University of Helsinki
När befästningsarbetet på Broberget i Helsingfors inleddes vid första tillfälle våren 1748, innehades överinseendet av en ung adjutant med skotska rötter, Anders de Bruce (f. 19.4.1723). Följande år skulle han befordras till löjtnant och fyra år senare naturaliseras som svensk adelsman. Därefter vandrade han sakta men säkert uppåt på en karriärstege som under många år var knuten till fästningsbygget i Helsingfors och på Sveaborg. I motsats till många andra officerare deltog han inte Pommerska kriget p.g.a. sin tjänstgöring vid de finska fästningarna och när han 1777 övertog posten som landshövding i Nylands och Tavastehus län hade han avancerat till överstelöjtnant i armén. Continue reading “Dagens födelsebarn: Anders de Bruce (1723-1787)”
Luento 15.4.2011: Viapori varuskuntayhteisönä 1800-luvun alussa
Ruotsin vallan ajan loppuun mennessä Viaporiin oli muodostunut suuri väestökeskittymä. Linnoituksessa asui 4606 ihmistä vuonna 1805. Väkiluku oli suurempi kuin viereisessä Helsingin kaupungissa, jossa asui 4337 ihmistä. Hallinnollisesti väestö oli jaettu erilaisiin ryhmiin, joilla oli kullakin omat tehtävänsä linnoituksessa. Continue reading “Luento 15.4.2011: Viapori varuskuntayhteisönä 1800-luvun alussa”
Hälsningar från Gotland
Sitter i Visby och letar efter spår av kalkhandeln med Sveaborg och Helsingfors. Men den inrikes skeppstrafiken är svår att hitta, endast några enstaka månader finns bevarade i tolagsjournaler. Men tack och lov går det ju att se namnen på kaptenerna i fortifikationens bokföring, vilket ger andra möjligheter att leta i skeppshandlingar, skeppsgillets handlingar, taxeringslängder och liknande. Continue reading “Hälsningar från Gotland”
Ett namn betyder så mycket
Sveaborg består inte bara av ett flertal befästa öar, utan av ett stort antal mindre och större fästningsverk: bastioner, raveliner, tenaljer osv. Liksom på andra fästningar är de här enskilda verken namngivna, men karakteristiskt för Sveaborg är det stora antalet verk och att de flesta av namnen då det begav sig syftade till levande personer. Det handlade alltså inte om att ära sedan länge hedangångna stormän i stil med de gatunamn som beskrevs i blogginlägget 6.4. Continue reading “Ett namn betyder så mycket”
Luento 8.4.2011: FT Jessica Parland-von Essen ja Viaporin kulttuuri
Viaporin vaikutus teki Helsingin seudusta 1700-luvun lopulla poikkeuksellisen aateliskulttuurin keskittymän. Aatelin edustajat elivät tavallisesti maaseudulla kartanoissaan ja virkataloissaan, ja valtakunnan ainoa kaupunki, jossa oli merkittävä aateliskeskittymä, oli perinteisesti ollut Tukholma kuningashoveineen ja keskushallintoineen. Helsinki-Viaporin “kaksoiskaupunki” veti puoleensa aatelista upseeristoa ja virkamiehistöä, ja samalla seudulle levisivät aateliskulttuurin eri muodot Ratkaiseva käännekohta oli varhaiskustavilainen aika, selvimmin 1780-luku. Continue reading “Luento 8.4.2011: FT Jessica Parland-von Essen ja Viaporin kulttuuri”
Kävelyllä Henrik Forsiuksen tiellä
Iltakävelyllä Tapulikaupungin laitakulmilla törmäsin Henrik Forsiuksen tiehen. Löytö kummastutti. Kirkkoherra Henrik Forsius (1733–1813), Helsingin ensimmäisen historian kirjoittaja, ei minun päässäni assosioidu välittömästi romuliikkeiden reunustamaan esikaupunkitiehen. Continue reading “Kävelyllä Henrik Forsiuksen tiellä”
Föreläsning av Petri Talvitie 25.3.2011: Storskiftet – en omfördelning av resurserna?
Den medeltida byn innebar ett slags kollektivt ägande; var och en fick använda av de gemensamma resurserna i proportion till sin andel av byamålet, dvs. enligt sitt skattetal. De gemensamma resurserna var inte bara åkrar, utan också t.ex. betesmark, skog och vattenområden. Relationen mellan andel och skattetal var komplicerad, t.ex. vid nyröjning av åkermark kunde problem uppstå. Continue reading “Föreläsning av Petri Talvitie 25.3.2011: Storskiftet – en omfördelning av resurserna?”
Tvärminne och källkritiken
Hälsningar från Tvärminne igen, den här gången från Svenska Litteratursällskapets doktorandseminarium om källkritik 31.3 -1.4. Förutom att denna vecka åter studera holmarna Ehrensvärd inte befäste (se Juha-Mattis blogginlägg förra veckan!), har jag funderat över bokföringsmaterialets problem och svårigheter. Continue reading “Tvärminne och källkritiken”
Tvärminne lecture: The Construction of Sveaborg – Geographic Perspectives of the Economic Impact
Abstract also of my Tvärminne participation in 24.3.
My research focuses on the economic consequences of the construction of the sea fortress of Sveaborg, mainly during the first intense construction period in the 1750s. The fortress was one of the biggest economic investments in 18th century Sweden and the Crown purchased tons of materials and equipment. In which regions did people benefit economically from the construction works? Continue reading “Tvärminne lecture: The Construction of Sveaborg – Geographic Perspectives of the Economic Impact”
Tvärminne lecture: The Burghers of Helsinki During the Construction of the Sveaborg Fortress
Abstract of the lecture that I held 24.3. in Tvärminne, in the doctoral student workshop of the history research community in the University of Helsinki.
In my oncoming doctoral dissertation, I will examine the burghers of Helsinki during the construction of the Sveaborg fortress (ca. 1747-1809) from a social history perspective. My two main questions are: Continue reading “Tvärminne lecture: The Burghers of Helsinki During the Construction of the Sveaborg Fortress”