Ett flertal studier visar att lärare upplever hög arbetsbelastning och att de mår allt sämre på sina arbetsplatser. Detta gjorde mig därför intresserad av att forska kring vilka faktorer som bidrar till ökad arbetsbelastning och försämrat välbefinnande. Det här är ett område som är viktigt med tanke på den betydelse som utbildning har för samhället. Det tryggar inte endast ekonomisk tillväxt utan bidrar också till demokratiskt beslutsfattande, social inkludering och rättvisa. Hur ska en högklassig utbildning kunna garanteras om lärarna inte mår bra på sina arbetsplatser?
Syftet med studien är således att undersöka vilka orsaker som bidrar till ökad arbetsbelastning och försämrat välbefinnande bland lärare, samt att lyfta fram konkreta förbättringsförslag. Målet är att synliggöra den här problematiken samt att bidra med kunskap om vad som är viktigt för att lärarnas välbefinnande ska öka och arbetsbelastningen minska.
Resultat
Resultatet visar att hög arbetsmängd över lag är en faktor som gör att lärarna upplever arbetsbelastning. Lärarna lyfter också fram att bristen på resurser i klassrummet kan vara belastande. Speciellt tar de fasta på att då det i en klass finns många elever med individuella studieplaner och de inte har tillgång till handledare i den utsträckning som de skulle behöva, kan arbetet kännas tungt. Dessutom poängterar de att de administrativa uppgifterna är tidskrävande och ibland belastande.
De faktorer som främst har en negativ inverkan på välbefinnandet är kopplade till friktion i social interaktion. Lärarna lyfter fram utmaningar både i klassrummet och i kommunikationen mellan skolan och hemmet. De tar också fasta på hur viktigt ledarskapet är för välbefinnandet och poängterar att speciellt avsaknad av stöd kan bidra till att välbefinnandet sjunker.
Lärarna lyfter fram flera förbättringsförslag. För det första skulle de önska att de har bättre verktyg för att handskas med elever som stör undervisningen. Därtill önskar de bli mer involverade i beslutsprocesser. De betonar också vikten av att protokollföra mötestider så att det går att följa med att den utsatta arbetstiden inte överskrids. Slutligen lyfter de fram vikten av att samarbeta och respektera varandra för att förbättra både arbetsbelastning och välbefinnande.
Det borde vara av intresse att se till att lärarna mår bra på sina arbetsplatser. Ökat välbefinnande bidrar till minskad sjukfrånvaro, bättre kvalitet på undervisningen och ökat välmående bland eleverna.
Gabriella Ahlvik
Att möta utmaningarna: En kvalitativ undersökning av klasslärares upplevelser av arbetsbelastning och välbefinnande