Nora Ervalahti är förlagsredaktör på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) och har varit anställd där i drygt 20 år. Vetenskapsutgivning hör till SLS tyngdpunktsområden och sällskapet ger ut böcker och andra verk inom humaniora, samhällsvetenskaper och språkvetenskaper. Till Ervalahtis roll som förlagsredaktör hör att göra en färdig bok av accepterade manus i samarbete med författare, utgivare och ibland också översättare. Redaktören är den som håller i trådarna för allt som behöver göras för att gå från manus till tryckt eller digital bok.
Arbetet varierar beroende på projektet och skribenten, berättar Ervalahti, men innehåller textredigering, språkgranskning och ofta diskussioner om innehåll med skribenten. Bildsättning, arbete med register och, när man närmar sig slutet, korrekturläsning hör även till förlagsredaktörens arbete. Redaktören är också den som koordinerar arbetet med översättaren och grafikern.
Redaktören kan vara allt från akutvårdare till hejarklack.
Redaktören kan vara allt från akutvårdare till hejarklack, beroende på projektet, säger Ervalahti. Det viktigaste för mig är att göra den bästa möjliga slutprodukten i samarbete med författaren eller utgivaren – och diplomati behövs alltid, i alla bokprojekt.
Nora Ervalahti har hunnit vara redaktör för flera spännande böcker under sin tid på Svenska litteratursällskapet. Med varje bok lär man sig nytt, konstaterar hon. Som historiker njuter hon av att ständigt få bredda sin historiska kunskap samtidigt som hon också får använda den kunskap hon har i arbetet med nya böcker. Foto: Emma Tuominen/SLS.
En karriär kring böcker hade alltid intresserat Ervalahti, men hon ville inte själv vara författare, så redaktörsrollen kändes som ett naturligt val. Hon kom in i förlagsbranschen genom kontakter vid universitetet, vilket gav henne uppdrag som redaktionsassistent för flera bokprojekt redan under studietiden. Detta ledde i sin tur till fortsatta deltidsanställningar vid andra projekt. Hon hade också haft en praktikperiod på SLS arkiv vilket var till fördel vid anställningen på SLS utgivning. Ervalahti understryker vikten av att nätverka eftersom rekommendationer är viktiga för att bli anställd och projektanställningar ofta leder till nya projekt.
Studierna i historia gav Ervalahti både ett källkritiskt sinnelag och ett fördjupat historieintresse såväl som ett nätverk av vänner, kommande kollegor och experter att tillfråga vid behov. Själv anser hon att detta nätverk är den allra viktigaste färdkosten hon fått med sig från studierna. Hon tycker att studerande borde få ut så mycket som möjligt av studielivet och de möjligheter som erbjuds att uppleva något nytt och knyta nya bekantskaper bland annat i ämnesföreningars regi.
Att vara bra på språkgranskning är inte allt.
Ervalahti anser att det bästa med hennes arbete är att hon får samarbeta med många olika människor och ständigt får lära sig nytt om de ämnesområden böckerna behandlar. Den som vill bli redaktör borde enligt henne främst vara flexibel och ha en positiv inställning: redaktörer har många olika uppgifter, men ingen kan vara bra på allt även om man lär sig mycket nytt i arbetet. Att vara bra på språkgranskning är inte allt och ens redaktörskollegor har kompletterande förmågor och specialkunnande. Man utvecklas ständigt, genom varje bok och i samarbete med kollegor.
Till utmaningarna i arbetet hör enligt Ervalahti projekttidtabeller som pressas när ett manus kräver oväntat mycket arbete eller när något annat överraskande händer. Vi diskuterar också artificiell intelligens och hur det påverkar arbetet nu och i framtiden. Ervalahti menar att det fortfarande krävs en allmänbildad och kritisk mänsklig redaktör för att bland annat faktagranska och kontrollera översättningar, och för den delen av arbetet som handlar om samarbete och den där diplomatiska relationen och kommunikationen mellan redaktör och skribent. Samtidigt känns det svårt att uttala sig om hur förlagsbranschen eller det egna arbetet påverkas av utvecklingen, konstaterar Ervalahti. Det man säger i dag kan vara helt löjligt om bara några år.
Även om artificiell intelligens skulle avlasta redaktörer har bland annat de kommande tillgänglighetskraven gällande den digitala utgivningen gett upphov till nya arbetsmoment för redaktörer. Till Ervalahtis arbete hör numera också att skriva så kallade alt-texter eller alternativa texter som är de korta förklarande texter som ska finnas för allt visuellt innehåll i digitala böcker, som bilder, diagram och kartor.
Ervalahti anser att humanister som generalister har mycket att erbjuda i många branscher, men arbetsgivare förstår inte alltid detta. Det gör att humanistiska utbildningar undervärderas till förmån för branschspecifika utbildningar och fast inrutade karriärstegar. Det kommer att finnas jobb för humanister också i framtiden, menar Ervalahti, även om hon inte själv kan säga hur dessa jobb kommer att se ut.
Jonas Berg är magisterstuderande i historia och gick Mentorkurs med alumner hösten 2023
Nora Ervalahti var förlagsredaktör för Anu Lahtinens bok om Ebba Stenbock som kom ut på svenska år 2022. Översättningen från finska är gjord av Heidi Granqvist.
