Disposition

Disposition betyder plan(läggning). Dispositionen i en vetenskaplig text ska vara logisk, konsekvent och synlig.

Logisk blir dispositionen när du har en plan för din text. Konsekvent betyder t.ex. att du genom hela texten delar in texten i stycken på samma sätt, och att kapitelrubrikerna är enhetliga. Synlig innebär att läsaren med en blick på innehållsförteckningen ska kunna se vilka delar texten består av och hur de förhåller sig till varandra. Också med hjälp av metatext och styckeindelning visar du läsaren hur textens delar hänger ihop. Disposition är något som ska finnas på alla nivåer i texten, från text- och kapitelnivå till avsnitts- och styckenivå.

De viktigaste dispositionsprinciperna är följande:

  • dialektisk/kontrastiv disposition
  • disposition enligt orsak-verkan
  • tematisk disposition
  • emfatisk disposition
  • kronologisk disposition.

Dialektisk/kontrastiv disposition innebär att du behandlar ämnet utifrån en motsättning. Det kan vara fråga om en motsättning mellan två forskare, två olika förklaringsmodeller eller två olika huvudgrupper. Disposition enligt orsak-verkan kan betyda att du börjar med resultatet och sedan diskuterar orsakerna till, alternativt följderna av, detta. Tematisk disposition betyder att du tar upp ett ämne eller en aspekt i taget. Emfatisk disposition innebär att börja med det viktigaste, t.ex. helheten, för att sedan övergå till mindre viktiga detaljer. Kronologisk disposition betyder att återge något i den ordning det har hänt.

Det går ofta bra att kombinera flera olika dispositionsprinciper, till exempel kan man behandla motsättningen mellan två forskare genom att tema för tema gå igenom deras åsikter. Observera att dispositionen i en vetenskaplig text inte ska följa forskningsprocessen, så att du återger information i den ordning du själv fått reda på den. Du ska alltså inte använda dig av en kronologisk disposition i en vetenskaplig text.

Se även METATEXT, RUBRIK, STIL, STYCKEINDELNING och TEXTBINDNING
Se Från tanke till text