Hur kan man gynna miljön med sina matvanor?

Idag utmanas mänskligheten av två miljökriser som förorsakas av oss människor: klimatförändringen och utarmningen av den biologisk mångfalden. Dessa kriser är mångfacetterade och den ena utesluter inte den andra, utan de interagerar och har stor betydelse för varandra. Det finns mycket mänsklig verksamhet som måste förändras för att stävja kriserna. Lyckligtvis kan vi som konsumenter göra stor skillnad på många sätt, bland annat genom det vi äter. Läs vidare om detta intresserar dig så får du veta mera om miljöaspekter knutna till olika livsmedel och produktionssystem samt tips på de bästa matvalen för att säkra vår tillvaro på jorden. Etiska, kulturella och sociala aspekter är även viktiga men de kommer inte behandlas i denna text.

Köttproduktion vs växtproduktion

Som alla säkert vet bör köttkonsumtionen minska världen över för att bekämpa miljökriserna vi står inför. Idag täcks ungefär 50% av jordens beboeliga yta av jordbruk, varav 77% av marken används för köttproduktion (gräsmarker och odling av grödor åt boskap). Denna mark bidrar endast med 17% av den åkerproducerade födan vi intar medan den resterande maten kommer från 23% av våra åkrar, vilka producerar grödor direkt åt människor. Men varför får vi så mycket mer mat från växtproduktionen än från köttproduktionen?

För att reda ut det får vi ta en titt på näringspyramiden. Fotosyntetiserande växter och mikrober samt kemosyntetiserande mikrober bildar kärnan i näringspyramiden. Dessa ackumulerar all energi som kommer in till näringsvävarna och utgör därmed stommen till annat liv. Växterna äts sedan av växtätare (t.ex. nötkreatur) som därmed ackumulerar en del av växternas energi som biomassa, MEN ca 90% av energin går förlorad genom metaboliska processer. När vi äter boskapen intar vi därmed endast ca 10% av energin som ursprungligen fanns i vegetabilierna. Detta är grunden till varför köttproduktion kräver betydligt större areal av växtföda än vad vi skulle behöva om vi åt grödorna i stället för att ge dem åt boskapen. Det krävs förbluffande runt 48 gånger så mycket mark att producera 100g protein av biffkor jämfört med samma mängd protein ur ärter. Om man även utnyttjar korna för mjölkproduktion minskar arealen markant till drygt 6 gånger så mycket mark som för ärter, men detta är fortfarande en enorm yta.

För att få mer mark för köttproduktion ödelägger man en mängd olika habitat såsom skogar och myrar, vilket påverkar biodiversiteten negativt och accelererar klimatförändringen då man förstör kolsänkorna. Samtidigt är metanutsläppen av speciellt idisslarna en betydande faktor som påskyndar klimatförändringen. Köttproduktionen kräver inte bara mer mark än växtproduktionen utan också mera resurser såsom vatten. Ja ni förstår att en intensiv köttproduktion inte kan vara bra för planeten, men hur mycket boskap har vi egentligen?

För bara något år sedan gjorde man en beräkning av däggdjurens biomassa i världen och kom fram till att 60% utgörs av boskap medan människorna utgör 36%. Detta innebär att biomassan av våra vilda däggdjur idag utgör endast 4% av den totala biomassan, vilket enligt mig är ytterst sorgligt. Vi har minst sagt tagit över världen.

Om alla globalt sett hade lika hög konsumtion av animaliska produkter som Finland skulle man vara tvungen att omvandla över 100% av jordens beboeliga yta till jordbruk, vilket givetvis inte är möjligt. Dels för att människor inte hade någonstans att ta vägen, dels för att det skulle förstöra all den vilda natur som är grunden till holocens stabila klimat och vårt bekväma liv på jorden. Summa summarum bör vi minska köttkonsumtionen i Finland och på global nivå, antingen genom att helt eller delvis

övergå till en växtbaserad diet. Om vi konverterar från den överdimensionerade produktionen av animaliska produkter till högre produktion av vegetabilier kunde vi globalt sett producera 2–3 gånger mer mat än vi gör idag. Då kunde man också låta naturen förvildas på många håll och bland annat återskapa delar av den viktiga regnskogen.

Vilka växtprodukter ska man välja?

När det kommer till valet av vegetabilier är inte alla växter lika bra för miljön, bland annat kräver vissa mycket vatten medan andra producerar betydligt mindre mat per ytenhet. För vissa produkter kan det vara relevant att beakta vilka metoder som används när man skördar grödorna. Exempelvis är det fortfarande tillåtet (såvitt jag vet) att skörda oliver på natten i Frankrike och Italien fast man vet att miljontals fåglar dör på grund av detta. Spanien och Portugal har däremot förbjudit denna metod. På samma spår är det essentiellt att beakta om vegetabilierna har producerats genom konventionellt eller ekologiskt jordbruk.

Konventionellt jordbruk har många återföljande problem, bland annat den avsevärda användningen av insekticider, herbicider och fungicider, vilka dödar och skadar en enorm mängd djur årligen. De som påverkas mest är ofta nyttodjur som direkt eller indirekt påverkar matproduktionen. Bland annat våra pollinatörer hör till de grundläggande komponenterna som upprätthåller ekosystem och hjälper till att producera den mat vi är beroende av. Dessa tar stor skada av gifter speciellt när de blandas, vilket hör till den vanliga praxisen i konventionellt jordbruk. Likaså använder man enorma mängder konstgödsel för att tillföra näring till åkrarna, vilket efterföljs av en lång rad av problem. Bland annat krävs det mycket energi för att producera dem och därmed använder man oftast fossila bränslen, vilket bidrar till klimatförändringen. På åkrarna strös konstgödseln ut och övergöder åkerkanter, vilket missgynnar en lång rad ängsväxter och insekter. På grund av dåligt planerade system och abiotiska faktorer såsom regn sköljs även en stor mängd näring ur åkern till vattendrag och leder därmed till eutrofiering av akvatiska habitat, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Nämnas bör att det också sker med naturgödsel, inte bara konstgödsel. Från konventionella åkrar eroderar även mer kol i form av dött organiskt material än det ackumuleras. Det organiska materialet är en viktig kolsänka och essentiell i odlingen eftersom det påverkar jordens struktur, hydrologiska egenskaper och fertilitet. Det har estimerats att Finland årligen förlorar över 200kg organiskt material per hektar från mineraljordar, vilket om inget ändras oundvikligen kommer leda till att produktionen i framtiden kollapsar. Så snart som 2080-talet estimerar man att världen kommer stå inför hungersnöd på grund av utarmade åkrar. Ni förstår hur allvarliga problemen är. Det finns dessutom fler men för att inte göra texten alltför lång så övergår vi till ett av flera miljövänligare jordbruksalternativ, ekologisk odling.

I ekologisk odling använder man sig inte av gifter (förutom i undantagsfall) eller konstgödsel. I stället använder man naturgödsel såsom djurspillning och kompost, vilket till skillnad från konstgödsel befrämjar en hög diversitet av nedbrytare och ökar direkt mängden kol i marken. Man använder sig inte enbart av naturgödsel utan sår ofta gröngödslingsvallar (blandning av gräs och kvävefixerande grödor såsom klöver) för att ackumulera kol och näringsämnen i jorden. Bönor och ärter inkluderas i rotationen av grödor, vilka ackumulerar kväve i åkern och bidrar med mycket nektar och pollen åt pollinatörer. I ekologiskt jordbruk är man dessutom mer mån om att skydda diken och marker som inte används för produktion eftersom dessa är viktiga habitat för nyttodjur att söka föda, fortplanta sig och övervintra på. Då man gynnar den biologiska mångfalden på åkrar och i närområden genom att avstå från gifter och öka habitatens heterogenitet blir nyttodjuren fler, vilket tillsammans med mekanisk bekämpning av ogräs tillåter en god produktion. Det bör ändå påpekas att ekologiskt jordbruk inte är perfekt, men oftast betydligt miljövänligare än konventionellt jordbruk. Samtidigt är ekologiskt jordbruk det enda system vars produkter certifieras. Det finns också andra miljövänliga jordbrukssystem såsom regenerativt jordbruk och skogsjordbruk, men dessa har inte fått en särskild certifiering ännu.

Följaktligen borde man eftersträva att köpa ekologiskt märkta produkter framom konventionella produkter. Men hur var det då med växters varierande inverkan på klimat och biologisk mångfald? I och med att växter varierar anatomiskt och fysiologiskt kräver de olika mycket av miljön. Detta kan göra det svårt för konsumenter att veta vilka produkter man borde välja för att minska sin miljöpåverkan. Lyckligtvis har WWF gjort en vegoguide för att hjälpa konsumenter att hitta miljömässigt fördelaktiga produkter. Guiden förklarar kortfattat varför vissa produkter är bättre än andra och tar i beaktande produktionsrelaterade faktorer såsom beskrivet i tidigare stycken. Vegoguiden hittar ni här: https://www.wwf.se/vegoguiden/

Om man vill få inspiration till vegetariska rätter rekommenderar jag webbsidan Portionen under tian: https://undertian.com/. Grundaren är en dietist och hennes recept är mångsidiga och välbalanserade. För den som tränar och tänker på proteinintag så är recepten bra eftersom man får i sig alla nio essentiella aminosyror oberoende om man väljer att följa de vegetariska eller lakto-ovo-vegetariska recepten! (Subjektivt tycker jag att man bör krydda mer än vad som står i recepten ;)).

Kan man äta animaliska produkter överhuvudtaget?

Baserat på det som presenterats hittills kunde man dra slutsatsen att köttproduktionen borde upphöra helt och hållet, men ämnet är ändå mångfacetterat och inte helt så simpelt. Detta beror bland annat på att en del av arealen som används för matproduktion inte är brukningsbar och därmed lämpas endast för naturbete, samtidigt som betet är sammankopplat med en enorm biologisk mångfald. Detta återspeglas i att betesmarker i Nordeuropa kan innehålla 80 växtarter per kvadratmeter, vilket är mer än man hittar på samma yta i regnskogen. Vertebrater och evertebrater såsom fåglar, fjärilar och bin är också talrika på naturbetesmarkerna. Således är det viktigt att bevara naturbeten ur biodiversitetssynvinkel.

Man kan givetvis grubbla över om det är vårt ansvar att upprätthålla dessa semi-naturliga habitat eller inte, men i och med att vi har utrotat djuren som naturligt upprätthöll liknande habitat kanske det hör till vår uppgift. Bland annat visenten och uroxen, som är nötkreaturens förfader, har haft stor utbredning i Europa före de utrotades av människan. Lyckligtvis har man lyckats återinföra visenten från djurparker till naturen på flera håll i Europa, men totalt sett är individantalet och utbredningen minimal jämfört med forntider. Därmed kan de inte upprätthålla Europas betesmarker på egen hand.

Om man väljer att inte helt och hållet låta bli animaliska produkter borde man med detta i eftertanke välja kött producerat på naturbete då man förtär nöt eller får. Ofta kombineras naturbetet med konventionell eller ekologisk odling av grödor och gräsmarker. Med tanke på det som tidigare nämnts bör man då välja ekologiskt producerade produkter, likaså om man äter annat kött. Av vår boskap är det kyckling som kräver den lägsta odlingsarealen borträknat insekter såsom mjölmask och syrsa, vilka knappt produceras i Finland. På samma sätt som för växtprodukter har WWF också gjort guider för animaliska produkter såsom ägg, gris och fisk. De hittar ni här: Köttguiden: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/ Fiskguiden: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/fiskguiden/

Om man äter kött borde man likväl eftersträva att äta så lite som möjligt. Man kan till exempel utarbeta ett matschema där man äter vegetariskt 5 dagar i veckan och under de 2 resterande dagarna inkluderar animaliska produkter om man känner för det. Jag rekommenderar starkt att utnyttja WWF:s guider för att välja de bästa produkterna för miljön samt Portionen under tian för att finna recept och inspiration.

Avslutande ord

Som enskild person känner man sig ofta ganska maktlös då man vill minska människans belastning på planeten. Men vi som konsumenter har stor makt. Det är i stort sett VI som bestämmer vad som hamnar på butikshyllorna. Varje val du och jag gör i affären påverkar den framtida produktionen. Det är fantastiskt att en enkel sak som att köpa miljövänligare mat kan gynna produktionen av likartade varor. Samtidigt får man klappa sig på axeln då man vet att ens val idag hjälper både människor och djur. Ett hållbart jordbruk är de facto A och O för att bevara vår rika mångfald och vår egen överlevnad. Därtill, hur tråkig skulle inte världen vara utan våra gulliga lurvbollar till humlor som glatt surrar från blomma till blomma i jakt på livets nektar?

Torgny Backman

Julrecept: knäckpepparkakor

Vill du baka pepparkakor nu och inte i morgon? Är butiken redan stängd? Här är ett recept för dig!

Knäckpepparkakor

200 g sirap
100 g smör eller margarin
80 g socker
1 tsk nejlika
1 tsk kanel
1 tsk matsoda (bikarbonat)
340 g vetemjöl

Koka upp sirapen och smöret eller margarinet samt kryddorna. Blanda matsodan i mjölet och rör ned blandningen i siraps- och smörblandningen medan den ännu är varm. Kavla degen till en tunn skiva och gör pepparkakor med pepparkaksform. Låt degen svalna en stund om den ännu är för mjuk, men lägg den inte i kylskåpet. Då degen blir kall blir den för hård och den går inte att baka ut följande dag! Grädda pepparkakorna i 225°C 4-6 minuter. Låt svalna och förvara i en tät burk, eftersom pepparkakorna lätt mjuknar.

 

Recept från Perheen joulukirja, Otava 1968

Svunkeiternas bästa film- och serietips

Är du på jakt efter en ny serie eller film att titta på? Kanske du hittar någon här bland svunkeiternas favoriter!

Filmer

    • Snowden
    • Now You See Me
    • Inception
    • The King
    • The Departed
    • The Boy Who Harnessed the Wind
    • Life of Pi
    • Indiana Jones-filmerna
    • Jurassic Park-filmerna
    • Miyazaki-filmerna
    • The Greatest Showman
    • The Theory of Everything
    • Night At The Museum-filmerna

 

Serier

    • Our Planet
    • Luonto ei nuku
    • Unnatural selection
    • Tiger King
    • Unorthodox
    • The Witcher
    • Once Upon a Time
    • Rick and Morty
    • I Am Not Okay With This
    • Modern Family
    • New Girl
    • Brooklyn Nine-Nine
    • Sherlock
    • Mindhunter
    • Elite
    • Grey’s Anatomy
    • The Resident
    • Masterchef Australia
    • Big Bang Theory
    • Mumindalen
    • 16
    • Hercule Poirot
    • Vakuum
    • Game of Thrones
    • Big Little Lies
    • Beforeigners
    • Euphoria
    • Killing Eve
    • 12 Monkeys
    • Merlin
    • Fleabag
    • Please Like Me
    • Grace and Frankie

Svunkeiternas bästa boktips

Behöver du tips på vad du kan läsa i sommar? Svunkeiterna tipsar här om läsvärda böcker!

    • Messages from Islands av Ilkka Hanski
    • Monimuotoisuus av Juha Kauppinen
    • Insekternas planet av Anne Sverdrup-Thygeson
    • Sapiens av Yuval Noah Harari
    • Spillover av David Quammen
    • Onda boken av Kaj Korkea-aho
    • Girl, Woman, Other av Bernadine Evaristo
    • The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy av Douglas Adams
    • Slow Horses av Mick Herron
    • Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
    • The Glass Castle av Jeanette Wallis
    • Anna Karenina av Lev Tolstoj
    • Brott och straff av Fjodor Dostojevskij
    • Volcano street av David Rain
    • All the Light We Cannot See av Anthony Doerr
    • Dave Goulsons böcker
    • Dan Browns böcker
    • Neapelkvartetten av Elena Ferrante
    • Muminböckerna av Tove Jansson
    • Harry Potter-böckerna av J.K. Rowling
    • Mistborn-serien av Brandon Sanderson
    • Obamas boklista (som finns på hans Instagramkonto)

Bonustips: ljudböcker är ypperliga att lyssna på medan man gör annat! Exempelvis Harry Potter-böckerna lästa av Stephen Fry är underhållande och tillräckligt långa. Dessutom får Fry med sin varierade röst det att kännas som om man lyssnar på en film, fast bättre!

Svunkeiternas bästa tips för vad man kan göra hemma

Undantagstillståndet forstätter ännu ett tag i vårt land – därför publicerar vi nu svunkeiternas bästa tips för mad man kan sysselsätta sig med då man håller sig hemma. Kanske du på listan hittar någonting för just dig!

  1. Laga mat som det tar länge att laga
  2. Lära sig spela ett nytt instrument
  3. Plantera örter och nyttiga växter
  4. Gå ut och observera naturen
  5. Sy, sticka eller virka
  6. Storstäda sitt hem
  7. Kolla in YouTube-kanalen ”Journey to the Microcosmos”
  8. Hemmaträning med hjälp av YouTube-videor
  9. Netflix-party
  10. Virtuell rundvandring på museer
  11. Lära sig origami
  12. Lyssna på podcasts
  13. Kolla TedTalks

Om konsten att fånga naturen på bild

Uti vår hage där växa blå bär.
Kom hjärtans fröjd
Vill du mig någe’, så har du mig här!
Kom liljor och aquileja,
Kom rosor och salvia,
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtans fröjd!

Så lyder första versen av folkvisan Uti vår hage. Ett annat sätt att gestalta naturens skönhet, liljorna och akvilejorna, är naturfotografering. Här nedan kommer ett inlägg om just detta, skrivet av SvNK-legenden Jon Rikberg som studerar växtbiologi och ska bli lärare.

Kanadagåsunge (Branta canadensis), Arabiastranden, Helsingfors. Märk hur det gröna gräset ramar in ungen. I bakgrunden ena föräldern.

Jag tror det hela började någon gång som kanske 8-åring när jag fick ärva min mammas gamla ”filmrullekamera”. Med den fotade jag sedan allt från Pokémonleksaker, ankor, min familj till hundar och tyckte att det var hur kul som helst. Med tiden började jag mer och mer bli intresserad av att fota natur och när jag var 15 köpte jag min första digitalkamera (en liten pocketkamera). Då blev det fjong i hobbyn för plötsligt kunde man ta hur många bilder som helst på en och samma fågel och sedan ta bort alla dåliga och oskarpa bilder – till skillnad från analoga kameran där man fick fundera en hel del på när man skall ta bilden. Sedan gick det några år och sedan kände jag att för att få ut mera av hobbyn behöver jag en systemkamera. Från diverse sommarjobb sparade jag ihop pengar och köpte under gymnasiet en begagnad systemkamera och från och med har jag titulerat mig själv hobbynaturfotograf. I och med systemkameraköpet började jag också mer medvetet fotografera just fåglar.

Under senare år har dock mina studier fått mig att fotografera över 600 växtarter så vid det här laget lär jag ha mer växtbilder än fåglar. En och annan svamp har också blivit dokumenterad (ca. 100). Den stora skillnaden mellan att fota växter och fåglar är att med växter har man oändligt mycket tid. Man kan flytta på sig och prova från olika vinklar. Man kan ta bort lite ”ogräs” som är i vägen för växten man vill fota. Men med fåglar blir det så otroligt mycket mer oväntat – man har ingen aning om fågeln tänker flytta på sig, flyga bort eller komma närmare dig. Man får helt enkelt göra det bästa av situationen och slutresultatet är ofta en blandning av tålamod och tur.

Buskstjärnblomma (Stellaria holostea), Tvärminne zoologiska station. Här låg jag raklång på marken i kvart och provade olika vinklar tills jag fick den här bilden som jag är rätt nöjd med. Blomman följer gyllene snittet och bakgrunden blir försommaraktigt grön med bokeh (”ljusbollar”) samtidigt som man ändå tydligt kan identifiera arten.

Det som de flesta fågelfotograferna sysslar med är att sitta och vänta i timtal för att få den perfekta bilden. Jag har tyvärr inte så bra tålamod. Jag tycker det är trevligare att traska omkring i skog och mark och sedan fota det man råkar se. Sedan finns det vissa platser som ”kryllar” av bra motiv, så som Finnoviken i Esbo och Gammelstadsviken i Helsingfors. Där behöver man inte lurpassa i timtal utan ofta räcker det med lite tur och så kan du ha fågeln rakt framför dig.

Brunänder (Aythya ferina), Finno. Det är en sak att fota fåglar som sitter stilla på en kvist och en helt annan sak att försöka få en vettig bild på brunänder som tävlar om en hona (syns inte på bilden) och rör sig som torpeder genom vattnet.

När det gäller min kamerautrustning har mottot varit ”sakta men säkert” dvs att under en lång tid med jämna mellanrum uppdatera någon del av utrustningen. Några bra tips för de som funderar på att börja fota lite mer seriöst är att det dels kan vara helt vettigt att köpa begagnat (t.ex. vissa butiker säljer begagnade som är kontrollerade och har garanti ifall nåt mot för modan skulle vara på tok) och dels att det lönar sig att satsa på objektiven. Jag läste en fotoblogg för en tid sen där det summerades som så att kamerahuset dejtar man med men objektiven gifter man sig med. Tanken är att kamerahusen uppdateras mer eller mindre hela tiden medan objektivena uppdateras mycket mer sällan. Till exempel alla objektiv som jag har köpt mellan 2011 och 2013 säljs fortfarande medan kamerahuset som jag köpte 2012 har fått åtminstone två nya modeller under samma tid.

Hur lär man sig ta bra bilder då? Scouternas ”learning by doing” passar in bra här. Det är bara att prova sig fram. Jag studerade själv naturfotografering vid Lofoten Folkhogskole ett år och lärde mig där bland annat ganska mycket om bildredigering och teknik vid fotograferandet av landskap, hur ljus används, hur man fotar i studio och en massa annat. På youtube hittar man också kopiösa mängder riktigt bra tutorials för det mesta.

Havsörn (Haliaeetus albicilla), Lofoten.

Trots att naturfotograferingen är en rolig hobby för mig så har jag också haft nytta av den i arbetslivet. Att kunna jobba med Photoshop, Lightroom och andra bildediteringsprogram har jag haft nytta av. Att ha ett öga för det visuella skadar inte heller på de flesta arbetsplatser ifall man till exempel skall kunna sy ihop en annons eller reklam för en produkt eller för ett seminarium.

Den här bilden har den tvivelaktiga äran att vara den mest plagierade bilden jag tagit. Den har dykt upp på flera instagram- och flickerkonton som inte har någonting med mig att göra. Bilden är tagen med så kallad HDR-teknik det vill säga genom att ”smälta ihop” flera bilder på varandra för att få både de mörka områdena (kabbelekorna) och de ljusa områdena rätt exponerade. Jag är inte själv helt nöjd med kompositionen men älskar stämningen i bilden.

Till sist vill jag uppmuntra alla som är ens lite intresserade av att fota natur att göra det. Det är inte alls en dum idé att börja med sin telefons kamera! Om du är intresserad av se fler av mina bilder så sök upp rikbergphotography på instagram 🙂

//Jon