Kategori: Yleinen

Litteratur: Nordens Flora

Vacker, lovprisad och storsäljande. Nordens flora är det oundgängliga standardverket när det gäller att beskriva samtliga gamla och nya växter i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Spetsbergen i livfulla bilder och utförlig text. Den vänder sig till nybörjare och växtjägare, naturvårdare och ekologer. Illustrerad av Bo Mossberg och skriven av Lennart Stenberg i nära samarbete med vår tids ledande nordiska botanister ger Nordens flora läsaren upplysningar om växternas blomningstid, frekvens, ekologi, typiska växtplatser, viktiga kännetecken och variationer i utseende på stammar, blad, blommor och frukter. Kartor visar växternas aktuella utbredning.

Såhär beskriver förlaget standardverket för identifiering av nordens växter som utgivits i ny reviderad upplaga, under namnet Nordens Flora. Nordens flora är en uppdaterad och utökad version av Nya Nordiska Floran av Mossberg och Stenberg.

Rent praktiskt skiljer sig den nyaste utgåvan åt från dess föregångare. Den har uppdaterats med flera nyintroducerade arter, nomenklaturen följder de nyaste rönen, och flera arters ekologi beskriv mera i detalj. Arterna presenteras i modern systematisk följd, om man är van med florans föregångare kan detta bidra till extra sökarbete, men man vänjer sig.

En av den nya florans styrkor är att många hybrider beskrivs detaljerat, många är även avbildade. Något som kunde ha lagts till med tanke på hybrider är de vetenskapliga paralellnamn som förekommer för dessa (Potamogeton graminaeus x lucens kallas även P. zizii). Utöver hybrider har även flera apomiktiska småarter tagits med och beskrivs mer detaljerat.

Exempel på beskrivning och avbildning av hybrider av släktet Potamogeton.

Saker kan ses som negativa med floran är avsaknaden av parallellnamn, både svenska och vetenskapliga. Denna avsaknad kan göra det svårt att hitta en art i floran om man t.ex. enbart kan det finlandssvenska namet (T.ex. Getpors) eller om det vetenskapliga namnet har ändrats (Deschampisa flexuosa → Avenella flexuosa). En annan sak är storleken av opuset, jämfört med florans föregångare, som även de varit stora, är denna bok enorm, den lämpar sig således inte alls för fältbruk.

För oss backlöksfantaster skär det i hjärtat att läsa om backlöken eftersom det i florans beskrivning av arten står ” bildar troligen ej frö”, men backlöken sätter bevisligen frö (Åström & Hæggström, 2004)!

Nordens flora är verkligen ett välgjort och grundligt verk, som alla fältbiologer, ekologer, botaniker osv har stor nytta av. Den finns att köpas t.ex. här (47,40€). Floran skulle vara en suverän julklapp för den botaniskt intresserade.

Åström, H. & Hæggström, C.-A. 2004: Generative reproduction in Allium oleraceum (Alliaceae). — Ann. Bot. Fennici 41: 1–14.

Då har man väl överlevt gulisåret!

Nedan följer ett inlägg av Sophia, en av SvNKs gulisar 2018.

Kan inte tro att det ungefär var ett år sedan jag fick veta att jag blev erbjuden en studieplats inom biologin, tiden har gått så snabbt. Nu påbörjar jag mitt andra år som biologistuderande vid Helsingfors Universitet.

Första årets studier gav en väsentlig stark grund för alla olika ämnesområden inom biologin – växtbiologin, mikrobiologin, genetiken, evolutionsbiologin, ekologin…

Tack vare alla spännande labbkurser och föreläsare upptäckte jag speciellt djurfysiologin och mikrobiologin som väldigt intressanta. 🙂

Gulisåret har lämnat efter sig väldigt speciella och minnesvärda erfarenheter och upplevelser. Studielivet sattes igång med en orienterande vecka som involverade sitsar, fester, evenemang och olika gulnäbbsintagningar, där jag bland annat fick klä ut mig till blåsfisk och björk (se bilden ovan). På senhösten var vi på exkursion till universitetets biologiska station i Lammi för att bekanta oss med deras verksamhet – där åkte vi kälke genom en skog fylld av viltkameror och skapade våra egna verklighetsbaserade snödjur.

Föreläsningar, fält- och labbkurser har varit väldigt lärorika, men det har också olika evenemang som erbjuds av studieföreningar varit, så lönar sig definitivt att gå med på så mycket som möjligt.

Under första studieåret fick man pröva på allt mellan himmel och jord: från provanalyser och dissekering av djur i labbet till insamling av backlökar i Tvärminnes skogar.

En nämnvärd kurs är definitivt sommarens fältkurs på Tvärminne <3 Där spenderade vi dagarna med håven i handen, i hopp om att catcha intressanta fjärilar och trollsländor. På nätterna var vi ibland också på exkursioner, arrangerade eller spontana 😉 På bilden ovan ser ni två Homo sapiens som antagligen just fångat en pärlemorfjäril. Reaktionerna varierar som ni ser.

Eldorado; eller jakter, pakter och onda makter; eller stad i glans

I år bjuder det thoracala medicinarspexet på en resa till Amazonas djungel. Året är 1617 och Sir Walter Raleigh reser tillsammans med sin kaptenlöjtnant Lawrences Keymis för att hitta guldparadiset Eldorado. Med sig i bagaget har de Raleighs dotter Lady Rose, en ack så åtråvärd engelska. De är dock inte de enda som är på jakt efter skatten; två oinbjudna spanjorer, Chiquitita Fernando och Juan Martinez, är på jakt efter de vises sten (eller var det en potatis?) och deras vägar korsas på väg till byijin.

Eldorados drottning Oligo Menorrhea saknar kärlek men älskar sitt guld och lämnar inget till gudarna. Häxdoktorn och hans amanuens Sedum Confusum (en riktig fetknopp) försöker lyda drottningens order, men det är inte alltid så lätt. Häxdoktorns hjärta slår för gudarna, och Sedums faller pladask för Lady Rose. I ett försök att skapa mer guld på drottnigens begäran faller de vises sten ner i häxbrygden och en gud uppenbarar sig. Denna gud tar över Lady Rose och kampen om att vinna tillbaka henne bjuder på de mest (o)väntade vändningarna.

I årets spex saknade vi rappa och svidande skämt på vänföreningarnas bekostnad, och sångtexter på väggen för att lättare följa med låtarna. Trots det måste sägas att spexarna är begåvade själar och spexet håller som vanligt en hög standard med fängslande sånger, välinbakade ordvitsar och underhållande omstarter. Svunkeiterna som provsåg spexet rekommenderar starkt att ni åker och ser detta spex.

För den som är intresserad av att se spexet ges ännu tre föreställningar i Helsingfors. Boka in 24.3, 14.4 eller 28.4 i kalendern och sätt skumpan på kylning. Mera info hittas på Facebook, eller på Thorax hemsida.

Fjärde advent

Idag kommer ni att få se hur man gör ett pepparkakshus.

Börja med att göra väggar, tak och eventuellt ett botten för huset att stå på av pepparkaka. Är man extremt upptagen och inte har tid att göra detta själv (=lat) (som styrelsen) kan man köpa en färdig byggsats, Annas pepparkakshus fungerar exempelvis bra.

Annat som kan vara bra att ha är glasyr eller kristyr, godisar till dekoration och en glittrig rosett så att det hela blir riktigt festligt.

Komponera en fin bild och dela på Snapchat, Instagram eller annan valfri social media. Eller varför inte på allihop. Snapsglas kan användas till att blanda glasyr i, eller till att dricka snaps. Det senare gör i vissa fall projektet roligare och åtminstone resultatet mer spännande.

Bygg ihop huset. Vuxna, nyktra personer kan sammanfoga delarna med hjälp av smält socker. Barn och snapsande personer rekommenderas använda kristyr.

Börja dekorera huset. Tålamod krävs då man väntar på att glasyren eller kristyren skall stelna. Ifall du känner att du börjar få nervösa spasmer i ditt högra ögonbryn rekommenderas att du tar en paus.

Ifall ni är många som pysslar och alla inte ryms med att dekorera huset, kan de övriga baka andra pepparkakor under tiden. Man kan till exempel utlysa en gristävling.

Spara inte på glasyren då ni dekorerar. Det är den som är det goda, och ifall det rinner över kanten kan man alltid säga att det är istappar och att det definitivt var meningen.

Ifall man vill ge pepparkakshustaket lite mer struktur kan man dekorera det med pepparkakor som de andra har bakat.

Karameller ska det inte heller sparas på!

Gillar du tanken på en knallrosa gavel på ditt pepparkakshus? Då kan du anlita årets värdinna att hjälpa till med dekorationen. I övriga fall rekommenderar vi att du dekorerar ditt hus själv.
Det färdigdekorerade pepparkakshuset och den vinnande grisen i gristävlingen. Grattis Johanna!

Glad fjärde advent och god jul önskar styrelsen 2017!

Ny artbestämningslitteratur för mossor och lavar

Att få tag på nyare opus om mossor och lavar på svenska har säkert många av oss fältbiologer (och givetvis andra intresserade) haft svårigheter med under de senaste åren. På marknaden har det främst funnits simplare litteratur avsedd för lekmän eller delvis föråldrad litteratur som publicerats under 80-talet. Men under fjolåret utgavs vetenskaplig litteratur på svenska om både mossor och lavar.

Mossor – en fältguide, skriven av Tomas Hallingbäck, är en mossflora som behandlar samtliga nordiska mossor och totalt 1200 nordeuropeiska arter. I boken finns detaljerade beskrivningar, illustrationer och utbdredningskartor för de vanligaste 316 nordiska arterna. Utöver de i detalj beskrivna taxa  finns även bestämningsnycklar till samtliga nordiska arter samt en beskrivning av alla släkten. Utöver avsnitten som berör artbestämning så inleds boken med allmän info om mossor där deras ekologi, byggnad, förökning och tillväxt beskrivs utförligt. I boken finns även en intressant del där mossornas användning genom historien diskuteras. För den verkliga mossentusiasten finns även instruktioner hur man insamlar mossor till en vetenskaplig samling. (kan utgöra hela eller en del av studieavsnittet 52434 Vetenskaplig växt- eller svampsamling, 3-10 sp)

 

Fotografier, utbredningskartor och beskrivningar för Brokvitmossa och Purpurvitmossa
Bestämningsnyckel för Levermossor och Nålfruktsmossor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lavar – en fältguide, skriven av Roland Moberg och Svante Hultengren, är en väl täckande lavflora som behandlar många av de svenska (nordiska) lavarterna och -släkterna. I denna bok upptas ungefär 500 nordeuropeiska arter i bestämningsnyckeln, av arterna behandlas ungefär 310 mera i detalj med illustrationer, utbredningskartor och beskrivningar. Liksom mossfloran behandlar även denna flora organismgruppens ekologi, byggnad, förökning, tillväxt och deras kemi. En historisk överblick ges över lavarnas användning, t.ex. till textilfärgning och inom medicinen. Även i lavfloran ges instruktioner för hur en vetenskaplig samling skall samlas in, bestämmas och förvaras.

Beksrivningar, fotografier och utbredningskartor för fyra mossarter.

Dessa två böcker är något som varje fältbiolog skulle ha nytta av att ha i sitt personliga bibliotek. Båda böckerna finns att fås på adlibris till ett relativt förmånligt pris (34,30€ respektive 27,90€).

Det första studieåret

Alldeles snart har det gått nio månader sedan jag började studera. Nu återstår bara någon enstaka tent, och sedan är mitt första studieår slut. Året har haft sina upp- och nedförsbackar, men jag kan lugnt konstatera att de som påstår att gulisåret är ett av de bästa åren i ens liv inte har helt fel.

Året har gått blixtsnabbt men har ändå hunnit innehålla en massa. Hösten gick åt till att komma igång med studierna, komma in i studielivet och lära känna andra studerande. Julen och jullovet var ett välkommet avbrott i studierna, och vårterminen har gått om möjligt ännu fortare än höstterminen.

Första årets studier har varit varierande, även om man som första årets studerande egentligen inte ges möjlighet att välja sina kurser fritt, eftersom det första årets obligatoriska kurser lämnar rätt lite utrymme för andra kurser. Kurserna har för det mesta varit intressanta, men några mindre intressanta kurser har också varit inprickade på schemat. Alla kurser har ändå visat sig vara till nytta på ett eller annat sätt, och under alla kurser har jag också lärt mig något nytt. De labbkurser jag gått under året har definitivt varit mina favoritkurser hittills, men några föreläsningskurser finns också bland mina favoriter.

Det första studieåret har innehållit både lyckanden och misslyckanden. Det har varit givande, lärorikt och roligt, men ibland också hektiskt, utmattande och frustrerande. Vissa stunder har det känts som om tiden omöjligen räcker till allting. Dessa stunder har lett till insikten om att studier framför allt handlar om att lära sig att prioritera: att prioritera vissa kurser framför andra, och att lära sig att balansera studier och fritid.

Det första studieåret har varit så mycket mer än bara studier, även om studierna har upptagit en stor del av min tid. Året har handlat om att anpassa sig till universitetsstudier, träffa nya människor och få en massa nya upplevelser. Nu, då mitt första studieår lider mot sitt slut, kan jag konstatera att det har lönat sig att gå på diverse evenemang, för genom dessa har jag lärt känna många människor och fått flera goda vänner.

Bilden ovan är tagen under hela fakultetens gemensamma gulisintagning på hösten, där största delen av gulisgruppen deltog tillsammans med tutorerna.

Höstens evenemang skapade i mitt tycke en bättre gemenskap inom gulisgruppen, och mitt absoluta favoritevenemang under hösten var hela fakultetens gemensamma gulisintagning, BD-spelen. Under året har jag också hunnit gå på diverse sitzar ordnade av Svunken, och två veckoslut under våren har gått åt till uggleexkursion i Lammi och vårfågelexkursion i Tvärminne. Båda exkursionerna var otroligt roliga och lärorika, och är något jag med glädje tänker tillbaka på.

Som en helhet har mitt första studieår varit bra; till och med bättre än jag hade kunnat vänta mig. Jag har njutit av studierna, studielivet och allt det fört med sig. Nu, då det bara är någon vecka kvar till sommaren, kan jag nöjt konstatera att mitt första studieår har varit oförglömligt.

En skäggig dam, hängpattar och ett hipsterlejon

Det 62:a thoracala medicinarspexet – Cirkus Willi; eller Mord i manegen; eller grällt tält på fält – är ett traditionellt Thorax spex, professionellt gjort med välfungerande poänger.

Handlingen äger rum i 1800-talets Amerika och vi får följa cirkusen Willi, vars programtablå utgörs av allt från en lindansös och en skäggig dam till en muskelknutte och ett tämjt lejon, alltså allt kan vänta sig av en cirkus. Cirkusen har hamnat i ekonomiska svårigheter, men cirkusdirektören, som kanske druckit en eller två cider för mycket under sina dagar (men vem har inte gjort det liksom), får ett brev från en väldigt speciell man som eventuellt skulle få cirkusen på fötter igen. Det är självaste Abraham Lincoln, USA:s president, som skickat brevet och som vill komma och se på en cirkusföreställning. Det stundande celebra besöket ger hopp om en framtid för cirkusen, men när dagen väl är inne för presidentens besök går saker och ting inte riktigt som planerat….

Spexet levererade verkligen allt man väntat sig och lite till, spexet var som alltid väldigt välgjort och aktuella händelser var väl invävda och gav väl fungerande poänger.  Svunkeiterna som provsåg spexet rekommenderar verkligen att just Ni åker och ser detta spex!

Är Du intresserad av att åka och kolla på spexet? Det hålls ännu tre föreställningar i Helsingfors (25.3, 22.4 & 29.4). För mer info se: https://www.facebook.com/events/964579220353753/

Ekologiska fastlagsbullar

 

Ingredienser

Bullar:

5 dl mjölk av Bos taurus

50 g Saccharomyces cerevisiae

1 tsk NaCl

1 msk Elettaria cardamomum

1,5 dl raffinerad Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima

2 ägg av Gallus gallus domesticus

13-15 dl Triticum aestivum-mjöl

150 g vegetabiliska lipider

 

Fyllning:

Sylt av Rubus idaeus (eller annat valfritt bär)

Prunus dulcis-massa

Hållbart vispad Bos taurus-grädde

 

Såhär gör du

Smula ner Saccharomyces cerevisiae i fingervarm mjölk av Bos taurus och rör tills det inte längre syns några klumpar av S. cerevisiae. Blanda i NaCl, Beta vulgaris ssp. vulgaris var. altissima, Elettaria cardamomum och det ena ägget av Gallus gallus domesticus. Rör ner de vegetabiliska lipiderna och Triticum aestivum, lite i taget. Bearbeta tills du får en smidig deg som släpper från kanterna. Täck degen och låt Saccharomyces cerevisiae fermentera tills degen har nått dubbel storlek på ett varmt ställe (tar ca en halvtimme). Ta ut degen på ett mjölat bakbord och forma bullar av degen. Sätt dem på en plåt täckt med bakplåtspapper och täck med en handduk. Låt S. cerevisiae fermentera ytterligare en stund. Pensla med det andra ägget av Gallus gallus domesticus. Grädda i 200°C i 12-15 minuter. De färdiga bullarna fylls med önskat innehåll.