Den vetenskapliga stilen kännetecknas av precision, koncentration, organisation, begriplighet och opersonlighet.
Precision betyder att du ska uttrycka dig så tydligt att läsaren inte behöver tolka din text. Viktiga begrepp ska definieras och användas på ett entydigt, konsekvent sätt. Undvik vaga ord.
Följande exempel uppfyller inte kravet på precision. Hur kan en utvärderingsundersökning vara en ny forskningsinriktning? Föremål=mål? Vad innebär det att utföra politikens program? Hur de har påverkat vad?
Utvärderingsundersökningen steg fram i skiftet mellan 1960- och 1970-talen som en ny samhällsvetenskaplig forskningsinriktning. Metodens centrala föremål har varit undersökning av hur politikens och administrationens olika program har utförts samt hur de har påverkat.
Koncentration innebär att hålla sig till saken. Säg det du vill säga så kortfattat som möjligt, utan att det ändå blir otydligt! Skala bort onödiga satser och småord.
Följande exempel kunde koncentreras:
Då jag sökte på ordet demokrati märkte jag att det är svårt att få en entydig definition på det. Något som dock är kännetecknande för en demokrati är att majoriteten bestämmer (http://www.riksdagen.se).
Organisation innebär att texten ska vara genomtänkt och välstrukturerad. Gör därför en plan för i vilken ordning ditt material ska presenteras och följ den. Visa strukturen med hjälp av metakommentarer, kapitel- och styckeindelning samt informativa rubriker.
Detta exempel visar en text som inte är organiserad på meningsnivån:
Detta [familjerådslag som demokratiserande metod] kan problematiseras bland annat på grund av att klienten sällan skulle ha samarbete med instansen av egen fri vilja, vilket är viktigt i demokratin, den fria viljan.
Begriplighet innebär att du ska skriva så att en läsare förstår din text. Texten ska ändå inte vara för vardaglig, utan måste ha en viss vetenskaplig stilnivå. Det innebär att abstrakta fenomen uttrycks abstrakt och att svåra saker inte kan skrivas alltför enkelt.
Följande utdrag är ett exempel på en text som kunde skrivas betydligt enklare utan att förlora i innehåll:
Till problematiseringen av metodens implementering hör att en omhändertagningsprocess inte är ett naturligt utgångsläge för samarbete.
Opersonlighet innebär att det viktiga är läsaren och innehållet, inte du som skribent. Undvik dock som skribent att gömma dig alltför mycket bakom texten.
Exempel på text som är alltför opersonlig. Undvik att ge ting personliga egenskaper; ett kapitel kan inte diskutera något. Skriv i stället: “I kapitel 2 tar jag upp den teoretiska utgångspunkten för studien.”
Studien är indelad i två delar, en teoretisk och en empirisk del. Studiens andra kapitel diskuterar studiens teoretiska utgångspunkt. Kapitel tre omfattar den tidigare forskningen med beaktande av den risk vilken revisionsbyråerna tar och bör beakta vid planering och prissättning av revisionsuppdrag.
Exempel på alltför personlig text:
Det har också forskats och skrivits en hel del om det professionella socialarbetet i missbrukarvården (t ex Lehto 1991) men jag har inte kunnat finna artiklar eller övrig litteratur som direkt skulle ha behandlat temat missbrukarvårdens medikalisering.
Se även DISPOSTION, FACKTERMER, ORDVAL, PERSONLIGHET kontra OPERSONLIGHET, PASSIV
Se Från tanke till text, Språkhjälpen