Akademin och forskningsvärlden är krävande, vilket kan ge upphov till känslor av osäkerhet, nervositet och obehag i början av sin karriär. Dessa känslor är normala, men försvinner snabbt om man befinner sig i en bra arbetsmiljö där man får fokusera på att utveckla både sig själv och vetenskapen. Men frågan är vad kan du göra för att säkerställa en positiv start på din forskarkarriär? Här delar jag med mig mina tips och trix på vad du kan hålla koll på. 

Första steget är såklart att hitta vad du är intresserad av. Börja söka upp forskningsgrupper som verkar intressanta redan i början av studierna. Du behöver inte börja forska genast, men det kan vara nyttigt att hålla koll på hurdan forskning görs på Helsingfors universitet. Det är lättare att ta först stegen till forskningsvärlden då du vet vad som erbjuds. Fråga äldre studeranden eller lärare hjälp ifall du inte vet var du ska börja. Eller kolla länkarna till nätsidor jag satt upp här Research Programs Unit (RPU) på Medicinska Fakulteten och Forskning på Bio- och Miljövetenskapliga Fakulteten. Länkarna är endast en början. Jag rekommenderar att söka andra nätsidor och utanför vårt Universitet (t.ex. Åbo Akademi, Forskningsstationer, Orion, Natur och Miljö). Stressa inte om du inte genast förstår vad den forskning som du är intresserad av handlar om. Det tar sin tid. 

När du börjar känna dig färdig för att testa forskning eller har en magisteravhandling (Gradu) att avklara, kommer de nästa stegen. Gör en lista på forskningsgrupper som verkar intressanta, duh. Kom ihåg att intressen utvecklas också då du testar nya saker som är lite utanför ditt bekvämhetsområde, vilket är alltid lättare i början av studierna då du inte hunnit fördjupa dig ännu. 

1.Gå igenom hur stor gruppen är och hurdana människor som forskar där. Till exempel, finns det post-docs (forskare som redan disputerat sin doktorsavhandling) i gruppen? Hur är det med tekniker och annan stödpersonal? Hur forskningsgruppen är uppbyggd kan avslöja hur mycket hjälp och stöd du har tillgängligt. Ifall gruppen är stor (>10pers) och det finns endast unga studeranden och forskningsgruppledaren, kan det antyda att du kommer att arbeta mera självständigt än i en liten grupp eller i en grupp med flera äldre forskare. Kom ihåg att ifall du är en kandi-studerande kan redan en doktors-studerande handleda dig. Men ifall du tänkte fortsätta till magister eller doktorsavhandling i gruppen är det bra att vara noggrann med vem som handleder dig

2. Har gruppen pengar? Det kan det vara nyttigt att kolla ifall gruppen är finansiellt stabil. Vissa forskningsområden kan ha svårt att få understöd och ifall gruppen är ny och har en ung grupphanledare kan pengar vara knappa i början. Om en grupp verkar intressant men det finns en risk att de har begränsade ekonomiska resurser, kan det bli nödvändigt för dig att vara mer proaktiv i att söka stipendier eller bidrag för dina projekt. Det här är nödvändigtvis inte en dålig situation, för du lär dig mycket av stipendie-sökandet, vilket är en viktig del av forskning. Det viktigaste är att det inte kommer som en chock ifall du i värsta fall måste hitta en annan grupp för att fortsätta din karriär då pengarna tagit slut. Men hur vet du ifall gruppen har pengar? Forskningsgrupper nämner ofta på sina hemsidor var de fått bidrag ifrån. Ett annat alternativ är att vänta tills en intervju och fråga mera då (mera om det senare i texten).

3. Hur många publikationer dvs. forskningsartiklar har gruppen och var är de publicerade? Forskarens valuta är i princip forskningsartiklar. Med fler publikationer är det lättare att söka mera pengar och dessutom har du tillgång till mera samarbetspartners och post-docs/senior forskare (de vill jobba för en grupp med meriter). Ifall en grupp du är intresserad av inte har publicerat på flera år är det en indikation på bristande produktivitet eller erfarenhet. Storleken på gruppen påverkar självklart hur mycket forskning som kan göras. En liten grupp med tre forskare kan helt enkelt inte producera lika mycket forskningsartiklar som en med 20 personer. Mängden publicerade papper berättar inte allting heller, utan kvaliteten på forskningen är också ytterst viktig. Simplifierat kan du inspekterajournalerna som deras artiklar är publicerade i genom att se på deras impact factor (IF) som indikerar hur stor ”effekt” journalen har på forskningen. En impact factor under 5 anses vara ”låg” och över 15 är bra och vissa journaler som funnits sedan 1800-talet kan ha så högt som 60. Ni märker säkert mina citat-tecken. Hur stor inverkan IF egentligen har på hur framstående en forskningsgrupp eller forskare är kan debateras.Vilka forskningsjournaler som är ”bra” beror också på vad du forskar i. Men de mest kända Science, Nature och the Cell är enormt eftertraktade. Ifall gruppen du söker i har en eller flera publikationer inom dessa eller andra liknande journaler är de förmodligen högt presterande. Vilket leder oss till att balansera hur mycket press du vill lägga på dina axlar. Speciellt i början av din karriär. 

Vi går inte in på hur du gör CV eller motivationsbrev i denna text. Det finns mycket hjälp att få med det annanstans. Men vad jag vill göra är att ge tips på vad som är viktigt att lägga märke till ifall du till exempel ska på en intervju eller fått prövotid. Röda och gröna flaggor. 

1.Presenteras relativt tydliga uppgifter eller en potentiell forskningsplan? Ifall din potentiella handledare eller grupphandledare inte har något rakt svar med vad du kan göra, kan det antyda på dålig förmåga att leda gruppen. Om ingen gör beslut, faller allting samman till slut. Som ung forskare behöver du handledning och ifall det låter som de inte förstår vad de håller på med är det förmodligen sant, vilket leder mig till nästa punkt.

2. Ifall forskningsplanen är ytterst strikt kan det leda till problem ifall allting inte går som planerat. Inom forskning är det inte ofta som det går som planerat. Ifall handledaren insisterar på att få vissa resultat, kan det antyda på oflexibel forskning med för höga förväntningar samt en tendens för mikrostyrning. Ofta leder detta till stor press på forskaren och hela forskningsgruppen.

3. En hög avhoppsfrekvens på doktorander är en tydlig röd flagga medan flera doktorander som lyckats disputera är en grön flagga. Samarbete med före detta studeranden kan också antyda på en bra atmosfär och trevlig arbetsmiljö. Allmänt är samarbeten med andra forskare och grupper en indikation på ifall det går att arbeta med dem.

4. En dålig balans mellan arbete och fritid är viktigt att ta reda på. Detta är dock något som du själv måste avgöra vad som passar dig bäst. Ifall du fortfarande har studier är det viktigt att se till att handledaren och gruppledaren förstår att du ska bli färdig kandidat eller magister. Vissa grupper kan lägga press på dig att jobba så mycket att du inte blir färdig och därför jobbar för gruppen med ytterst låg lön. Billig arbetskraft! 

5. Fokusera på din primära handledare. Personen som handleder dig har en stor inverkan på hur du trivs inom forskning. Tycker du hen verkar trevlig? Någon du ser dig arbeta smidigt med? Lyssnar hen på dina förslag? Delar hen med sig information? Ger hen erkännande då du gjort någonting väl? En självisk och osäker handledare kan få dig bli av med all forskarglädje. Det kan vara bra att fundera över vad som är viktigare, en erfaren handledare eller en handledare du kommer väl överens med. 

Alla är vi individer, så olika slags arbetsmiljöer och handledningsmetoder fungerar olika för olika personer. I början är det viktigaste att fråga sig själv. Vad vill jag lära mig? Vilket sätt lär jag mig bäst på? Hur mycket press klarar jag av just nu? Vad är mitt mål med att forska? Fast du inte tänkte fortsätta som forskare efter kandidaten eller magistern kan forskning förbereda dig för ditt framtida jobb. 

Det viktigaste är att lita på din magkänsla. Ifall någonting inte känns rätt är det förmodligen inte det. Men kom ihåg att röda flaggor är just det – röda flaggor. Ifall en grupp har en sak som stör dig betyder det inte att gruppen är toxisk eller ett dåligt val, men att det kan vara bra att förbereda sig för hur det kommer att vara. Det är också viktigt att veta vad som är acceptabelt och vad som inte är det före du börjar din forskarkarriär. Ifall du undrar över någonting ta kontakt med äldre studeranden, de hjälper nog gärna! 

Emmie Salmelin 

emmie.salmelin@gmail.com 

+358 41 5076850 

 

Betalt samarbete med Loimu

På stigen mot arbetslivet

Att påbörja universitetsstudier är senast det första steget mot arbetslivet. För en förstaårs studerande kan denna tanke kännas avlägsen: vad då för arbetsliv, jag började ju precis studera. När studierna inleds känns det som att studielivet är oändligt och rentav en bestående livssituation. De som har studerat länge vet att åren går snabbt och att arbetslivet rentar kommer överraskande. Låt oss ändå tillåta varje ny studerande njuta av den härliga känslan och även vi bör komma ihåg att leva i stunden och njuta av studielivet även om arbetslivet skulle närma sig.

Varje avlagd kurs och studiepoäng tar den studerande mot sin egen specialbransch, examen och expertis. Under studietiden sker också andra saker som formar studeranden att bli en framtida expert. Olika erfarenheter av studentorganisationer och annan studerandeverksamhet lär den studerande färdigheter som uppskattas i arbetslivet: teamarbete, projekthantering, budgetering och mycket annat. Kanske den mest konkreta kontakten med arbetslivet kommer från arbetslivet själv: sommarjobb och deltidsjobb vid sidan av studierna, samt till slut sommarjobb inom den egna branschen och praktikperioder som fördjupar kunskapen. Många kan få den första fasta anställningen, även om den studerande ännu har kvar lite av sina studier.

Studierna är alltså inte en separat del av arbetslivet utan en del av stigen. Men borde man då vid sidan av studierna ännu orka fundera på arbetssökning, karriärplaner och var man ska hitta jobb? Ofta ja, men som tur behöver man inte lämna ensam med dessa funderingar! Natur-, miljö- och skogsvetarförbundet Loimu rf är det egna fackförbundet inom din brasch. Vi är den verkliga experten inom arbetslivet, vare sig det är fråga om arbetssökning, karriärplaner, att upprätta arbetsavtal, göra samarbetsförhandlingar eller nästan vad som helst i anknytning till arbetslivet. Vi finns till för våra medlemmar.

Som studerandemedlem kan du dra nytta av våra förstklassiga utbildningar, som gör att dina arbetssökningsdokument sprudlar av nyheter. Dessutom kan du boka en personlig tid till vår karriärcoach och tillsammans fundera på karriärplaner, arbetssökningsdokument eller varför inte ett lämpligt löneanspråk. Vi hjälper vår medlemmar även med att ingå arbetsavtal genom att kontrollera att de villkor man har kommit överens om med arbetsgivaren är rättvisa. Våra jurister hjälper våra medlemmar i arbetslivsfrågor även under arbetsförhållandets gång.

Som studerandemedlem i Loimu ingår det dessutom massor av andra medlemstjänster och – förmåner, som til exempel resenärförsäkringen som hör till medlemskapet. Bekanta dig genast och anslut dig till din egen branschs förbund, det är enklare att vara tillsammans på arbetslivets stig.

Henri Forssten

Skribenten jobbar i studerandesektorn på Loimu.