Qwaque

Stekelhotell och sandbäddar

Det råder en stor bostadsbrist i dagens Finland. Nu syftar jag inte på studiebostäder, utan bostäder för våra inhemska bin. De är ytterst viktiga för människan eftersom de pollinerar vilda växter och människans grödor, träd och buskar. Pollinationen tillåter bra frukt- och bärbildning samt frösättning. Utan bin skulle ekosystemen rubbas och medföljas av stora negativa följder för människans välfärd. Tur nog är det lätt att åtgärda bostadsbristen och bina betalar ju till och med hyra!
Sandbi i vitsippa.
I Finland finns det mer än 200 arter bin. De flesta lever solitärt och inte i samhällen som de sociala bina, alltså som humlorna och det domesticerade honungsbiet (tambi). Ca 70% av alla biarter gräver ner sina ägg i sand eller lera (vissa till och med i mylla). De resterande utnyttjar ihåliga växtstjälkar och stekel- eller skalbaggsgångar i död ved.
Det här dessvärre skett stora förändringar i vårt landskap. Viktiga områden för ”marklevande” bin har missgynnats av bland annat asfaltering, användning av makadam istället för sand, krossand istället för natursand, och överdriven användning av gödsel som gör att blottor där bina gräver ner sina ägg växer igen. De arter som gynnats av död ved missgynnas istället av intensifierat skogsbruk och fanatiskt städande i trädgårdar och parker. Den döda veden har minskat från att tidigare ligga runt 50-180 kubik per hektar skog till dagens 2-10 kubik i ekonomiskogar (i genomsnitt 4 kubik/hektar).
En viktig åtgärd för att gynna våra bin är förstås att låta befintlig död ved vara ifred. Likaså bör man undvika makadam och asfaltering på sina gårdar samt tillförsel av gödsel på exempelvis gräsmattor. Men alla har inte skogar, döda träd som står på sin gård eller passliga markförhållanden för bin. Istället kan man förhindra bostadsbristen genom att laga stekelhotell eller stekelsandbäddar.
Jag föredrar att kalla de sistnämnda åtgärderna för stekel… istället för bi… eftersom de hyser så mycket fler steklar än bara bin. Det finns långt över 100 arter rovsteklar och ett par dussin solitära getingar, av vilka flera arter kan flytta in. De är också väldigt nyttiga för människan då de bekämpar skadeinsekter såsom bladlöss. De solitära getingarna är generellt mycket mindre än de sociala getingarna och beter sig inte på samma sätt. De håller sig för sig själv och vill inte ha något med en människa att göra (förutom att bo i människans stekelhotell eller sandbäddar förstås).
Bihotell.
Man behöver inte vara rädda att varken de solitära bina eller getingarna sticker en. Aggressivt beteende hör oftare till det sociala livet för att skydda sitt samhälle. Solitärerna utsätter sig och sina gener för stor fara om de anfaller. Istället rymmer de så länge de kan. Om man tar fast dem kan de ju förstås sticka men då får man nog skylla sig själv. Däremot är deras stick generellt väldigt veka, man känner knappt av dem.
Sandbi på sälg.

Nu kan du ta på dig Byggare Bob-hjälmen. Här nedan hittas två länkar om hur man bygger stekelhotell och exempel på flera olika modeller. Den tredje länken handlar om vad som flyttar in i hotellen och den fjärde om hur man lagar en sandbädd. Åtgärderna är väldigt lätta att följa upp, ger mycket nöje och en obeskrivligt skön känsla när man ser alla små djur man hjälper. Man kan kolla på bilderna och läsa bildtexterna oberoende om man har instagram eller inte. Det kan dock dyka upp en ruta som önskar att man ska logga in. Då trycker man bara på krysset i högra hörnet av skärmen och kan fortsätta läsa.

Torgny Backman

Vett och etikett på Årsfesten

Svenska Naturvetarklubbens årsfester hålls vart femte år och är en av de finaste festerna inom SvNK:s verksamhet. Därmed finns det en del riktlinjer som bör följas så att årsfesten blir så fin som möjligt. 

Klädsel  

På årsfest bärs festdräkt med akademiska ordnar. I praktiken betyder det här frack, mörk kostym eller långklänning. Med dessa bärs utmärkelsetecken, nationsband o. dyl. Dessa kan ersättas av folkdräkten vilket är en högtidsdräkt. 

Frack  

Fracken består av svart frackkappa och svarta byxor med svarta revärer. Till fracken bärs vit frackskjorta, vit fluga och väst. Till fracken används svarta långa strumpor, så långa att benet aldrig syns. Lackskor används till frack. Till fracken används inget armbandsur, istället kan man t.ex. ha en fickklocka (s.k. rova).  

Mörk kostym  

Den mörka kostymen är svart eller mörkblå. Till den bärs vit skjorta och en diskret slips. Till mörk kostym används svarta långa strumpor, så långa att benet aldrig syns. Skorna skall också vara svarta och festliga. Med den mörka kostymen får man bära armbandsur.  

Långklänning  

Under denna benämning ryms både balklänningar och aftonklänningar. Huvudsaken är att klänningen är tillräckligt lång och att den är värdig. Egentligen borde klänningen nå ända ner till skon, men viktigt är att vaden täcks helt. Klänningens ärmlängd kan variera från ärmlöst till lång ärm. Observera dock att man måste ha axlarna täckta, t.ex. med sjal, bolero eller festlig jacka, under Solen Akt. Skorna är festliga klackskor eller festsandaler. Till långklänningen bärs naturligtvis festfrisyr och långt hår rekommenderas sättas upp. 

SvNK:s föreningsband tilldelas styrelsen och kan tilldelas andra aktiva funktionärer på styrelsen beslut, rätten att bära bandet kvarstår hos dem som en gång tilldelats bandet. Med frack eller mörk kostym bärs bandet över högra axeln ned till vänster, med klänning från vänster till höger. Bandet bärs inte över bar hud. Bandet kan bindas till en rosett, som bärs vid bröstet på vänstra sidan. Bandet bärs med den blåa färgen uppåt. I rosettens tvärband hålls blåa färgen utåt från hjärtat. SvNK:s förtjänsttecken i silver och guld bärs på vänster sida. Då man bär medaljerna ska föreningsbandet bäras över axeln och inte som rosett. Personer som inte har SvNK:s föreningsband kan istället bära SvNK-pinsen på vänster sida, det rekommenderas att man inte bär föreningsbandet och pinsen samtidigt. Ifall man har övriga förtjänsttecken kan man kolla upp hur studentkåren/nationen/föreningen rekommenderar man bär dom.  

Festen 

Solenn Akt  

Solenna Akten hålls före banketten och denna är den högtidligare delen av Årsfesten. Hälsningar från vänföreningar och eventuella andra uppvaktningar framförs vid detta tillfälle. Här kan också övriga gäster delta och mingla med andra, men det är inget man måste delta i. Här rekommenderas det att axlarna skall vara täckta.  

Cocktail  

För övriga gäster öppnar dörrarna för cocktail tillfället efter Solen Akt. Ifall man inte deltagit i Solen Akt kan man inte komma in före det här. Under cocktail tillfället har man möjlighet till fördrink och att mingla med andra gäster.  

Middag  

Tillställningen börjar med att fanorna bärs in och då skall alla stå upp. Då festens värdinna/värd sätter sig vid bordet får man sätta sig. När tal och utdelningar hålls samt då sångledaren har ordet är man tyst och visar respekt.  Man ska inte äta då någon talar eller när vi sjunger. 

Sångledaren har en mycket viktig roll på årsfesten. Det är sångledaren som bestämmer när det sjungs och vad som sjungs. Endast och enbart sångledaren har denna rätt. Under årsfesten tar man inte heller in ”feelis-bordet” eller ropar tempo, sångledarna har koll på festens framskridande. Det finns tillfällen då enstaka gäster kan börja på en sång, men aldrig utan sångledarens tillstånd. Sångblad kommer finnas och sångbok ska inte användas under middagen. 

Danser 

Efter middagen fortsätter festligheterna med salongdanser/akademiska danser. Vid bordsplatserna kommer det finnas dans kort där man kan fylla in vem man dansar med. Den första dansen rekommenderas dansas med bordsparet. 

Efterfest 

Efter att festligheterna tagit slut förlyttars festen till efterfestplatsen.  

Sillis 

Sillisen börjar dagen efter festen kl. 12. På sillisen finns ingen dresscode men halare och en rolig hatt rekommenderas. Ta med sångbok ifall du har en sådan.

Blomsteräng – till glädje och nytta för stora och små

Vi människor har under de senaste årtiondena i allt högre grad ökat vårt inflytande på miljön och därför försvinner arter i dag med en oroväckande hastighet. Människan verkar ha en förmåga att köra över allt annat för sin bekvämlighets skull, men detta går inte i längden. Vi är helt beroende av den biologiska mångfalden för vår existens här på jorden. Lyckligtvis blir vi hela tiden fler och fler som bryr oss om naturen och tänker på framtiden. Ett enkelt och utmärkt sätta att hjälpa naturen runt om sig och förgylla dagar med vackra blommor, humlor och fjärilar är att iståndsätta en äng.

En äng är en yta där det främst växer inhemska fleråriga gräs och örter. Till ängen hör också skötsel som oftast utgörs av slåtter och då kallar man den för slåtteräng. En äng kan också betas och brukar då kallas betesäng eller naturbetesmark. Det gemensamma med skötseln är att ängarna blir näringsfattigare, vilket är essentiellt för att skapa, och senare behålla, en hög mångfald på ängarna.

Till och med i vårt kalla land kan en äng hysa en sådan enorm mångfald växter per kvadratmeter att regnskogen får erkänna sig besegrad. Att skapa en äng är minsann en utomordentlig åtgärd för att gynna en mängd växter men också mycket annat såsom fåglar, pollinatörer och igelkottar. Trevligt nog är det också en lätt åtgärd och man kan göra en på vilken gård som helst genom att förvandla gräsmatta till äng. Förutom att man gynnar mångfalden sparar man både tid och pengar samtidigt som man minskar sitt koldioxidutsläpp genom att inte klippa området regelbundet. Dessutom kan man med materialet från slåttern producera miljövänlig kompost som i sig själv är en oas för biologisk mångfald.

Nu när våren framskrider med stormsteg är det en bra tid att fundera på var man kunde iståndsätta en äng. Fast man inte har någon mark själv kan man få sina föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar att bli intresserade och hjälpa dem. Notera att en äng inte behöver täcka hela gräsmattan; ett par kvadratmeter är också en fin gärning! Man kan alltid expandera ängen vartefter, och på större ängar kan man klippa gångar för att göra det snyggare och lättare att ta sig fram.

Här nedan hittar ni en länk till ett par presentationer som jag höll för naturskyddsföreningen Ostrobothnia Australis i höstas. I dem hittar man mycket tips på hur man iståndsätter en äng och hur den sköts. Dessutom finns där en del annat som exempelvis hur mycket pengar och tid man kan spara samt många bilder på djur och växter man kan förväntas hjälpa och få se på ängen. Notera att mycket information finns i anteckningarna nedanför alla slides. Om något är oklart eller ni har frågor så skicka gärna till torgny.backman@helsinki.fi. Vi kan alla göra något för att förbättra välden vi lever i. 🌞
https://drive.google.com/drive/folders/1TuYhz6JSHkOnhFdn3kowIqizuD4mBnSG

Torgny Backman

Recept för pastasallad (Serverades på gulissitserna hösten 2021)

En enkel pastasallad som kan serveras kall, och som egentligen går ut på att slänga ihop en massa ingredienser!

Perfekt till fredagsmyset!

Ingredienser:

  • Pasta farfalle
  • Mini tomater
  • Issallad
  • Capris
  • Oliver
  • Pesto (veganskt alternativ: olivolja+ vitlök till en god salladsdressing)
  • Fetaost eller mozzarella (vegansk ost som alternativ)
  • Champinjoner
  1. Koka upp pastan enligt instruktioner.
  2. Skär tomaterna, oliverna, champinjonerna och osten i mindre bitar. Skär upp salladen i små bitar (vi vill inte ha stora salladsblad).
  3. När pastan har kokat; häll över lite oliv- eller rypsolja och låt svalna.
  4. Häll sedan pastan i en skål och lägg till de uppskurna ingredienserna. Sätt i rikligt med pesto, och blanda om. Caprisen ger lite extra smak, så lägg modigt i mycket av dem.
  5. Smaksätt med salt och svartpeppar enligt egen smak.

Vegansk renskav – recept

Detta är en relativt enkel och snabb maträtt som passar bra såväl till vardag och fest!

Denna rätt serverades på ”anything but a cup”-sitzen 20.11.2021.

  • 1 lök
  • 1-2 vitlöksklyftor
  • Ca 200 gram champinjoner eller annan svamp
  • 1 paket vegekött t.ex. beanit eller nyhtökaura
  • 2 msk grönsaks- eller kantarellfond (Touch of Taste)
  • 1 paket (2 dl) vegansk matlagningsgrädde, ex. Plantis havregrädde
  • 1-2 msk svartvinbärsgelé (eller svartvinbärssaftkoncentrat)
  • 1-2 msk sojasås
  • Timjan
  • Svartpeppar
  • Salt

Hacka lök och vitlöksklyftor och stek dem i valfri olja några minuter. Tillsätt sedan champinjonerna och stek i ca 5 minuter till. Tillsätt vegeköttet och stek i någon minut till förrän du tillsätter grönsaksfonden, den veganska matlagningsgrädden och svartvinbärsgelén. Tillsätt till sist kryddorna enligt smak.

OBS! Dessa mängder är inte jätte-exakta och mer ”riktgivande” eftersom alla tycker så olika med t.ex. kryddor och sötma. Så smaka av på slutet och se om du vill sätta till mer av någon ingrediens 😊. Om du vill ha en lösare sås kan du även sätta till mer vegansk matlagningsgrädde.

Servera t.ex. med potatismos/pressad potatis/kokt potatis, lingonsylt, persilja och saltgurka.

Hållbarare julklappstips

Julen närmar sig med stormsteg. Om du ännu inte hunnit köpa julklappar kommer här några tips på hur du kan välja hållbarare julklappar i år, om detta är något du vill ta i beaktande.

1. Det första tipset jag vill ge är att ha en diskussion med dina nära och kära hur viktigt julklappar verkligen är för ert julfirande. Kanske ni kommer fram till att ni kan skära ned på mängden julklappar ni ger till varandra, eller till och med sluta helt. Detta kan dessutom ta bort en viss stress kring julen när man inte behöver tänka på alla de mängder julklappar man ska köpa.

2. Fråga om personen önskar sig något skilt. Ifall man köper något som personen verkligen vill ha är det mer sannolikt att saken kommer att användas en längre tid istället för att snabbt hamna i soptunnan.

3. Ett enkelt sätt att göra något personligt och hållbart (och ofta även billigt) är att tillverka något själv. Detta kan vara att baka något (såsom knäckebröd eller kex), göra godisar eller göra något handarbete. Ett förslag är att virka/sy fruktpåsar som kan användas i affären, vilket även minskar på mängden plastpåsar som används. Extra hållbart blir det om man kan hitta materialet i andra hand, exempelvis hos Kierrätyskeskus i Kaisaniemi.

4. Försök om möjligt att hitta julklappar i andra hand. Man kan kolla efter grejer t.ex. på fysiska loppisar, facebook marketplace, loppisappar (t.ex. Tise eller Zadaa) eller sidor såsom findit eller tori.fi.

5. Något ätbart. Tycker personen du ska köpa julklappar till om choklad? kaffe? te? Försök då hitta en ”lyxigare” version av detta, gärna med någon miljömärkning eller t.ex. fair trade-märkning.

6. Något som minskar på personens användning av engångssaker. Vad detta är kan variera från fall till fall. Om personen använder mycket bomullsrondeller kan man exempelvis köpa återanvändbara sådana (eller sy själv). Om personen brukar raka sig kan man köpa en metall-rakhyvel (safety razor på engelska). Om personen alltid brukar köpa plastpåsar i butiken kan man köpa en återanvändbar tygkasse och så vidare. Det lönar sig dock att komma ihåg att det oftast förbrukar mer resurser att tillverka dessa återanvändbara versioner än engångsversionerna och därför måste man använda dem många gånger innan de blir mer miljövänliga än engångsversionen.

7. Köp från hållbarare företag. Det finns hållbara företag för de flesta produkter om man söker på nätet. För klädföretag kan man t.ex. kolla appen Good on You och på hemsidor såsom Ruohonjuuri kan man välja olika sökkriterier såsom ”inhemsk”, ”koldioxidneutral” eller ”zero waste”. Man kan även tänka på att köpa från lokala mindre företag för att stöda den lokala ekonomin.

8. Skänk en upplevelse. Endast din fantasi kan sätta stopp för vad denna upplevelse kan vara! Tycker din pappa om att gå på museum? Ta med honom på museum och bjud honom på kafé efteråt! Tycker din mommo om att motionera? Åk med henne till en vandringsled hon aldrig gått förut (och glöm inte picknick)! Är din lillebror intresserad av superhjältefilmer? Ta med honom på bio!

9. Ge till välgörenhet i personens namn, om du vet att det finns något hen är extra passionerad om.

10. Detta är inte helt ett julklappstips, men tänk på om du kan paketera julklapparna på något annat sätt än med vanligt presentpapper. Kanske ni inte behöver paketera julklapparna alls, eller så kanske du kan använda tidningspapper eller återanvändbara presentpåsar.

Här finns några enligt mig bra länkar om du vill läsa mer om detta ämne:

https://www.martha.fi/vardagskunskap/valj-hallbara-julklappar-i-ar

27 tips på fina miljövänliga julklappar

A Guide To Second Hand Christmas Gifts

Tillverkandet av SvNKs nakenkalender

I december kommer SvNK att släppa en nakenkalender, med smakfulla bilder på några frivilliga ur vår förening som ville ställa upp. I kalendern ligger ett fokus på naturen och andra miljöer förknippade med biologi. Vi anser att alla bör få uttrycka sig hur man vill och att den mänskliga kroppen nödvändigtvis inte behöver förknippas med sexualitet eller något skamligt. Detta har vi försökt föra fram i vår kalender. Vi vill berätta lite om hur processen gått till.

Alla medlemmar i föreningen gavs chansen att vara med och alla intresserade fick också vara med. Alla bilder accepterades av modellen före de valdes till kalendern. Vi berättade för modellen att hen helt fick bestämma hur mycket hud hen valde att visa, exempelvis om ansiktet eller andra kroppsdelar syntes. Fotograferingstillfället ordnades helt enligt hur modellen kände sig bekväm, så man fick själv bestämma vem alla som var på plats, miljön man var bekväm med och så vidare. Det var också helt super okej att komma med och sen ångra sig i vilket skede som helst. Vi kommer endast att beställa ett begränsat antal kalendrar som säljs till våra medlemmar samt till vår vänförenings medlemmar. Modellerna får bestämma själva om deras namn publiceras i kalendern.

Ta vara på höstens godsaker

Hösten är en underbar tid då de flesta bär, frukter och grönsaker mognar. Det kan dock vara svårt att hinna äta alla godsaker på samma gång. Här kommer några tips på hur man kan ta till vara olika bär, frukter och grönsaker så att man kan njuta av dem hela vintern.

Ett populärt sätt att ta tillvara bär är att göra sylt av dem. Exempel hallonsylt och lingonsylt är enkelt och gott att göra själv.

Recept på lingonsylt: https://receptfavoriter.se/recept/lingonsylt.html

Liknande som sylt finns också gelé, som är gott att använda som tillbehör eller ingrediens i olika maträtter. Exempelvis svartvinbär och rönnbär passar bra att göra gelé av.

Recept på rönnbärsgelé: https://www.alko.fi/sv/dryck-och-mat/recept/god-ronnbarsgele

Vissa bär passar däremot bättre att göra saft av. Ett välkänt saftbär är rödvinbär, men man kan även använda sig av andra bär, såsom kråkbär eller aronia. Man kan även blanda bär när man gör saft.

Recept på kråkbärssaft: https://www.land.se/recept/sa-gor-du-rarord-krakbarssaft/

Recept på aroniasaft: https://receptfavoriter.se/recept/aroniasaft

Många grönsaker passar bra att lägga in, såsom frilandsgurka och rödbeta.

Recept på frilandsgurka: https://www.martha.fi/recept/inlagd-gurka

Mycket passar bra att torka. Fördelarna med torkning är att produkterna står sig väldigt länge och tar upp lite utrymme. Exempelvis svampar passar perfekt att torka. Man kan även torka bland annat äpplen, örter, olika grönsaker och tranbär. Man bör helst inte förvara torkade produkter i plastpåsar, utan hellre i papperspåsar.

Man kan även frysa många bär, grönsaker, örter och frukter, men konsistensen kan förstås förändras.

 

Elsa Österåker

Den största satsningen på den biologiska mångfalden i Finland genom tiderna

Har ni märkt att det förekommit ovanligt mycket arbetsannonser för biologer sedan början av förra året? Har du bongat flera Hemul-liknande typer i skog och mark än du vanligtvis brukar? En av orsakerna till dessa två fenomen är troligtvis det statliga Helmi-livsmiljöprogrammet som leds av Miljöministeriet. Helmi-livsmiljöprogrammet startades under våren 2020 och är den absolut största enskilda satsningen på den biologiska mångfalden i vårt land genom tiderna.

Inom Helmi-programmet tar man fasta på det största direkta hotet mot den biologiska mångfalden – nämligen minskningen och försämringen av olika livsmiljöer. Problemet tacklas genom restaurering och skötsel av värdefulla livsmiljöer, inom programmet finns flera olika teman inom vilka många olika typer av livsmiljöer ingår. Det är de regionala NTM-centralerna och Forststyrelsen som sköter om planering och verkställande av de praktiska restaureringsåtgärderna. För Helmi-programmet har det gjorts upp mål som sträcker sig fram till år 2030.

Vårdbiotoper, det vill säga ängar, hagmarker, skogsbeten och andra naturbetesmarker är värdefulla livsmiljöer som minskat drastiskt till en följd av effektiviserade jordbruksmetoder och förändrad markanvändning, idag finns endast små spillror kvar av de forna ängarna. Vårdbiotoperna behöver kontinuerlig skötsel i form av bete och/eller slåtter för att inte växa igen. På vårdbiotoper påträffas många hotade växter och insekter, men även svampar och andra organismer. Inom Helmi-programmet restaureras vårdbiotoper genom röjning och ordnande av bete och/eller slåtter.

På vårdbiotoper påträffas många krävande arter, som t.ex. hagvaxskivlingar (Hygrocybe sp.) Bild: Robin Sjöblom.

Fågelvatten, det vill säga olika typer av våtmarker, är viktiga rast- och boplatser för sjöfåglar och vadare. Våra vattendrag är idag till stor del övergödda och har således vuxit igen, stränder som förut var lågvuxna är idag fulla av vass eftersom de inte längre används för djurbete. Till en följd av igenväxningen och övergödningen är idag hälften av sjöfåglarna på våtmarkerna hotade. Även mink och mårdhund är stora problem på fågelvatten. De värdefulla fågelvattnen restaureras till exempel genom slåtter av vattenvegetation och genom ordnande av bete på igenväxande stränder.

Värdefulla fågelvatten är ofta stora lågvuxna stränder med långgrunda bottnar. Fågelstränder är samtidigt även värdefulla vårdbiotoper. Bild: Robin Sjöblom.

Olika typer av skogsmiljöer, såsom lundar, solexponerade miljöer och skogar med rik artsammansättning restaureras även inom Helmi. Det kan vara frågan om områden som förändrats till en följd av mänsklig verksamhet eller som vuxit igen. Skötselåtgärder som riktas till skogsmiljöer kan till exempel vara borttagning av granar i värdefulla lundmiljöer.

Lundmiljöer skiljer sig ofta klart från omkringliggande miljöer med sin frodighet och artsammansättning. Bild: Jussi-Tapio Roininen.

Inom temat småvatten och strandmiljöer restaureras till exempel bäckar, källområden och flador och glosjöar. Småvatten och strandmiljöer har påverkats kraftigt av mänsklig aktivitet, det är inte ovanligt med dikningar i samband med glosjöar och flador, bäckar har ofta dragits om och vattenströmningen ändrats på. Inom småvatten- och strandmiljötemat restaureras livsmiljöer till exempel genom att dämma igen muddrade öppningar till flador och glosjöar och genom återställning av bäckar.

Myrar skyddas och restaureras inom Helmi. Myrarna hör till de livsmiljöer som försämrats allra mest, och artrikedomen på myrarna fortsätter att minska. Den största orsaken till att myrarna är hotade är skogsdikning och det är dessa som åtgärdas inom Helmi-programmet.

Inom vissa temana som nämndes här kommer det att öppnas ansökningsomgångar för allmänheten där man kan söka finansiering projekt på privata marker. Det kommer även att komma en ansökningsrunda inom KommunHelmi under året, där kommuner kan ansöka om finansiering för projekt som stöder den biologiska mångfalden.

För mer information se Miljöministeriets webbsidor (https://ym.fi/sv/livsmiljoprogrammet-helmi)

Regional information om Helmi-livsmiljöprogrammet och de olika temanas kontaktpersoner, se miljöförvaltningens webbsidor (delvis under uppbyggnad) (https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Programmet_Helmi)

Robin Sjöblom

Gamyl

Hur kan man gynna miljön med sina matvanor?

Idag utmanas mänskligheten av två miljökriser som förorsakas av oss människor: klimatförändringen och utarmningen av den biologisk mångfalden. Dessa kriser är mångfacetterade och den ena utesluter inte den andra, utan de interagerar och har stor betydelse för varandra. Det finns mycket mänsklig verksamhet som måste förändras för att stävja kriserna. Lyckligtvis kan vi som konsumenter göra stor skillnad på många sätt, bland annat genom det vi äter. Läs vidare om detta intresserar dig så får du veta mera om miljöaspekter knutna till olika livsmedel och produktionssystem samt tips på de bästa matvalen för att säkra vår tillvaro på jorden. Etiska, kulturella och sociala aspekter är även viktiga men de kommer inte behandlas i denna text.

Köttproduktion vs växtproduktion

Som alla säkert vet bör köttkonsumtionen minska världen över för att bekämpa miljökriserna vi står inför. Idag täcks ungefär 50% av jordens beboeliga yta av jordbruk, varav 77% av marken används för köttproduktion (gräsmarker och odling av grödor åt boskap). Denna mark bidrar endast med 17% av den åkerproducerade födan vi intar medan den resterande maten kommer från 23% av våra åkrar, vilka producerar grödor direkt åt människor. Men varför får vi så mycket mer mat från växtproduktionen än från köttproduktionen?

För att reda ut det får vi ta en titt på näringspyramiden. Fotosyntetiserande växter och mikrober samt kemosyntetiserande mikrober bildar kärnan i näringspyramiden. Dessa ackumulerar all energi som kommer in till näringsvävarna och utgör därmed stommen till annat liv. Växterna äts sedan av växtätare (t.ex. nötkreatur) som därmed ackumulerar en del av växternas energi som biomassa, MEN ca 90% av energin går förlorad genom metaboliska processer. När vi äter boskapen intar vi därmed endast ca 10% av energin som ursprungligen fanns i vegetabilierna. Detta är grunden till varför köttproduktion kräver betydligt större areal av växtföda än vad vi skulle behöva om vi åt grödorna i stället för att ge dem åt boskapen. Det krävs förbluffande runt 48 gånger så mycket mark att producera 100g protein av biffkor jämfört med samma mängd protein ur ärter. Om man även utnyttjar korna för mjölkproduktion minskar arealen markant till drygt 6 gånger så mycket mark som för ärter, men detta är fortfarande en enorm yta.

För att få mer mark för köttproduktion ödelägger man en mängd olika habitat såsom skogar och myrar, vilket påverkar biodiversiteten negativt och accelererar klimatförändringen då man förstör kolsänkorna. Samtidigt är metanutsläppen av speciellt idisslarna en betydande faktor som påskyndar klimatförändringen. Köttproduktionen kräver inte bara mer mark än växtproduktionen utan också mera resurser såsom vatten. Ja ni förstår att en intensiv köttproduktion inte kan vara bra för planeten, men hur mycket boskap har vi egentligen?

För bara något år sedan gjorde man en beräkning av däggdjurens biomassa i världen och kom fram till att 60% utgörs av boskap medan människorna utgör 36%. Detta innebär att biomassan av våra vilda däggdjur idag utgör endast 4% av den totala biomassan, vilket enligt mig är ytterst sorgligt. Vi har minst sagt tagit över världen.

Om alla globalt sett hade lika hög konsumtion av animaliska produkter som Finland skulle man vara tvungen att omvandla över 100% av jordens beboeliga yta till jordbruk, vilket givetvis inte är möjligt. Dels för att människor inte hade någonstans att ta vägen, dels för att det skulle förstöra all den vilda natur som är grunden till holocens stabila klimat och vårt bekväma liv på jorden. Summa summarum bör vi minska köttkonsumtionen i Finland och på global nivå, antingen genom att helt eller delvis

övergå till en växtbaserad diet. Om vi konverterar från den överdimensionerade produktionen av animaliska produkter till högre produktion av vegetabilier kunde vi globalt sett producera 2–3 gånger mer mat än vi gör idag. Då kunde man också låta naturen förvildas på många håll och bland annat återskapa delar av den viktiga regnskogen.

Vilka växtprodukter ska man välja?

När det kommer till valet av vegetabilier är inte alla växter lika bra för miljön, bland annat kräver vissa mycket vatten medan andra producerar betydligt mindre mat per ytenhet. För vissa produkter kan det vara relevant att beakta vilka metoder som används när man skördar grödorna. Exempelvis är det fortfarande tillåtet (såvitt jag vet) att skörda oliver på natten i Frankrike och Italien fast man vet att miljontals fåglar dör på grund av detta. Spanien och Portugal har däremot förbjudit denna metod. På samma spår är det essentiellt att beakta om vegetabilierna har producerats genom konventionellt eller ekologiskt jordbruk.

Konventionellt jordbruk har många återföljande problem, bland annat den avsevärda användningen av insekticider, herbicider och fungicider, vilka dödar och skadar en enorm mängd djur årligen. De som påverkas mest är ofta nyttodjur som direkt eller indirekt påverkar matproduktionen. Bland annat våra pollinatörer hör till de grundläggande komponenterna som upprätthåller ekosystem och hjälper till att producera den mat vi är beroende av. Dessa tar stor skada av gifter speciellt när de blandas, vilket hör till den vanliga praxisen i konventionellt jordbruk. Likaså använder man enorma mängder konstgödsel för att tillföra näring till åkrarna, vilket efterföljs av en lång rad av problem. Bland annat krävs det mycket energi för att producera dem och därmed använder man oftast fossila bränslen, vilket bidrar till klimatförändringen. På åkrarna strös konstgödseln ut och övergöder åkerkanter, vilket missgynnar en lång rad ängsväxter och insekter. På grund av dåligt planerade system och abiotiska faktorer såsom regn sköljs även en stor mängd näring ur åkern till vattendrag och leder därmed till eutrofiering av akvatiska habitat, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Nämnas bör att det också sker med naturgödsel, inte bara konstgödsel. Från konventionella åkrar eroderar även mer kol i form av dött organiskt material än det ackumuleras. Det organiska materialet är en viktig kolsänka och essentiell i odlingen eftersom det påverkar jordens struktur, hydrologiska egenskaper och fertilitet. Det har estimerats att Finland årligen förlorar över 200kg organiskt material per hektar från mineraljordar, vilket om inget ändras oundvikligen kommer leda till att produktionen i framtiden kollapsar. Så snart som 2080-talet estimerar man att världen kommer stå inför hungersnöd på grund av utarmade åkrar. Ni förstår hur allvarliga problemen är. Det finns dessutom fler men för att inte göra texten alltför lång så övergår vi till ett av flera miljövänligare jordbruksalternativ, ekologisk odling.

I ekologisk odling använder man sig inte av gifter (förutom i undantagsfall) eller konstgödsel. I stället använder man naturgödsel såsom djurspillning och kompost, vilket till skillnad från konstgödsel befrämjar en hög diversitet av nedbrytare och ökar direkt mängden kol i marken. Man använder sig inte enbart av naturgödsel utan sår ofta gröngödslingsvallar (blandning av gräs och kvävefixerande grödor såsom klöver) för att ackumulera kol och näringsämnen i jorden. Bönor och ärter inkluderas i rotationen av grödor, vilka ackumulerar kväve i åkern och bidrar med mycket nektar och pollen åt pollinatörer. I ekologiskt jordbruk är man dessutom mer mån om att skydda diken och marker som inte används för produktion eftersom dessa är viktiga habitat för nyttodjur att söka föda, fortplanta sig och övervintra på. Då man gynnar den biologiska mångfalden på åkrar och i närområden genom att avstå från gifter och öka habitatens heterogenitet blir nyttodjuren fler, vilket tillsammans med mekanisk bekämpning av ogräs tillåter en god produktion. Det bör ändå påpekas att ekologiskt jordbruk inte är perfekt, men oftast betydligt miljövänligare än konventionellt jordbruk. Samtidigt är ekologiskt jordbruk det enda system vars produkter certifieras. Det finns också andra miljövänliga jordbrukssystem såsom regenerativt jordbruk och skogsjordbruk, men dessa har inte fått en särskild certifiering ännu.

Följaktligen borde man eftersträva att köpa ekologiskt märkta produkter framom konventionella produkter. Men hur var det då med växters varierande inverkan på klimat och biologisk mångfald? I och med att växter varierar anatomiskt och fysiologiskt kräver de olika mycket av miljön. Detta kan göra det svårt för konsumenter att veta vilka produkter man borde välja för att minska sin miljöpåverkan. Lyckligtvis har WWF gjort en vegoguide för att hjälpa konsumenter att hitta miljömässigt fördelaktiga produkter. Guiden förklarar kortfattat varför vissa produkter är bättre än andra och tar i beaktande produktionsrelaterade faktorer såsom beskrivet i tidigare stycken. Vegoguiden hittar ni här: https://www.wwf.se/vegoguiden/

Om man vill få inspiration till vegetariska rätter rekommenderar jag webbsidan Portionen under tian: https://undertian.com/. Grundaren är en dietist och hennes recept är mångsidiga och välbalanserade. För den som tränar och tänker på proteinintag så är recepten bra eftersom man får i sig alla nio essentiella aminosyror oberoende om man väljer att följa de vegetariska eller lakto-ovo-vegetariska recepten! (Subjektivt tycker jag att man bör krydda mer än vad som står i recepten ;)).

Kan man äta animaliska produkter överhuvudtaget?

Baserat på det som presenterats hittills kunde man dra slutsatsen att köttproduktionen borde upphöra helt och hållet, men ämnet är ändå mångfacetterat och inte helt så simpelt. Detta beror bland annat på att en del av arealen som används för matproduktion inte är brukningsbar och därmed lämpas endast för naturbete, samtidigt som betet är sammankopplat med en enorm biologisk mångfald. Detta återspeglas i att betesmarker i Nordeuropa kan innehålla 80 växtarter per kvadratmeter, vilket är mer än man hittar på samma yta i regnskogen. Vertebrater och evertebrater såsom fåglar, fjärilar och bin är också talrika på naturbetesmarkerna. Således är det viktigt att bevara naturbeten ur biodiversitetssynvinkel.

Man kan givetvis grubbla över om det är vårt ansvar att upprätthålla dessa semi-naturliga habitat eller inte, men i och med att vi har utrotat djuren som naturligt upprätthöll liknande habitat kanske det hör till vår uppgift. Bland annat visenten och uroxen, som är nötkreaturens förfader, har haft stor utbredning i Europa före de utrotades av människan. Lyckligtvis har man lyckats återinföra visenten från djurparker till naturen på flera håll i Europa, men totalt sett är individantalet och utbredningen minimal jämfört med forntider. Därmed kan de inte upprätthålla Europas betesmarker på egen hand.

Om man väljer att inte helt och hållet låta bli animaliska produkter borde man med detta i eftertanke välja kött producerat på naturbete då man förtär nöt eller får. Ofta kombineras naturbetet med konventionell eller ekologisk odling av grödor och gräsmarker. Med tanke på det som tidigare nämnts bör man då välja ekologiskt producerade produkter, likaså om man äter annat kött. Av vår boskap är det kyckling som kräver den lägsta odlingsarealen borträknat insekter såsom mjölmask och syrsa, vilka knappt produceras i Finland. På samma sätt som för växtprodukter har WWF också gjort guider för animaliska produkter såsom ägg, gris och fisk. De hittar ni här: Köttguiden: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/ Fiskguiden: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Om man äter kött borde man likväl eftersträva att äta så lite som möjligt. Man kan till exempel utarbeta ett matschema där man äter vegetariskt 5 dagar i veckan och under de 2 resterande dagarna inkluderar animaliska produkter om man känner för det. Jag rekommenderar starkt att utnyttja WWF:s guider för att välja de bästa produkterna för miljön samt Portionen under tian för att finna recept och inspiration.

Avslutande ord

Som enskild person känner man sig ofta ganska maktlös då man vill minska människans belastning på planeten. Men vi som konsumenter har stor makt. Det är i stort sett VI som bestämmer vad som hamnar på butikshyllorna. Varje val du och jag gör i affären påverkar den framtida produktionen. Det är fantastiskt att en enkel sak som att köpa miljövänligare mat kan gynna produktionen av likartade varor. Samtidigt får man klappa sig på axeln då man vet att ens val idag hjälper både människor och djur. Ett hållbart jordbruk är de facto A och O för att bevara vår rika mångfald och vår egen överlevnad. Därtill, hur tråkig skulle inte världen vara utan våra gulliga lurvbollar till humlor som glatt surrar från blomma till blomma i jakt på livets nektar?

Torgny Backman