I en vetenskaplig text ska källorna samlas i en källförteckning. Uppgifterna ska vara så noggranna att läsaren kan hitta källorna. I källförteckningen ska bara ingå sådana källor som man hänvisar till i texten.
Källförteckningen ställs upp alfabetiskt enligt författarens efternamn (utgivare/titel om författare saknas). Övriga uppgifter som bör anges är
- utgivningsår
- fullständig titel
- utgivningsort (inte tryckort!)
- utgivande institution eller förlag
- utgåva
- volym/del/band/årgång eller liknande
- eventuell serie
- antal sidor eller sidnumren
- (eventuellt ISBN– eller ISSN-nummer.)
Exempel enligt Harvardsystemet:
Reuter, Mikael (2007) Reuters rutor 3 – Språkspalter om ord och ordanvändning. Helsingfors: Schildts Förlags Ab. 215 s. ISBN 978-951-50-1686-7.
Elektroniska källor anges i princip på samma sätt som tryckta källor, med ännu noggrannare uppgifter för när texten är publicerad, uppdaterad och läst.
Ange så mycket som behövs och är möjligt av följande uppgifter:
- författare
- utgivningsår
- titel (titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, text i Subject-/Ärendefältet i e-brev etc.)
- förlag eller utgivande organisation
- typ av medium (cd-rom, databas, www, e-post, diskussionsgrupp etc.)
- adressuppgifter (t.ex. Internetadress)
- tid när materialet blivit färdigt och senast uppdaterats
- versionsnummer (om ej första version)
- datum och tid för när informationen hämtades
- eventuella uppgifter om tillgänglighet och krav på datorkapacitet eller -program.
Exempel:
Forskningscentralen för de inhemska språken (2008) Ordlistor och ordböcker [www]. Hämtat från http://www.kotus.fi/index.phtml?=sv&s=2159 Uppdaterat 28.11.2007. Hämtat 14.2.2008.
Olika institutioner följer olika praxis för hur en källförteckning ställs upp.
Se Svenska skrivregler