Bakgrund
Föreställ dig att du är 7 år igen och ska börja skolan. Istället för att ha träffat din blivande lärare under en besöksdag på våren har du kanske haft turen att åtminstone se en bild på hen, och samma gäller ditt blivande klassrum. Tyvärr har övergången från förskolan till skolan sett ut så här för en del förskolebarn under coronapandemin. Detta är förstås oerhört synd och oroväckande, med tanke på vad som har rapporteras om barns psykiska välmående. Därtill har tidigare forskning visat att övergången från förskolan till skolan är ett väldigt kritiskt och sårbart skede i barnets liv. Numera ser man dessutom att det inte enbart är det enskilda barnet som har en betydelse för hur bra övergången sker utan att många andra personer, miljöer och faktorer också spelar in. Till exempel relationen mellan förskolan och skolan har en betydelse för det enskilda barnets övergång och ifall det sker stora förändringar i samhället, har det också en inverkan på det enskilda barnet. Med tanke på all denna information och min erfarenhet av att arbeta med elever som har börjat skolan just under pandemin, väcktes ett intresse att undersöka vidare hurdana uppfattningar lärare har om att arbeta för en smidig övergång från förskolan till årskurs ett under covid-19 pandemin. Dessutom ville jag ta reda på hurdana uppfattningar lärare har om samarbetet mellan förskolan och skolan vid övergången under covid-19 pandemin.
Genomförande
För att på bästa sätt nå lärarnas uppfattningar om övergången under denna exceptionella tid valde jag att intervjua både lärare inom småbarnspedagogik i förskolan och klasslärare. I studien deltog allt som allt fem lärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt, vilket betyder att man försöker hitta mönster i materialet.
Resultat och slutsatser
Uppfattningarna kring övergången är många och varierande. Vissa upplever att förändringarna och utmaningarna inte har varit så stora, medan andra uttrycker att pandemin nog har haft en inverkan. Det framgår dock att det finns många viktiga faktorer som har en inverkan på smidigheten. Allt från det enskilda barnets skolfärdigheter och förutsättningar, till den dagliga verksamheten och lärarnas kollegiala stöd, kontakten med vårdnadshavarna, förskolan och skolans skilda och gemensamma roller, samt samarbete identifierades som betydelsefulla i studien. Pandemin har på olika sätt utmanat och försvårat dessa, men det verkar som att speciellt skolans roll att förbereda och vårdnadshavarkontakten har lidit mest. Gällande samarbetet mellan förskolan och skolan har lärarna en mera enhetlig syn. Samarbete har gjorts i mindre skala och de fysiska begränsningarna har påverkat den gemensamma verksamheten speciellt med barnen. Man har ändå försökt kompensera genom alternativa arbetssätt. Personalens samarbete har varit rätt så lika under pandemin. Lärarna har utöver konkreta begränsningar och förändringar i vardagen, även varit tvungna att ständigt förhålla sig till pandemins osäkra natur. Ovissheten och de stundvis oklara direktiven uppifrån har bland annat haft en inverkan på lärarnas iver.
Att det är arbete på flera plan som krävs för en lyckad övergång har eventuellt synliggjorts allt tydligare under pandemin, då olika betydelsefulla strukturer och aktörer på olika sätt har begränsats och utmanats. Vi vet inte ännu de verkliga konsekvenserna av coronapandemin, men genom studien har vi fått en inblick i pandemins verkliga och potentiella följder. Därför vore det intressant och värdefullt att bland annat följa med den/de årskurser som har inlett skolan under denna tid och undersöka vilken inverkan det har haft på deras skolgång och välmående.
Frida Rostedt,
”Se de här möjligheterna i stället för att slopa det helt och hållet”: Lärares uppfattningar om etableringen av en smidig övergång från förskola till skola under covid-19 pandemin