Bakgrund för studien
Under en period av åren 2020–2021 var det förbjudet att sjunga i vissa finländska skolor för att minska på coronasmittspridning. Det här så kallade sångförbudet var ett kommunalt beslut som innebar att varken elever eller lärare tilläts sjunga under lektioner, eller i andra skolsammanhang i de skolor där förbudet var i kraft. Kommunala beslut gjorde att bara skolorna i vissa kommuner påverkades av sångförbudet, medan andra skolor kunde sjunga och spela som vanligt. Allra längst var sångförbudet i kraft i Helsingfors där det handlade om en period på tio månader. Mot slutet av sångförbudstiden pågick en livlig diskussion i medier och jag blev intresserad av att undersöka hurudan sångförbudstiden faktiskt varit ute på fältet och hur lärare hade upplevt den. Syftet för min avhandling var att utreda hurudana uppfattningar lärare har om sångförbudstiden och hur den påverkade musikundervisningen, samt att beskriva vilken betydelse sjungandet har som en del av skolans musikpedagogik i dag.
Genomförande
Materialet för studien samlades in genom intervjuer med sammanlagt sju lärare – både klasslärare och ämneslärare i musik. Alla lärarna arbetade i olika skolor, men inom årskurserna 1–9. Intervjuerna genomfördes under våren 2022. Jag intervjuade både på svenska och finska. I analysen av materialet strävade jag till att beskriva på vilka olika sätt lärare hade uppfattat sångförbudstiden genom att skapa kategorier där varje kategori beskrev en viss uppfattning. Det handlade alltså om en fenomenografisk analys.
Resultat och slutsatser
Lärare upplevde att sång är ett fungerande verktyg för att träna på sociala och emotionella färdigheter och för att föra vidare ett musikaliskt kulturarv. Samtidigt har sjungandet en stor potential för att bidra till identitetsutveckling. Sång ansågs vara en självklar del av skolans olika festligheter och i musikundervisningen upplevdes sång vara en viktig utgångspunkt när nya låtar behandlades och lärdes ut.
Sångförbudstiden försvårade lärares undervisningsplanering och mångsidigheten på lektionerna led. Sångförbudet upplevdes också vara ett ologiskt beslut i skolkontext och det väckte känslor av besvikelse och upprördhet bland lärare. Under sångförbudstiden bestod innehållet i musikundervisningen mestadels av spelande, medan festligheter i skolan helt uteblev. Det visade sig också ha varit utmanande för många av lärarna att på nytt få elever ivriga på att sjunga efter att sångförbudet hade upphävts.
Andra intressanta resultat var att flera lärare upplevde att barn allmänt sjunger mindre hemma än tidigare, vilket understryker betydelsen av den sångundervisning och de sångupplevelser barn får i skolan. Speciellt i tonåren skulle en kontinuitet i att sjunga krävas för att individens förhållande till sång inte ska påverkas negativt. Det avbrott i att sjunga som sångförbudet utgjorde var därför skadligast för elever i årskurs 5–6 och uppåt.
Ville Haliseva
Lärares uppfattningar om sångförbudstiden i skolan 2020–2021 – sjungandets betydelse för skolans musikpedagogik.