Qwaque

Då har man väl överlevt gulisåret!

Nedan följer ett inlägg av Sophia, en av SvNKs gulisar 2018.

Kan inte tro att det ungefär var ett år sedan jag fick veta att jag blev erbjuden en studieplats inom biologin, tiden har gått så snabbt. Nu påbörjar jag mitt andra år som biologistuderande vid Helsingfors Universitet.

Första årets studier gav en väsentlig stark grund för alla olika ämnesområden inom biologin – växtbiologin, mikrobiologin, genetiken, evolutionsbiologin, ekologin…

Tack vare alla spännande labbkurser och föreläsare upptäckte jag speciellt djurfysiologin och mikrobiologin som väldigt intressanta. 🙂

Gulisåret har lämnat efter sig väldigt speciella och minnesvärda erfarenheter och upplevelser. Studielivet sattes igång med en orienterande vecka som involverade sitsar, fester, evenemang och olika gulnäbbsintagningar, där jag bland annat fick klä ut mig till blåsfisk och björk (se bilden ovan). På senhösten var vi på exkursion till universitetets biologiska station i Lammi för att bekanta oss med deras verksamhet – där åkte vi kälke genom en skog fylld av viltkameror och skapade våra egna verklighetsbaserade snödjur.

Föreläsningar, fält- och labbkurser har varit väldigt lärorika, men det har också olika evenemang som erbjuds av studieföreningar varit, så lönar sig definitivt att gå med på så mycket som möjligt.

Under första studieåret fick man pröva på allt mellan himmel och jord: från provanalyser och dissekering av djur i labbet till insamling av backlökar i Tvärminnes skogar.

En nämnvärd kurs är definitivt sommarens fältkurs på Tvärminne <3 Där spenderade vi dagarna med håven i handen, i hopp om att catcha intressanta fjärilar och trollsländor. På nätterna var vi ibland också på exkursioner, arrangerade eller spontana 😉 På bilden ovan ser ni två Homo sapiens som antagligen just fångat en pärlemorfjäril. Reaktionerna varierar som ni ser.

Eldorado; eller jakter, pakter och onda makter; eller stad i glans

I år bjuder det thoracala medicinarspexet på en resa till Amazonas djungel. Året är 1617 och Sir Walter Raleigh reser tillsammans med sin kaptenlöjtnant Lawrences Keymis för att hitta guldparadiset Eldorado. Med sig i bagaget har de Raleighs dotter Lady Rose, en ack så åtråvärd engelska. De är dock inte de enda som är på jakt efter skatten; två oinbjudna spanjorer, Chiquitita Fernando och Juan Martinez, är på jakt efter de vises sten (eller var det en potatis?) och deras vägar korsas på väg till byijin.

Eldorados drottning Oligo Menorrhea saknar kärlek men älskar sitt guld och lämnar inget till gudarna. Häxdoktorn och hans amanuens Sedum Confusum (en riktig fetknopp) försöker lyda drottningens order, men det är inte alltid så lätt. Häxdoktorns hjärta slår för gudarna, och Sedums faller pladask för Lady Rose. I ett försök att skapa mer guld på drottnigens begäran faller de vises sten ner i häxbrygden och en gud uppenbarar sig. Denna gud tar över Lady Rose och kampen om att vinna tillbaka henne bjuder på de mest (o)väntade vändningarna.

I årets spex saknade vi rappa och svidande skämt på vänföreningarnas bekostnad, och sångtexter på väggen för att lättare följa med låtarna. Trots det måste sägas att spexarna är begåvade själar och spexet håller som vanligt en hög standard med fängslande sånger, välinbakade ordvitsar och underhållande omstarter. Svunkeiterna som provsåg spexet rekommenderar starkt att ni åker och ser detta spex.

För den som är intresserad av att se spexet ges ännu tre föreställningar i Helsingfors. Boka in 24.3, 14.4 eller 28.4 i kalendern och sätt skumpan på kylning. Mera info hittas på Facebook, eller på Thorax hemsida.

Ett läsår fyllt av ostar, tvestjärtar och slott

Ditt utbytesmål?  För att studera vad?

Jag studerar under hela detta läsår i Tours vid Université François-Rabelais i Frankrike. Jag är här för att studera biologi och franska.

Stämningen i Tours är väldigt fransk. Här ser ni Tours stadshus.

Varför valde du just detta land/universitet?

För mig var det självklart att jag skulle åka till ett franskspråkigt land i Europa, helst Frankrike, men jag var öppen för andra alternativ. Jag vill åka till ett franskspråkigt ställe därför att jag länge har varit fascinerad över franska språket och allt som associeras med detta. I Frankrike fanns det fem utbytesmål att välja mellan om man vill studera biologi, av vilka endast vissa hade kurser som jag var intresserad av. Jag valde till slut Tours för att det verkade vara en mysig stad som inte är allt för stor, och kursutbytet här var bra, man kunde välja allt från ekologi, till allt om insekter till växtbiologi. Utöver kursutbudet i biologi verkade även kursutbudet för franska för utlänningar att vara bra och man fick läsa upp till 24 sp kurser i franska.

 

Berätta om studierna vid detta universitet. Skiljer sig studieformerna från de vid HU?

Studierna i Frankrike är skiljer sig åt ganska mycket från studier i Finland. För det första heter det på pappret att det är 100% närvarokrav på alla kurser, men många av lektorerna i biologi kollar aldrig närvaro, men jag har hört att det är annorlunda på andra campus.

Här är kurserna även uppdelade i mindre moduler, man har CM (föreläsningar), TD (dirigerade arbeten, hit räknas presentationer, diskussionstimmar och små lektorhandledda arbeten) och TP (labbtimmar). Föreläsningarna skiljer sig inte mycket åt från de i Helsingfors, man har ofta två timmars föreläsningar åt gången, och två-tre föreläsningar per dag. För en finländare känns TD väldigt främmande, man far på dem och har läst en vetenskaplig artikel, och förväntas diskutera problematik kring denna under två timmar, detta är något de lägger oerhört mycket tid på. Även presentationer värdesätts väldigt mycket här, t.ex. i en kurs på 3 sp har jag hållit 4 presentationer. Några TP har jag inte haft ännu men om några veckor väntar dessa, de handlar om längre dagar då man utför ett litet projekt. Arbetsmängden är något som varierar stort här, i vissa kurser har man föreläsningar och en tent för samma antal studiepoäng som en annan kurs som innebär föreläsningar, en essä, fyra presentationer och en tent.

Språkstudierna här är väldigt annorlunda än där hemma, jag upplever att man hänger upp sig på att lära sig småsaker istället för att fungera på stora helheter. Men jag har ändå för det mesta uppskattat mina kurser i franska här.

En annan stor skillnad mellan Finland och Frankrike är att här går man färdiga program i sin utbyteslinje, så mina planer på kurser jag skulle ta gick helt i stöp när jag kom hit. Jag var i princip tvungen att välja kurser från en utbyteslinje och inte kombinera från andra linjer. Detta utgjorde ett problem, då jag hade problem att hitta biologikurser under hösten som inte krockade med franskakurserna (jag prioriterade dessa på hösten för att bättre kunna klara av att studera på franska nu på våren). Men det som är bra med detta universitet är att man kan som utbytesstudent välja att göra ett 15sp/20sp projekt i en forskningsgrupp. Jag valde att göra ett 20 sp projekt i en forskningsgrupp som studerar tvestjärtar (Forficula auricularia), detta är något som jag absolut ej ångrar. Jag fick göra ett helt eget projekt om tvestjärtars beteende och den kemiska sammansättningen på kutikulan, i detta ingick att planera, utföra och rapportera. Detta har varit väldig lärorikt och jag rekommenderar verkligen att komma hit enbart för denna möjlighet!

Här håller jag på med att söva ner tvestjärtar med hjälp av koldioxid. Dessa frystes sedan ner och de kutikulära kolvätena analyserades.

Liksom i Finland så finns det även här en subventionerad studerandelunch för 3,25€, denna är oftast av hög kvalitet och man får tre rätter och en ost varje dag.

Hur ordnade du allt praktiskt som bostad, hemförsäkringar osv.?

Universitetet här hjälpte till att ordna studielägenhet, man fick en lista med de statliga studentlägenheterna och kunde rangordna dem enligt egna preferenser. Boendet i Tours är ganska billigt jämfört med andra städer.

Hemförsäkringar kan man ordna via banken här eller enkelt online via länkar man får då man fått ett boende. Bankkonto är något som man behöver här för flera saker, men främst för att kunna få bostadsstöd från franska motsvarigheten för FPA. Man ska vara beredd på att allt här tar längre än i Finland och man hamnar att gå igenom en hel del byråkrati. Men fransmännen är väldigt hjälpsamma och de kan service.

Universitetet delar ut ett litet informationshäfte där man hittar all information man kan kunna komma behöva under sitt utbyte.

Hur upplevde du det att bo i detta land under utbytestiden? Kulturkrockar?

Jag trivs som snigeln i skalet (eller var det fisken i vattnet?) i Frankrike. Kulturen här är väldigt annorlunda men trevlig. Jag har inte varit med om direkta kulturkrockar, men under vistelsen märker man att en hel del saker än annorlunda än vad de är hemma, småsaker man inte hade tänkt på. Det mest negativa med Frankrike är den oerhörda mängd byråkrati som krävs för alla småsaker. En annan sak med Frankrike är att saker och ting inte är så väl organiserade, att citera fransmännen c’est bordel.

Tours som utbytesmål är verkligen bra. Staden är passlig storlek och erbjuder det mesta man behöver, ikring staden finns flera vintillverkare och många stora slott som man kan besöka. Man kan ta ett tåg till Paris på en dryg timme, och man slipper även till andra stora städer på något enstaka timme. Tycker man om att äta gott, dricka gott och besöka sevärdheter är Frankrike verkligen en bra destination.

En sak som jag inte bar beredd på när jag kom hit var att jag skulle vara helt ensam utbytesstudent som studerar biologi, detta gjorde att man kände sig osäker i början men med tiden började allt gå bra.

Ett av Frankrikes största slott finns beläget i Chambord. ESN ordnade en dagsutflykt till slottet.

Hade du kunskaper i landets språk innan utbytet? Behövs kunskaper i landets språk för att åka hit på utbyte?

Jo, jag hade läst franska både i gymnasiet (kort lärokurs) och tagit en hel del kurser på språkcentret, men min franska var ända inte i toppform. Men jag märkte att man snabbt snappar upp ord och franskan har märkbart förbättrats på ett halvår här.

Fransmännen är ju inte kända för att bara de bästa på engelska, men jag personligen skulle nog säga att man kan komma hit på utbyte utan kunskaper i franska. Universitetet erbjuder en del kurser på engelska i biologi (höstterminen) i magisterskedet, och i och med möjligheten att göra praktik i en forskningsgrupp så kan man jobba på engelska. Att göra ärenden här går oftast tyvärr enbart att utföra på franska, även all kommunikation från universiteten sker på franska. Men alla jag känner här har nog klarat av det på något sätt fastän de inte kan franska.

Evenemangen som ordnas för utbytesstudenter är oftast fransksrpåkiga, men de flesta som åker på dem pratar även engelska. Det som jag blev positivt överraskad är att franskan ofta används som lingua franca mellan utbytesstudenter, även fast de flesta pratar engelska.

Hur var studielivet? Ordnades många evenemang för utbytesstudenter?

Studielivet här är inte lika fartfyllt som hemma, men det ordnas nog en del fester och andra evenemang. Föreningen för utbytesstudenter, ESN Tours, ordnar bl.a. besök till slott, vingårdar, nöjesfält, kokkurser och fester. Studenterna åker ut på torsdagar här, detta för att de flesta åker hem till helgen.

Place Plumerau – the place to be på torsdagskvällar för studenter. I detta medeltida kvarter finns många restauranger och pubar.

Skulle du rekommendera just detta universitet/land för folk som är intresserade av utbytesstudier?

Jag rekommenderar verkligen Tours som utbytesmål. Det är en trevlig stad med ett stort universitet. Kontraktet mellan HU och Universitetet i Tours säger att man inte enbart måste studera biologi under vistelsen, detta gör att man kan studera i princip vad som helst bara läsordningen och ens studieplaner godkänner detta.

Funderar du om dina franskakunskaper räcker till för att studera på franska? Jag har upplevt att det går ganska lätt att studera på franska, lektorerna pratar tydlig franska under föreläsningarna och de allra flesta biologilektorer pratar även engelska. Jag har valt att försöka göra det allra mesta på franska, men en del lärare godkänner även att man gör presentationer och skriver tenter på engelska.

Har ni frågor om studier eller livet i Frankrike? Tveka inte att ta kontakt:

Robin.sjoblom@helsinki.fi   eller på fb: Robin Sjöblom

Ett halvår på andra sidan jorden

Idag svarar Ella Hemming på några frågor om sitt tid i Japan. Läs och bli inspirerade! 

 

Ditt utbytesmål? För att studera vad?

Jag var på utbyte i Kyoto, Japan för att studera det japanska spåket och kulturen. Jag åkte för ett halft läsår med avfärd i september 2016 och återvände första april 2017. Det japanska skolåret motsvarar inte det finska utan fortsätter från hösten in till februari. Jag valde dessutom att bli kvar ännu för en tid efter det för att resa runt inom landet.

Ella i en kimono hon köpt. Bilden är taget vid kejserliga palatsparken i Kyoto

 

Varför valde du just detta land/universitet?

Jag hade gått alla (två) japanskakurser som spåkcentret vid HU erbjuder och ville lära mig mera japanska, få se landet och uppleva samt verkligen komma in i den unika kulturen jag fått höra och läsa så mycket om. Det effektivaste och bästa sättet att göra det ansåg jag var att helt enkelt flytta dit, vilket samtidigt fungerade som en utmaning för mig för att komma ut ur min trygghetszon, för att få se och lära mig mera om världen i sin helhet och för att ge mig själv en otrolig erfarenhet. Jag valde mitt universitet, Doshisha University, då mobilitetsservicen (enheten som ansvarar för utbyten) ordade en infokväll där alla Japanska universitet som HU har utbytesavtal med presenterade sig. Doshishas presentatörer var de mest entusiastiska och pratsammaste vilket omedelbart gav mig en väldigt positiv bild av universitetet. Därtill verkade deras undervisningsprogram bra och motsvarade bäst det jag ville studera, dvs. själva spåket, med ett brett urval fritt valbara kurser som täckte alla former av japansk kultur jag kunde tänka mig ta kurser i, plus lite till. Som stad verkade Kyoto sympatisk med sin gamla historia, kulturrikedom och natur (Doshisha presentatörerna kallade Kyoto för världens vackraste stad, vilket är en titel jag nog kan säga att Kyoto är med och tävla om). Jag funderade även på Tokyo som mål, men inga universitet där erbjöd utbysetsprogram som koncentrerade sig på  språkstudier och var möjliga för någon som endast skulle vara på utbyte ett halft läsår.

Berätta om studierna vid detta universitet. Skiljer sig studieformerna från de vid HU?

Till att börja med skiljer sig språkstudier från biologistudier stort, varpå skolgången i Japan skiljer sig från den finska betydligt. Innan studierna började skulle alla utbytesstuderandena göra ett språkprov på basen av vilken vi delades in i 9 nivåer. Alla studerandena i de 3 första basnivåerna (jag landade på nivå 2) hade språkstudier på förmiddagen och valbara kurser på eftermiddagen. Dom flesta tog en grundkurs om kultur i Japan och en talkurs där vi övade på vardagliga situationer med hjälp av japanska volontärer, dvs. lokala studeranden.  Utöver det gick jag en kurs i Japans arkitektur, vilket även var den ända kursen jag hade som gick på engelska. Kursen togs både av utbyteselever som ville lära sig om Japan och japanska studeranden som ville träna på sin engelska. Studierna var inte direkt svåra för min del, men nog tidskrävande då vi fick hemläxor varje dag, för varje kurs (oftast till följande dag), vilket innebar att man måste sitta hemma och jobba på dem ett par timmar varje kväll, utan undantag. Vi hade även flera små prov eller förhör varje vecka gällande vokabulär, grammatik eller kanji-tecken. Ibland hade vi flera små prov i dagen. Det låter som mycket att ta i, men sist och slutligen kom man snabbt in i studetakten och jag anser att alla små prov var ett effektivt sätt att lära sig och hållas med, och det gjorde pluggandet till slutprovet smärtfriare. En del av de valbara kurserna hade klart gjorts roliga för utbyteseleverna att ta och för japanerna att lära ut. Som slutarbete i kursen om vardagssituationer skulle vi i grupp göra en pjäs. För övrigt gick den kursen främs ut på att vi skulle skriva ner och sedan uppträda med våra egna påhittade skenarior där vi utnyttjade den vokabulär och den kunskap om japanska seder som lärdes ut varje gång. I kursen om japansk kultur delade vi även med oss från våra egna kulturer och jämförde hur olika och lika det kan vara runtom i världen. Kursen som mest påminde mig om en kurs vid HU var kursen i Japans arkitektur, vilket var som en mera traditionell föreläsningskurs. Studierna överlag var väldigt mångsidiga med mycket exkursioner och gästföreläsare som var experter på sina ämnen t.ex. gällande kampsporter, traditionella kläder, meditation osv. Det kändes som om universitetet och våra lärare verkligen ville dela med sig av sin lands kultur. Gemensamt för kurserna var en stark fokus på muntlig kommunikation, någonting som ofta olyckligt nog saknas från språkstudier i Finland. Även om så gott som allting gick på japanska var språket aldrig ett problem för mig. Lärarna och volontärerna andvände ett enkelt och klart språk och formulerade om alla oklarare meningar så att kommunikationen löpte bra. Som en kanske lite intressant skillnad mellan Finland och Japan skulle jag säga att i Finland koncentrerar vi oss mera på att lära oss helheter, medan de i Japan fäster sig vid att memorera detaljer. I den bemärkelsen, samt med tanke på hur vi under språklektionerna ofta sattes att göra olika uppgifter som vi sedan  gick igenom tillsammans påminde studierna mig mera om en finsk högstadieskola än universitetsstudier.

Hur ordnade du allt praktiskt som bostad, hemförsäkringar osv.?

Bostaden ordnades via universitetet. Vi fick en lista på olika alternativ (alla studiebostäder specifikt för utbystesstuderanden) bland vilka vi fick rangordna våra favoriter som universitetet sedan placerade oss in i. Det gjordes på våren samtidigt som man ansökte om studieplatsen. För olika praktiska besvär fick vi hjälp av tutorer, bl.a. kom de med oss till ”ward office” (distriktsbyggnaden/-kontoret) där vi måste meddella om att vi flyttat in till omgivningen samt skaffa en hälsoförsäkring. De kunde också hjälpa med hur man skaffar ett japanskt bankkort (om man ville ha ett) och hur man betalar diverse räkningar (allt sker med kontanter i Japan; min hyra skulle betalas hos posten, min elräkning i kiosker och hyran för futon-madrassen jag sov på till banken). Japan är ett väldigt byrokratiskt land, vilket i kombination med deras språk som bygger på tecken och därmed är väldigt svårläst ifall man inte studerat det länge, får alla dessa ärenden att bli väldigt skrämmande och förvirrande (tom. tutorerna hade svårt med att veta vilka blanketter vi skulle ha, vad vi skulle fylla i och vart vi skulle gå med dem). Jag kan dock trösta med att de erbjuds mycket hjälp, både i form av hur vi utbytesstudernaden fick skriftliga instruktioner på det mesta och hur lokala var extremt hjälpsamma och förstående.

Här ser ni Kamogawa floden i Kyoto, i bakgrunden syns Daimonji berget.

Hur upplevde du det att bo i detta land under utbytestiden? Kulturkrockar?

Jag älskade att bo i Japan. Jag hade inga problem att känna mig som hemma där, snarare var det svårt att komma tillbaka till Finland och återvända till mitt vardagsliv här. Jag hade läst ganska mycket om Japan i förväg så fastän den finska och den japanska kulturen är rätt så olika, stötte jag inte på någonting som skulle ha kommit emot som en enorm shock. Tvärtom var det roligt att hitta vad vi har gemensamt och se var vi skiljer oss mer. T.ex. så är både finnar och japaner reserverade, men japaner är mycket mer öppna till att börja prata med främlingar och skapa bekantskap, vilket kom som en överraskning. Det besvärligaste för mig var min diet, jag är vegetarian och det är igentligen ingen i Japan. I universitetets kafeteria bestod mina måltider av en kombination olika sidorätter(sidorätterna som erbjöds variera smått mellan dagarna/veckorna) eller vegetarisk curry (som var den samma varje dag året runt). Värst var det då jag skulle leta fram ett matställe utomhus och det var svårt att hitta ett där de kunde göra om en rätt så att den skulle passa mig. Oftast fick jag gå med på att ens kryddningen hade gjorts med fisk. Då jag skulle köpa mat var det svårt att tolka alla förpackningsbilder och innehållförteckningar då jag inte kan läsa dem flytande och då maten i Japan är så olik den vi har i Finland att jag stötte på hundratals nya rätter och ingredienser jag inte kände till från tidigare. Till råga på allt är priserna på frukt och grönsaker i Japan skyhöga. Däremot var det billigare och enklare att gå ut på krogar och restauranger där än vad det är i Finland och även om jag önskar att de skulle servera mera vegetariskt, är matkulturen i Japan trevlig och jag önskar att Finland skulle ta mera modell av den. Någonting annat som har blivit i minnet är hur de föredrar kontanter i så stor grad att man inte kan betala med kort på de flesta ställena. Det ledde till att jag konstant måste lyfta stora mängder pengar och betala höga utgifter för det (värst var det med hyran). För att nämna någonting mera om vardagslivet löpte allting på ganska bra. Kollektivtrafiken var ett under, tågen var verkligen alltid i tid och det var enkelt att resa runt både inom Kyoto och till andra närliggande städer (Osaka och Nara var båda bara en timmes resa ifrån). Det var enkelt att hitta på olika aktiviteter, Kyoto är rikt med sevärdheter som besöktes aktivt även av den lokala befolkningen, bl.a. besökte jag flera av Kyotos 2000 olika tempel samt olika trädgårdar och parker, gamla små torg och shoppinggator, gjorde vandringar upp till bergen och promenerade längs med floden som löpte strax brevid mitt hus… De flesta utbyteseleverna var ivriga på att göra olika större och mindre exkursioner i grupp och många lokala var ivriga på att visa upp staden och skapa bekantskap med oss.

Hade du kunskaper i landets språk innan utbytet? Behövs kunskaper i landets språk för att åka hit på utbyte?

Jag hade gått språkcentrets två kurser (sammanlagt 10 studiepoäng) japanska innan jag åkte på utbyte. Det (eller en motsvarande mångd annanstans) var minimikravet för att studera språket på nästan alla universitet i Japan. Överlag är det mycket bra att kunna ens en del japanska, för man kan inte kommunicera på engelska med alla och på alla ställen där.

Hur var studielivet? Ordnades många evenemang för utbytesstudenter?

Grupperna var små och tackvare att vi satt så mycket tid och energi på att tala under lektionerna lärde vi oss snabbt känna varandra. Dessutom skapades en bra gemenskap då de flesta bodde i samma hus så att det var enkelt att ses och spontant hitta på och komma med i olika aktiviteter.  Många japaner var intresseradde av skapa bekantskap med utbytesstuderanden och kom med som volontärer på våra kurser, vilket gjorde det enkelt för oss att få kontakt med lokala. Universitetet hade många klubbar och verksamhet utanför studierna, det var nästan dagligen som någonting var på gång på campus. Tyvärr börjar skolåret i Japan i april, vilket innebär att man själv måste leta fram och ta kontakt med dem ifall man skulle ha vela gå med i en, istället för att de skulle ha presenterat sig och försökt värva medlemmar under den tiden jag var där. Därtill ordnades det mycket program för utbytesstuderanden. Jag var på ett par kortare aktiviteter, t.ex. besökte vi ett konditori som tillverkade traditionella japanska sötsaker varpå vi fick prova på att göra våra egna. Jag var även med på lite längre utfärder, t.ex. besökte jag en liten by uppe i bergen där det ordnades korta vandringar, vi fick prova på meditation, ta del av en te-seremoni, klä oss traditionellt, spela på taiko-trummor osv. En annan spännande utflyckt som ordnades var till staden Takarazuka där vi fick se på en musikaluppvisning av den kända teatern.

Skulle du rekommendera just detta universitet/land för folk som är intresserade av utbytesstudier?

Jag rekommenderar både mitt universitet, Kyoto som stad och Japan som ett land varmt till alla som är nyfikna på att åka på utbyte. Jag är glad att jag vågade åka så långt bort, ta del av en kultur som är så olik min egna och omringa mig av ett relativt främmande språk. Slutligen kan jag rekommendera att man tar tillfället i akt och studerar någonting som avviker från ens huvudämnesstudier, då det kan ger mer möjligheter och öppnar dörrar inför framtiden.

 

Undrar Du något? Tveka isåfall inte att ta kontakt med Ella! 

Man får tag på mig via min e-post, ella.hemming@helsinki.fi

 

 

Ett läsår i Freiburg, Tyskland

Käre läsare, nedan svarar svunkeiten Jonna Lindholm på några frågor om sin utbytestid i Freiburg, Tyskland. Flera inlägg om utbytesstudier kommer under veckan. 

Ditt utbytesmål? För att studera vad?

Jag var på utbyte i Tyskland i Freiburg, Albert-Ludwigs Universitet för 10 månader för att studera extra biämnesstudier inom miljö och naturvetenskaper.

Varför valde du just detta land/universitet?

Jag hade alltid velat fara till ett tysktalande land på utbyte för att lära mig bättre tyska. Hade läst kort tyska sedan åttan i högstadiet och tänkte att man bäst lär sig ett språk om man lever i ett land var det är det officiella språket. Varför de blev just Freiburg och Tyskland beror på att jag ville välja ett utbytesalternativ var man fick stanna möjligast länge (10 månader), eftersom alla som varit på utbyte tidigare menade att du får mest ut av utbytet om du stannar där en längre tid (5 månader går jättesnabbt). Mitt andra krav var att det skulle vara möjligt att göra studier inom ekologi eller miljövetenskaper där. Freiburg visade sig uppfylla båda kraven och ha det mest intressanta studieutbudet. Dessutom visade sig med en titt på wikipedia (ja vem kollar int där efter information xD) att Freiburg sägs vara den gröna staden i Tyskland, var bl.a. centrum är en helt bilfrizon och att det finns bostadsområden med energisparande hus etc. Så det verkade som den bästa platsen för en miljö och naturskyddintresserad person.

Berätta om studierna vid detta universitet. Skiljer sig studieformerna från de vid HU?

Jag utförde enbart studier inom ett litet biämne om naturskydd och miljövård ”Naturschuz und Landschaftphlege” samt. en tyskakurs för utbytesstuderande. Studierna tycker jag var rätt så lika till de studier vi har på HU i kurser med en mindre grupp (20–30 studerande högst). En vanlig föreläsning var ofta uppbyggd med att föreläsaren först gick igenom teori om t.ex. planerande av naturskyddsområden, varefter vi studeranden i mindre grupper fick till uppgift att tillsammans planera ett naturskyddsområde på basen av vi lärt oss under teoridelen och sedan presentera den för resten av klassen. Till slutet av kurserna var det oftast en tent med några essäfrågor man skulle svara på eller ett kursarbete och föredrag. En kurs hade en muntlig tent, som var som en arbetsintervju var de då diskuterades kursens innehåll.

Hur ordnade du allt praktiskt som bostad, hemförsäkringar osv.?

Boendet fick jag mycket lätt fixat i samband med mottagandet av utbytesplatsen. Universitetet skickade en blankett för ansökan av deras studentbostäder i samband med meddelandet om att jag fått studieplatsen etc. Andra praktiska grejer som inskrivning till staden, fixande av tyskt bankkonto etc. fixade jag med hjälp av en mycket nyttig guide som studentföreningen satt ihop för utbytesstuderande, som jag sedan utnyttjade tillsammans med andra utbytesstuderande.

Hur upplevde du det att bo i detta land under utbytestiden? Kulturkrockar?

Jag trivdes mycket bra i Tyskland under mitt utbytesår och skulle riktigt bra kunna flytta dit igen. Kulturmässigt är Finland och Tyskland rätt så lika, så inga större kulturkrockar uppkom. De som jag dock fann en aning märkligt var hur officiell man skulle vara på universitetet när man bl.a. skrev e-post till professorerna. Som utbytesstuderande var du tvungen att skriva e-post till alla professorer för att få en plats på kurserna. Och här räckte de inte med ett vanligt hej, utan du måste Nia dem och skriva in alla deras titlar i stil med Ärade herr professor…

Hade du kunskaper i landets språk innan utbytet? Behövs kunskaper i landets språk för att åka hit på utbyte?

Jag hade som sagt läst korttyska i skolan och var ungefär på nivå B1 när jag åkte dit. I Tyskland brukar kandidatnivåns studier gå på tyska, så ifall du vill göra den nivåns studier skulle jag säga att B1 nivåns kunskaper i tyska är ett måste. Gjorde själv alla mina studier på tyska där och kan säga att det inte alltid var det lättaste, men i slutändan lärorikt. Magistersstudier kan du däremot oftast göra på engelska också, så det är även möjligt att åka hit för de som inte kan tyska.

Hur var studielivet? Ordnades många evenemang för utbytesstudenter?

Freiburg är främst en studiestad med en massa evenemang för studerande att välja mellan. Det ordandes allt från fester, dagsutflykter till olika närliggande städer, vandringsturer och olika sportmöjligheter bl.a. i universitetets sportföreningar (ett utmärkt sätt och lära känna tyska studerande).

Skulle du rekommendera just detta universitet/land för folk som är intresserade av utbytesstudier?

Jag skulle absolut rekommendera Freiburg för alla som är intresserade av ett utbytesår. En härlig tysk stad i storlek med åbo med härligt vacker miljö och en massa program för studerande.

Om du har någon fråga om utbytesstudier i Tyskland, skriv gärna till Jonna: 

johanna.c.lindholm@helsinki.fi

eller på facebook: Jonna Lindholm

 

Kan du tänka dig att svara på några frågor om ditt utbyte för att hjälpa de som funderar över att åka utomlands för att studera? 

Ta kontakt: robin.sjoblom@helsinki.fi

Sommarjobb: Praktik på Folkhälsans forskningscentrum

Bästa läsare, nedan finns ett inlägg skrivet av svunkeiten Vilma Wanne där hon skriver om sina sommarjobbserfarenheter.

Jag är fjärde årets biologistuderande med genetik som huvudämne. Efter att ha avlagt min kandidatexamen fick jag förra sommaren möjligheten att göra en sommarpraktik i Folkhälsans forskningscentrum. Jag fick jobbet genom att mejla forskningscentret med mitt CV, info om mig själv och en liten motivering om varför jag var intresserad av att jobba hos dem. Därefter blev jag kontaktad och anställd i Vineta Fellmans grupp som forskar i GRACILE syndromet, en letal neonatal sjukdom som hör till det finska sjukdomsarvet. Sjukdomen är en mitokondriell sjukdom som orsakas av en mutation i BCS1L genen.

Forskningsgruppen har en musmodell av sjukdomen, men jag jobbade med Drosophila flugor som hade en mutation i ortologen till BCS1L genen. Mitt projekt gick ut på fenotypning av mutantflugorna och deras larver, och validering av olika molekylära forskningstekniker för användning på flugprov. Jag fick bland annat lära mig att utföra genotypning, isolering av proteiner och mitokondrier, Western blot och dessutom utförde vi en del experiment för att studera beteendet hos flugorna, vilket också var mycket intressant. Utöver det fick jag lära mig om bananflugornas genetik, och om behandling och skötsel av flugorna. Jag fick också följa med en del musarbeten, även om jag själv höll mig till flugorna.

Vilma jobbade med bananflugor.

Det var en mycket lärorik sommar och jag fick en bra inblick i hurdant forskningsjobb är. Saker fungerar inte alltid genast som man önskar, och experiment måste upprepas flera gånger. Via ’trial and error’ kan man till slut få fram det sättet som fungerar bäst. Efter sommaren skrev jag en rapport om mitt projekt som jag sedan fick studiepoäng för, så jag hade nytta av sommarpraktiken även i det avseendet. Jag är säker på att erfarenheten jag fick under sommaren är till en stor hjälp i fortsättningen, speciellt när det blir aktuellt med att börja med graduforskningen. Även om man på labbkurserna går igenom många olika tekniker som används i labb, tror jag att man får en bättre förståelse för varför man gör saker på ett visst sätt när man hamnar att göra samma sak om och om igen och själv måste fundera hur man ska göra det.

Fjärde advent

Idag kommer ni att få se hur man gör ett pepparkakshus.

Börja med att göra väggar, tak och eventuellt ett botten för huset att stå på av pepparkaka. Är man extremt upptagen och inte har tid att göra detta själv (=lat) (som styrelsen) kan man köpa en färdig byggsats, Annas pepparkakshus fungerar exempelvis bra.

Annat som kan vara bra att ha är glasyr eller kristyr, godisar till dekoration och en glittrig rosett så att det hela blir riktigt festligt.

Komponera en fin bild och dela på Snapchat, Instagram eller annan valfri social media. Eller varför inte på allihop. Snapsglas kan användas till att blanda glasyr i, eller till att dricka snaps. Det senare gör i vissa fall projektet roligare och åtminstone resultatet mer spännande.

Bygg ihop huset. Vuxna, nyktra personer kan sammanfoga delarna med hjälp av smält socker. Barn och snapsande personer rekommenderas använda kristyr.

Börja dekorera huset. Tålamod krävs då man väntar på att glasyren eller kristyren skall stelna. Ifall du känner att du börjar få nervösa spasmer i ditt högra ögonbryn rekommenderas att du tar en paus.

Ifall ni är många som pysslar och alla inte ryms med att dekorera huset, kan de övriga baka andra pepparkakor under tiden. Man kan till exempel utlysa en gristävling.

Spara inte på glasyren då ni dekorerar. Det är den som är det goda, och ifall det rinner över kanten kan man alltid säga att det är istappar och att det definitivt var meningen.

Ifall man vill ge pepparkakshustaket lite mer struktur kan man dekorera det med pepparkakor som de andra har bakat.

Karameller ska det inte heller sparas på!

Gillar du tanken på en knallrosa gavel på ditt pepparkakshus? Då kan du anlita årets värdinna att hjälpa till med dekorationen. I övriga fall rekommenderar vi att du dekorerar ditt hus själv.
Det färdigdekorerade pepparkakshuset och den vinnande grisen i gristävlingen. Grattis Johanna!

Glad fjärde advent och god jul önskar styrelsen 2017!

Tredje advent

Vi rör oss nu mot hektisk juletid,
Som för med sig allt utom just inre frid.
Vid middagen tas upp gammalt groll,
Och vem vill ens ha äcklig rosoll?
Bordet pryds utav halvrutten hyacint,
Kakfatet fyllt av torrkaka med korint.
Barnen ylar om lilla stjärnan som blinka,
Det luktar bränt av vegansk julskinka
Julbocken är rund under sina fötter,
Mamma har fått allergisk reaktion mot nötter.
Men julen har ändå sin egen charm,
och stämningen är alltjämt varm.
Dikt av ordförande emeritus Robin Sjöblom

 

Glad tredje advent!

Har du införskaffat alla julklappar till nära och kära (till exempel med hjälp av våra julklappstips i föregående inlägg)? Trodde du att allt nu var frid och fröjd inför julafton, men kom sedan ihåg att du också skall rimma på klapparna!? Ingen fara, sorken har lösningen på alla dina problem!

  1. Te-mix: 

Ett ursprung i öster och tre till antalet,
är det tre vise män, säg är det så galet!? 

2. Mossbergs Den nya Nordiska floran:

”Jag får 10 studiepoäng, jag har bara etiketterna kvar!”
kommer du att säga under resten av dina dar.

3. DIYs

  • Hemmavirkad mössa, halsduk eller annat valfritt plagg:

När du känner att det är så kallt att du ryser
kan de här vara bra så att du inte fryser

 

  • Norsk tröja:

I t-skjorta ser du ut som en riktig slusk.
Ta på dig denna så ökar chansen för snusk.

(Vem önskar inte att partnern förvandlas till Skam-William eller Skam-Noora liksom)

  • Konstverk av något som betyder mycket för mottagaren:

Muuuuuuu
Det här gillar du

  • Sorkens glögg:

Detta är sorkens favorit
(bortsett från pepparkaka och körsbärssprit).

  • Bygg din egen fågelholk-kit eller Odla ditt eget bonsai träd-paket:

Blåtira och slagit ut tanden
Ja du känner mig, jag har tummen mitt i handen.
Men du så händig, snygg och snäll,
kan ju faktiskt göra det själv!

  1. Mikroskop eller kikare:

Nu är det säkert att du ser,
till och med när ögonen inte räcker mer.

Andra advent

Äntligen är Sorkens andra adventskalender här!

Julen närmar sig i rasande fart och julklappspaniken lika så. Ibland kan det vara svårt att hitta en trevlig julklapp som mottagaren har nytta av och gör hen glad.

Därför har Sorken nu listat sina bästa julklappstips, i alla prisklasser!

  1. Är personen du vill köpa en julklapp till en teälskare? Köp då ett gott te eller lägg ihop en egen kollektion av tesorter som du vet att personen gillar! Det finns även många färdiga, juliga förpackningar att köpa om du inte känner dig så kreativ. 2. I varje biologs bokhylla bör det stå åtminstone en flora. Därför är den perfekta julklappen för din fellow biolog Mossbergs Den nya Nordiska floran! Den är inte bara fin att titta på och i utan den kommer vara till stor hjälp då din vän samlar växter till sitt herbarium.

3. En fin och personlig gåva är någonting du gjort själv och lagt ner tid på. Dessa gåvor är ofta vänliga för plånboken, och du kan själv bestämma hur dyr presenten blir. Detta är något av Sorkens specialområde och har därför listat många Do it yourself klapptips!

  • Är du en höjdare på att virka och sticka? Släpp då lös dina virkningsfingrar och virka en fin mössa, halsduk eller annat valfritt plagg till din vän så att hen inte behöver frysa!

Börjar du i tid och vill visa att du tar ditt stickande på allvar? Sticka då en fin Norsk tröja som din kära eller nära kommer ha stor glädje av i många år framåt!

  • Om du är duktig på att teckna och måla kan du skapa ett konstverk av något som betyder mycket för mottagaren. Detta kommer inte bara bli en fin påminnelse av dig varje gång din vän ser målningen utan den blir även ett snyggt inredningsinslag!

 

  • Om du hellre gör något i matväg kan du såhär passligt till jul laga din egen glögg. Sorkens glögg är tagen från Christer Lingströms bästa julrecept men en får gärna lägga sin egna tvist på kryddningen.

Du behöver:

  • En flaska rödvin, av enklare sort
  • 15 kardemummakärnor (men malen går också bra)
  • 1 bit kanelstång
  • 1 pomeransskal eller 1 tsk malen pomerans
  • 20 g ingefära
  • 2 dl strösocker
  • 25 cl Absolut Kurant, cognac eller vanlig vodka

Blanda vinet, kryddorna och sockret i en kastrull. Låt gärna dra över natten. Värm sedan glöggen långsamt men låt inte koka. Tillsätt till sist vodka eller cognac. Sila av och häll upp i en fin glasflaska.

P.S. Du kan självklart laga en alkoholfri glögg och byter då ut vinet mot alkoholfritt vin eller starkt blandad svartvinbärssaft.

  • Är du själv inte så kreativ men tycker det vore roligt om din vän eller familjemedlem fick använda sina händer och tankeverksamhet? Köp då ett bygg-din-egen-fågelholk-kit eller ett Odla ditt eget bonsai träd paket.

  1. Är pengar inget problem och du vill skämma bort någon extra mycket? Då passar det ypperligt att köpa ett mikroskop, en kikare eller varför inte både och.

Detta var de bästa julklappstipsen från Sorken. Lycka till i klappfyndandet och -skapandet och ha en fin andra advent!

Första advent

Sorkens bästa pepparkakor

Det blir ingen jul utan pepparkakor. Man får gärna börja öva sig på att baka redan i september, så att man passligt i adventstid har fått den rätta känslan för att få till de perfekta pepparkakorna. Här är receptet på de allra bästa pepparkakorna, om man frågar Sorken (fås passligt tunna och mjuka för en 97-åring med löständer).

Du behöver:

1 kg                 sirap
½ kg              smör
1½ kg            mjöl
5 tsk               soda
2½ tsk          pomerans
2½ tsk          ingefära
2½ tsk          kanel
2½ tsk          nejlika

  1. Sirapen värms så att smöret smälter däri. Rör så att det svalnar.
  2. Kryddorna och sodan blandas i.
  3. Till sist i med mjölet (spara lite lite till utbakningen).
  4. Låt stå kallt över natten.
  5. Sov, gå på sits, eller läs på tent hela natten lång.
  6. Massera degen varm och baka ut. (Orutinerad pepparkaksbagare och pepparkaksätare kan vid behov frysa ner en del av degen, mer erfarna bagare kan baka hela 3 kilogramssatsen på en gång.)
  7. Grädda pepparkakorna i 225°C, tills de får en gyllenbrun färg.
  8. Avnjuts exempelvis med Kiras körsbärslikör till tonerna av Tommy Körberg.

 

Kiras körsbärssnaps och körsbärslikör till julen

En riktigt god snaps är ett måste på julbordet, och den allra godaste enligt mig är en självkryddad körsbärssnaps. Snapsen har en härligt djupröd färg och stark smak som passar ihop med julmaten. Snapsen som lagras i slutet av sommaren blir lagom färdig till julen. Om man önskar sig något lite sötare att dricka är det bara att lägga till socker, och vips, så har man körsbärslikör i stället.

    1. Fyll en flaska eller glasburk med tätt lock av valfri storlek med tvättade körsbär.
    2. För likör: tillsätt valfri mängd socker enligt smak. Vissa körsbärsarter är betydligt sötare än andra och kräver mindre socker. En bra sockermängd att börja med är 3dl socker/ 1l och sedan prova sig fram.
    3. Häll över okryddat brännvin eller vodka.
    4. Ställ flaskan mörkt och svalt i ca 4-6 månader och vänd upp och ner på flaskan då och då. Vid tillagning av likör är det viktigt att vända på flaskan dagligen tills sockret löst sig. För snabbversion: Ställ flaskan i rumstemperatur för ca 4 veckor och vänd som ovan. Snapsen blir inte lika smakrik men nog drickbar.
    5. Sila upp snapsen i flaskor. Glöm inte att provsmaka!
    6. Ge som julklapp men kom ihåg att spara en flaska eller två för eget bruk.