5+1 julklappstips som skonar både plånboken och miljön

Julen närmar sig med stormsteg och klapparna är ännu inte införskaffade, studerandens plånbok gapar tomt och vårt klimat ropar på hjälp. Vad ger man då sina nära och kära för att glädja dem vid juletider? Här är några tips som tar hänsyn till både plånbokens och miljöns tillstånd.

Tips för julstämning: Tomasmarknaden på Senatstorget!

1. Gör själv. I ditt köksskåp finns garanterat lite mjöl och socker – baka en sockerkaka! Eller varför inte några kex? Dina närmaste blir säkert glada över något ätbart.

2. Ge tid. Tid verkar vara en bristvara för allt fler av oss, och vi hinner inte tillbringa så mycket tid som vi skulle vilja med våra nära och kära. Så varför inte ge ett litet kort, där du lovar mottagaren att ni tillsammans ska göra något hen gillar – eller varför inte bara mysa eller prata, så länge ni får tid tillsammans.

3. Ge en tjänst. Är du bra på att massera? Laga mat? Baka? Är du duktig med barn? Kan du ta hand om husdjur? Kanske är du bra på att tvätta fönster? Skriv ett kort där du lovar mottagaren en tjänst (eller varför inte flera). Bara fantasin sätter gränser för vad du kan göra!

4. Ge en bild. Någonstans i ditt arkiv finns kanske en gammal och minnesvärd bild på dig och julklappens mottagare. Skriv ut den och lägg den i en ram du kanske redan har hemma eller hittar på loppis. Bilden kan återuppliva många goda minnen och värmer garanterat hjärtat under en jobbig dag.

5. Ge vidare. Gav din faster Magda dig en smörgåsgrill i julklapp för sju år sedan och grillen har legat i ditt skåp sedan dess? Är din närmaste väns kärlek för grillade smörgåsar nästan större än hens kärlek för dig? Ge grillen (eller vad som helst annat som du inte behöver) vidare till någon annan som har större användning för den.

Bonus: Shoppa secondhand! Världen är full av loppisar som är fulla av fullständigt dugliga kläder, böcker, hushållsföremål – allt mellan himmel och jord. Det du ger i julklapp behöver verkligen inte vara sprillans nytt; det du ger bort kan någon ha ägt och älskat redan tidigare, men det betyder inte att någon annan inte kan göra det igen! På så vis sparar du pengar och shoppar mer miljömedvetet.

Sommarjobb: Praktik på Livsmedelsverkets mikrobiologienhet

Bästa läsare, sommarjobbsserien får nu fortsättning! Läs vidare för att få reda på hur en sommar på Livsmedelsverket kan se ut. 

I skrivande stund har jag påbörjat mitt fjärde studieår på biologin med genetik som huvudämne och mikrobiologi som biämne. Dessutom är jag också farmacistuderande vid Farmaceutiska fakulteten, där jag nu är på mitt andra studieår. Under den gångna sommaren har jag jobbat på det de flesta ännu känner till som Livsmedelssäkerhetsverket Evira, dvs. nuvarande Livsmedelsverket (på finska Ruokavirasto). Livsmedelsverket fick sitt nya namn i januari 2019 då dåvarande Evira, Landsbygdsverket och en del av Lantmäteriverket slogs ihop.

Platsen där jag jobbade: Livsmedelsverket i Vik.

För att vara mer specifik gällande var jag jobbade: jag jobbade vid laboratorie- och forskningslinjens mikrobiologienhet, där jag ytterligare mer specifikt var placerad vid avdelningen för antibiotika. Till avdelningen för antibiotika hör, förutom att undersöka rester av antibiotika i diverse prover av bl.a. mjölk och njurar, också att tillverka alla odlingsmedier för i stort sett hela Livsmedelsverket, och det var detta jag sysslade med största delen av sommaren. Jag fick jobbet genom att skicka en arbetsansökan som svar på en arbetsplatsannons, blev kallad på intervju och blev vald för jobbet.

Då jag i juni började mitt jobb var allting till en början nytt och mycket spännande, men jag vande mig snabbt. Som praktikant fick jag göra samma saker som alla andra i odlingsmedielabbet: bestämma vad som ska göras, när det ska göras och hur mycket som ska göras, sedan göra det, och till slut kontrollera steriliteten för allt som gjorts och som bör vara sterilt. Mer konkret sagt tillverkade jag petriskålar och provrör med agar, olika vätskeformiga odlingsmedier samt en hel del buffertlösningar, dvs. ungefär vad man som grundexamensstuderande utan avlagd kandidatexamen kan vänta sig att få göra.

Blodagar, ett av de vanligaste odlingsmedierna jag under sommaren fick tillverka.

Förutom att jag under sommaren fick se grunden till all forskning och diagnostik som görs vid Livsmedelsverket och hur de möjliggörs, fick jag även chansen att närmare bekanta mig närmare med Livsmedelsverket, dess organisation och allting som görs där. Jag fick se vad andra människor inom min egen bransch jobbar med, jag fick bekanta mig med människor och knyta kontakter som jag eventuellt kan ha nytta av i framtiden.

Sammanfattningsvis var mitt sommarjobb ett fint tillfälle för inlärning och personlig utveckling, samtidigt som jag fick en inblick i forskning och arbetslivet, ett tillfälle jag är mycket glad och tacksam över.

Naturvetarens Runebergstårtor

Detta recept ger 8 tårtor.

Ingredienser
1,5 dl olja av Brassica rapa ssp. oleifera
1,5 dl raffinerad Saccharum officinarum (brun, klibbig version)
1,5 dl mos av frukten av Malus domestica
0,5 tsk arom av Prunus dulcis
¼ tsk NaCl
2 dl mjöl av Triticum aestivum
1 dl mjöl av Prunus dulcis
1 dl smulor av panis
1 tsk malda frön av Elettaria cardamomum
3/4 tsk NaHCO3

För dekorering
1 dl sylt gjord på Rubus idaeus
1 tsk H2O
1 dl puderformig raffinerad Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima

Gör så här:

  1. Lägg ugnen på 175 grader.
  2. Blanda olja av Brassica rapa ssp. oleifera, raffinerad Saccharum officinarum, mos av frukten av Malus domestica, arom av Prunus dulcis och NaCl i en skål.
  3. I en annan skål, blanda mjöl av Triticum aestivum, mjöl av Prunus dulcis, smulor av panis, malda frön av Elettaria cardamomum samt NaHCO3 och kombinera detta med de våta ingredienserna.
  4. Fördela smeten mellan bakformarna (eller muffinsformarna) och grädda i ca. 20 minuter. Låt tårtorna svalna innan dekorering.
  5. Dekorera med sylt gjord på Rubus idaeus mitt ovanpå tårtorna. Blanda puderformig raffinerad Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima med H2O och spritsa ut det i en ring runt sylten.

Det ursprungliga receptet är gjort av Satu Saunio.

Det första studieåret

Alldeles snart har det gått nio månader sedan jag började studera. Nu återstår bara någon enstaka tent, och sedan är mitt första studieår slut. Året har haft sina upp- och nedförsbackar, men jag kan lugnt konstatera att de som påstår att gulisåret är ett av de bästa åren i ens liv inte har helt fel.

Året har gått blixtsnabbt men har ändå hunnit innehålla en massa. Hösten gick åt till att komma igång med studierna, komma in i studielivet och lära känna andra studerande. Julen och jullovet var ett välkommet avbrott i studierna, och vårterminen har gått om möjligt ännu fortare än höstterminen.

Första årets studier har varit varierande, även om man som första årets studerande egentligen inte ges möjlighet att välja sina kurser fritt, eftersom det första årets obligatoriska kurser lämnar rätt lite utrymme för andra kurser. Kurserna har för det mesta varit intressanta, men några mindre intressanta kurser har också varit inprickade på schemat. Alla kurser har ändå visat sig vara till nytta på ett eller annat sätt, och under alla kurser har jag också lärt mig något nytt. De labbkurser jag gått under året har definitivt varit mina favoritkurser hittills, men några föreläsningskurser finns också bland mina favoriter.

Det första studieåret har innehållit både lyckanden och misslyckanden. Det har varit givande, lärorikt och roligt, men ibland också hektiskt, utmattande och frustrerande. Vissa stunder har det känts som om tiden omöjligen räcker till allting. Dessa stunder har lett till insikten om att studier framför allt handlar om att lära sig att prioritera: att prioritera vissa kurser framför andra, och att lära sig att balansera studier och fritid.

Det första studieåret har varit så mycket mer än bara studier, även om studierna har upptagit en stor del av min tid. Året har handlat om att anpassa sig till universitetsstudier, träffa nya människor och få en massa nya upplevelser. Nu, då mitt första studieår lider mot sitt slut, kan jag konstatera att det har lönat sig att gå på diverse evenemang, för genom dessa har jag lärt känna många människor och fått flera goda vänner.

Bilden ovan är tagen under hela fakultetens gemensamma gulisintagning på hösten, där största delen av gulisgruppen deltog tillsammans med tutorerna.

Höstens evenemang skapade i mitt tycke en bättre gemenskap inom gulisgruppen, och mitt absoluta favoritevenemang under hösten var hela fakultetens gemensamma gulisintagning, BD-spelen. Under året har jag också hunnit gå på diverse sitzar ordnade av Svunken, och två veckoslut under våren har gått åt till uggleexkursion i Lammi och vårfågelexkursion i Tvärminne. Båda exkursionerna var otroligt roliga och lärorika, och är något jag med glädje tänker tillbaka på.

Som en helhet har mitt första studieår varit bra; till och med bättre än jag hade kunnat vänta mig. Jag har njutit av studierna, studielivet och allt det fört med sig. Nu, då det bara är någon vecka kvar till sommaren, kan jag nöjt konstatera att mitt första studieår har varit oförglömligt.