Syfte och bakgrund
Syftet med denna studie är att kartlägga hur daghemspersonalen beskriver barnet och lärande i barnets plan för småbarnspedagogik samt att utreda hur väl barnens planer stämmer överens med grunderna för planen för småbarnspedagogik.
Under 2000-talet har småbarnspedagogiken varit med om stora förändringar. Småbarnspedagogiken har fått nya styrdokument samt en lag om småbarnspedagogik vilket bland annat har medfört att barns planer för småbarnspedagogik (”vasu”) har börjat göras upp och småbarnspedagogiken har fått mer värde i samhället. Dessa förändringar har även haft en inverkan på barnsynen och lärandesynen inom småbarnspedagogiken.
Ett krav för en kvalitativ småbarnspedagogik är en gemensam barnsyn och lärandesyn personalen emellan. Personalens syn har en inverkan på hur daghemsvardagen planeras och hur relationen mellan personalen och barnen utvecklas. En gemensam barnsyn personalen emellan skapas genom diskussioner (Pulkkinen, 2018). Den rådande barnsynen och lärandesynen inom finländsk småbarnspedagogik ser barnet och barndomen som värdefull. Barnet är aktivt och delaktigt och har en inverkan på sin miljö. Samtidigt som barnet ska få vara aktivt och uttrycka sina egna tankar och åsikter är de sårbara och i behov av omvårdnad (Kinos et. al. 2021.)
Metoder
Jag har gjort en kvalitativ studie. Forskningsdata bestod av barnens planer för småbarnspedagogik. Dessa planers längd var 1–3 sidor och allt som allt samlades 27 planer in. Planerna samlades in från daghem inom samma organisation. Av materialet gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys. Först analyserade jag barnens planer och sedan jämförde jag dem med grunderna för planen för småbarnspedagogik.
Resultat och diskussion
Barnsynen i barnens planer samt i grunderna för planen för småbarnspedagogik var i stort sett enhetlig. I barnens planer beskrevs en önskan om ett medgörligt barn, vilket skiljde sig från barnsynen i grunderna för planen för småbarnspedagogik. I de barnens planer uttrycktes en önskan om att barnet vore medgörligt vid övergångssituationerna, till exempel vid övergången inifrån ut. Barnet förväntades även delta i den pedagogiska verksamheten. Den fysiska miljöns inverkan på barns lärande nämndes inte i barnens planer, men i grunderna för planen för småbarnspedagogik ansågs den fysiska miljön vara av stor betydelse. I barnens planer betonades den vuxnas roll i barnets lärande, som även nämndes i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Barnets roll i sitt eget lärande hade en framträdande roll i läroplanen medan barnets roll inte nämndes i barnens planer.
I grunderna för planen för småbarnspedagogik används begreppen lärande och utveckling som två skilda begrepp, medan begreppen i barnens planer används som synonymer. Denna studie tyder på att de två begreppen i teorin skiljs åt men i praktiken överlappar de varandra. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har inte implementerats i praktiken vad gäller lärande och utveckling. Antingen är inte läroplanen ett så användbart dokument som det är tänkt att vara, eller så har personalen inte kompetensen att implementera läroplanen i praktiken. Detta kunde lösas med fortbildning, men situationen inom småbarnspedagogiken är för tillfället utmanande då personalen byts hela tiden och behörig personal saknas. På basen av forskningsresultatet är det inte möjligt att dra slutsatser för hela Finland. Vidare forskning kunde fokusera på hur grunderna för planen för småbarnspedagogik har implementerats i småbarnspedagogikens vardag nationellt.
Julia Grönvall
”Barnsyn och lärandesyn. En jämförelse av barnets plan för småbarnspedagogik och grunderna för planen för småbarnspedagogik”