Sedan 2013 har Helsingfors universitet varit involverad i utarbetandet av den isländsk-skandinaviska ordboken Íslex. Ordboken är webbaserad och finns gratis tillgänglig för alla. Ordboken hittar du på webbadressen www.islex.is och den kan användas i smarttelefoner och på pekplattor.
Íslex är en flerspråkig ordbok där målspråken utgörs av danska, nynorska, norskt bokmål, svenska, färiska och snart även finska. Den isländska databasen består av 50 000 uppslagsord. Uppslagsorden representerar modern isländska men bland orden kan också hittas några vanliga arkaismer, poetiska uttryck och terminologi. Bild 1 visar hur ett enkelt uppslagsord ser ut i Íslex.
Uppslagsordet pönnukaka
För varje uppslagsord finns det en ljudfil där användaren kan höra ordet uttalat (klicka på framburður) och det finns länkar till den isländska böjningsdatabasen Beyging íslensks nútímamáls (klicka på beyging).
Böjningen av pönnukaka enligt Beygingarlýsing íslensks nútímamáls
Förutom vanliga uppslagsord innehåller Íslex omkring 10 000 fasta och halvfasta fraser och 32 000 exempel. För studenter i finska och nordiska språk som vill jämföra fasta fraser kan ordboken vara en bra resurs.
Uppslagsordet skyrta
Arbetet med den finska översättningen har gått snabbt. Förhoppningsvis finns den finska versionen på nätet redan våren 2017.
Idag firar man på Island den första sommardagen eller sumardagurin fyrsti som den heter på Isländska. Detta är en mycket gammal tradition som omtalas redan i Islands äldsta bevarade lagbok, Grågås. Förr i tiden firade man dagen genom att äta god mat, ta ledigt från sitt vanliga arbete och använda tiden istället på symboliska utomhussysslor och lek.
Första sommardagen infaller alltid på en torsdag och denna dag har många ledigt på Island. En del människor stiger upp tidigt för att delta i den traditionella sommargudtjänsten som ordnas i samarbete med Scouterna. Efter lunch ordnas sedan parader och program på stan. Tyvärr brukar det ofta vara kallt just den här dagen, men som tur är anser man det vara ett bra tecken om vinter och sommar ”fryser ihop”. Minusgrader natten mellan onsdag och torsdag betyder att sommaren blir varm och skön.
Det är vanligt att barn får en liten sommargåva av sina föräldrar, t.ex. ett hopprep, en studsboll eller andra leksaker som man kan leka med utomhus. Sommargåvan är en mycket gammal tradition som nämns i handskrifterna redan under 1500-talet.
Vad kan man bli om man studerar vid Nordica och inte vill bli lärare? Den frågan var något som studenterna vid institutionen ville ha mer klarhet i, utöver det de får veta på kurserna i arbetslivsorientering.
Studentföreningarna Saga, nordiska språk och Lycksalighetens ö, nordisk litteratur slog sig samman och anordnade en alumnkväll onsdagen den 15 april, där tidigare studenter berättade om sin väg till sin nuvarande arbetsplats. Åtta talare hade ställt upp, och vi som var där fick höra många detaljerade och roliga berättelser om vad var och en sysslar med.
Vi fick veta att slumpen ibland har spelat en roll då karriären tagit en vändpunkt och att det gemensamma för alla har varit ett brinnande intresse för språk och litteratur. Avgörande för yrkesbanan har ofta varit nordiska sommarkurser, utbytesår vid andra nordiska universitet och inte minst praktikplatserna.
Glada värdinnor
En av alumnerna inledde sin bana som sommarpraktikant vid Hanaholmens kulturcentrum och fattar i dag viktiga beslut i chefsposition vid Undervisnings och kulturministeriet. En annan tog en lärarutbildning och har efter många år i skolvärlden nu kunnat utnyttja sin mångsidiga kompetens till att arbeta med läromedel i förlagsvärlden.
Rättsprotokoll och andra polisärenden är inte främmande för den alumn som gör sitt livsverk som översättare inom Centralkriminalpolisen. Kommunikation på alla nivåer är vardag för den nordist som bland annat arbetar med texter, översättning och kommunikation för Teliasonera.
En alumn finner vi som byråchef på TAF, finska teknikakademin. Vill man syssla med arkiv och informationsbearbetning är det även möjligt, berättade den alumn som arbetat på ett av de finlandssvenska arkiven. Och slutligen fick vi även en inblick i vad som ligger bakom en vetenskaplig karriär och vad arbetet som forskare, officiell språkvårdare eller professor innebär.
Jag hade aldrig trott att jag skulle älska administration! sade Satu Haapio
Det finns alltid jobb för en nordist! tror Rune Skogberg
Deltagarna fick många handfasta råd av kvällens föreläsare. Ett centralt budskap var: Skriv! Skriv så mycket du bara kan, och ta emot respons på dina texter. Lär dig också att språkgranska och ge respons.
Ett annat råd var: Var aktiv! Sök dig utomlands, på utbyte eller sommarkurser. En intressant synpunkt som framfördes under kvällen var att det är mycket få som behärskar svenska på toppnivå, och att det på den nivån inte spelar någon roll vad man haft som modersmål.
Den som arbetar som professionell språkbrukare ska kunna språket både i teorin och praktiken, och det kan man lära sig under sin akademiska utbildning. Och på jobbet får man fler utmaningar, som man dock är väl rustad för med en bakgrund på Nordica.
De flesta av talarna har varit tvungna att lära sig förstå sig på ekonomi, kunna läsa bokslut och budget under sin yrkeskarriär, och tanken på att kurser i ekonomi kunde ingå i en humanistisk examen framfördes av många.
Mingel i korridoren
Efter föredragen fortsatte alumnkvällen med mingel och servering. Samtalet surrade glatt i Forsthusets fjärde våning, visitkort bytte ägare och personliga kontakter knöts. Och den ljusnande framtid var vår!
Ibland när man sitter på föreläsning önskar man att man kunde tala lite friare med föreläsaren. Man kanske har en fråga som är oviktig, rentav löjlig. Framför hela klassen ids man inte fråga, och tröskeln kan vara hög att knacka på hos personalen under kontorstid. Formell undervisning är formell.
På Nordica (samlingsnamnet för ämnena nordisk litteratur, nordiska språk och svensk översättning) har vi hittat på ett sätt att lätta på stämningen. Den första fredagen varje månad samlas vi på en pub nära Forsthuset för att dricka en öl och umgås. Evenemanget är väldigt löst organiserat: man dyker upp kl. 16 eller senare, stannar så länge man känner för det, och drar sedan vidare. Både studenter och personal är varmt välkomna.
Barens sköna fredagsstämning gör det lättare att tala fritt. Ofta blir det “business”: frågor om det egna ämnet eller studierna. Men lika ofta talar man om dittan och dattan, studenter, doktorander och föreläsare i en salig blandning. Man kan dessutom spela spel eller äta en bit mat. Deltagarantalet varierar kraftigt, men evenemanget har speciellt i år varit väldigt populärt.
Fredagsölen är en tradition som jag rekommenderar varmt för alla ämnen. Man kommer lite närmare sina studiekompisar, sina föreläsare, sina professorer och de annars ganska osynliga doktoranderna. Och om man inte lyckas med det, får man i alla fall ett glas god öl!
Text: Ville Lindholm
Välkommen till nästa Fredagsöl 10.4. fr.o.m. kl 16 på Thirsty Scholar (Fabiansgatan 37)!
