttjade den vokabulär och den kunskap om japanska seder som lärdes ut varje gång. I kursen om japansk kultur delade vi även med oss från våra egna kulturer och jämförde hur olika och lika det kan vara runtom i världen. Kursen som mest påminde mig om en kurs vid HU var kursen i Japans arkitektur, vilket var som en mera traditionell föreläsningskurs. Studierna överlag var väldigt mångsidiga med mycket exkursioner och gästföreläsare som var experter på sina ämnen t.ex. gällande kampsporter, traditionella kläder, meditation osv. Det kändes som om universitetet och våra lärare verkligen ville dela med sig av sin lands kultur. Gemensamt för kurserna var en stark fokus på muntlig kommunikation, någonting som ofta olyckligt nog saknas från språkstudier i Finland. Även om så gott som allting gick på japanska var språket aldrig ett problem för mig. Lärarna och volontärerna andvände ett enkelt och klart språk och formulerade om alla oklarare meningar så att kommunikationen löpte bra. Som en kanske lite intressant skillnad mellan Finland och Japan skulle jag säga att i Finland koncentrerar vi oss mera på att lära oss helheter, medan de i Japan fäster sig vid att memorera detaljer. I den bemärkelsen, samt med tanke på hur vi under språklektionerna ofta sattes att göra olika uppgifter som vi sedan  gick igenom tillsammans påminde studierna mig mera om en finsk högstadieskola än universitetsstudier.

Hur ordnade du allt praktiskt som bostad, hemförsäkringar osv.?

Bostaden ordnades via universitetet. Vi fick en lista på olika alternativ (alla studiebostäder specifikt för utbystesstuderanden) bland vilka vi fick rangordna våra favoriter som universitetet sedan placerade oss in i. Det gjordes på våren samtidigt som man ansökte om studieplatsen. För olika praktiska besvär fick vi hjälp av tutorer, bl.a. kom de med oss till ”ward office” (distriktsbyggnaden/-kontoret) där vi måste meddella om att vi flyttat in till omgivningen samt skaffa en hälsoförsäkring. De kunde också hjälpa med hur man skaffar ett japanskt bankkort (om man ville ha ett) och hur man betalar diverse räkningar (allt sker med kontanter i Japan; min hyra skulle betalas hos posten, min elräkning i kiosker och hyran för futon-madrassen jag sov på till banken). Japan är ett väldigt byrokratiskt land, vilket i kombination med deras språk som bygger på tecken och därmed är väldigt svårläst ifall man inte studerat det länge, får alla dessa ärenden att bli väldigt skrämmande och förvirrande (tom. tutorerna hade svårt med att veta vilka blanketter vi skulle ha, vad vi skulle fylla i och vart vi skulle gå med dem). Jag kan dock trösta med att de erbjuds mycket hjälp, både i form av hur vi utbytesstudernaden fick skriftliga instruktioner på det mesta och hur lokala var extremt hjälpsamma och förstående.

Här ser ni Kamogawa floden i Kyoto, i bakgrunden syns Daimonji berget.

Hur upplevde du det att bo i detta land under utbytestiden? Kulturkrockar?

Jag älskade att bo i Japan. Jag hade inga problem att känna mig som hemma där, snarare var det svårt att komma tillbaka till Finland och återvända till mitt vardagsliv här. Jag hade läst ganska mycket om Japan i förväg så fastän den finska och den japanska kulturen är rätt så olika, stötte jag inte på någonting som skulle ha kommit emot som en enorm shock. Tvärtom var det roligt att hitta vad vi har gemensamt och se var vi skiljer oss mer. T.ex. så är både finnar och japaner reserverade, men japaner är mycket mer öppna till att börja prata med främlingar och skapa bekantskap, vilket kom som en överraskning. Det besvärligaste för mig var min diet, jag är vegetarian och det är igentligen ingen i Japan. I universitetets kafeteria bestod mina måltider av en kombination olika sidorätter(sidorätterna som erbjöds variera smått mellan dagarna/veckorna) eller vegetarisk curry (som var den samma varje dag året runt). Värst var det då jag skulle leta fram ett matställe utomhus och det var svårt att hitta ett där de kunde göra om en rätt så att den skulle passa mig. Oftast fick jag gå med på att ens kryddningen hade gjorts med fisk. Då jag skulle köpa mat var det svårt att tolka alla förpackningsbilder och innehållförteckningar då jag inte kan läsa dem flytande och då maten i Japan är så olik den vi har i Finland att jag stötte på hundratals nya rätter och ingredienser jag inte kände till från tidigare. Till råga på allt är priserna på frukt och grönsaker i Japan skyhöga. Däremot var det billigare och enklare att gå ut på krogar och restauranger där än vad det är i Finland och även om jag önskar att de skulle servera mera vegetariskt, är matkulturen i Japan trevlig och jag önskar att Finland skulle ta mera modell av den. Någonting annat som har blivit i minnet är hur de föredrar kontanter i så stor grad att man inte kan betala med kort på de flesta ställena. Det ledde till att jag konstant måste lyfta stora mängder pengar och betala höga utgifter för det (värst var det med hyran). För att nämna någonting mera om vardagslivet löpte allting på ganska bra. Kollektivtrafiken var ett under, tågen var verkligen alltid i tid och det var enkelt att resa runt både inom Kyoto och till andra närliggande städer (Osaka och Nara var båda bara en timmes resa ifrån). Det var enkelt att hitta på olika aktiviteter, Kyoto är rikt med sevärdheter som besöktes aktivt även av den lokala befolkningen, bl.a. besökte jag flera av Kyotos 2000 olika tempel samt olika trädgårdar och parker, gamla små torg och shoppinggator, gjorde vandringar upp till bergen och promenerade längs med floden som löpte strax brevid mitt hus… De flesta utbyteseleverna var ivriga på att göra olika större och mindre exkursioner i grupp och många lokala var ivriga på att visa upp staden och skapa bekantskap med oss.

Hade du kunskaper i landets språk innan utbytet? Behövs kunskaper i landets språk för att åka hit på utbyte?

Jag hade gått språkcentrets två kurser (sammanlagt 10 studiepoäng) japanska innan jag åkte på utbyte. Det (eller en motsvarande mångd annanstans) var minimikravet för att studera språket på nästan alla universitet i Japan. Överlag är det mycket bra att kunna ens en del japanska, för man kan inte kommunicera på engelska med alla och på alla ställen där.

Hur var studielivet? Ordnades många evenemang för utbytesstudenter?

Grupperna var små och tackvare att vi satt så mycket tid och energi på att tala under lektionerna lärde vi oss snabbt känna varandra. Dessutom skapades en bra gemenskap då de flesta bodde i samma hus så att det var enkelt att ses och spontant hitta på och komma med i olika aktiviteter.  Många japaner var intresseradde av skapa bekantskap med utbytesstuderanden och kom med som volontärer på våra kurser, vilket gjorde det enkelt för oss att få kontakt med lokala. Universitetet hade många klubbar och verksamhet utanför studierna, det var nästan dagligen som någonting var på gång på campus. Tyvärr börjar skolåret i Japan i april, vilket innebär att man själv måste leta fram och ta kontakt med dem ifall man skulle ha vela gå med i en, istället för att de skulle ha presenterat sig och försökt värva medlemmar under den tiden jag var där. Därtill ordnades det mycket program för utbytesstuderanden. Jag var på ett par kortare aktiviteter, t.ex. besökte vi ett konditori som tillverkade traditionella japanska sötsaker varpå vi fick prova på att göra våra egna. Jag var även med på lite längre utfärder, t.ex. besökte jag en liten by uppe i bergen där det ordnades korta vandringar, vi fick prova på meditation, ta del av en te-seremoni, klä oss traditionellt, spela på taiko-trummor osv. En annan spännande utflyckt som ordnades var till staden Takarazuka där vi fick se på en musikaluppvisning av den kända teatern.

Skulle du rekommendera just detta universitet/land för folk som är intresserade av utbytesstudier?

Jag rekommenderar både mitt universitet, Kyoto som stad och Japan som ett land varmt till alla som är nyfikna på att åka på utbyte. Jag är glad att jag vågade åka så långt bort, ta del av en kultur som är så olik min egna och omringa mig av ett relativt främmande språk. Slutligen kan jag rekommendera att man tar tillfället i akt och studerar någonting som avviker från ens huvudämnesstudier, då det kan ger mer möjligheter och öppnar dörrar inför framtiden.

 

Undrar Du något? Tveka isåfall inte att ta kontakt med Ella! 

Man får tag på mig via min e-post, ella.hemming@helsinki.fi

 

 

Författare: Deleted User

Special user account.

En kommentar till “Ett halvår på andra sidan jorden”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *