Kontrollera att textens olika delar hänger ihop och att tankarna följer varandra på ett logiskt sätt.
1. Bind ihop satser (och meningar) med hjälp av ord som och, men, eftersom och fastän. Då blir texten mindre hackig än om den består av enbart korta meningar.
Jämför:
Jag skriver om ätstörningar. Ämnet har intresserat mig länge.
Jag skriver om ätstörningar eftersom ämnet har intresserat mig länge.
2. Visa hur texten är uppbyggd och hur delarna förhåller sig till varandra genom att använda sambandsord. Sambandsorden kan användas i början av eller inne i meningar och stycken. Några exempel på sambandsord:
Villkor: om, i så fall, förutsatt att
Avsikt: för att, syftet är, avsikten är
Slutsats: alltså, därför, således, slutsatsen blir
Orsak: därför, eftersom, anledningen är, det beror på
Kontrast: dock, däremot, trots allt, tvärtom
Jämförelse: på samma sätt, annorlunda, lika
Tid: sedan, medan, innan, därefter, samtidigt, under tiden
Exempel: till exempel, särskilt, i synnerhet
Tillägg: också, dessutom, vidare
Förklaring: nämligen, ju
Exempel:
Innan man väljer ämne för sin pro gradu-avhandling är det bra att bekanta sig med tidigare forskning. Först därefter kan man veta om det lönar sig att undersöka ämnet.
3. Se till att orsaks- eller följdförhållanden framgår på rätt sätt. Så är det inte i följande exempel:
Min undersökning är kvalitativ eftersom ämnet intresserar mig mycket.
4. För att binda ihop texten kan man även uttnyttja följande grepp:
– Uttryck samma tanke på olika sätt genom att använda synonymer, omskrivningar samt överordnade och underordnade begrepp.
Enligt NN/H.K. (Henri Kokko) är tanken på att tala inför publik så skrämmande för en del personer att de hellre skulle vilja få besked att de drabbats av en svår sjukdom. Men då handlar det om en sjuklig form av rädsla. För de allra flesta försvinner känslan av oro ganska snart när man väl kommer upp på scenen. Men för att rädslan ska bytas till sund nervositet krävs det vissa förberedelser.
– Syfta tillbaka i din text med pronomen och adverb. Syftning ska helst inte användas mellan två stycken i en text. Undvik också att syfta på rubriken.
(pronomen) Olaus Magnus(1490-1557) var en svensk renässansmänniska. Som skildrare av Nordens historia, natur och kultur var han unik. /Han var unik….
(adverb) År 1520 besökte han Stockholm, där han bör ha bevittnat kröningen av Kristian II.
– Fråga – svar. Avsluta ett stycke med en fråga som du besvarar i nästa stycke, eller börja kapitlet/avsnittet med en fråga som du besvarar i slutet.
– Börja meningarna med tidigare känd information och skriv det nya till höger.
I min avhandling behandlar jag ätstörningar. Ämnet började intressera mig när jag gjorde min praktik på Folkhälsans ungdomspoliklinik.
Se även DISPOSTION, MENINGSBYGGNAD, RÖD TRÅD, SYFTNING
Se Skrivboken, Att skriva bättre i jobbet