Bakgrund, syfte och metod.
Man har länge undersökt den ökande mängden elever i behov av stöd för lärande på det specialpedagogiska fältet. År 2010 och 2011 gjordes stora förändringar i skolorna vars syfte delvis var att minska på denna ökning. De senaste åren har man undersökt hur dessa reformer påverkat skolornas verksamhet samt elevunderlaget i behov av stöd för lärande och man har konstaterat att trots att mängden elever i behov av stöd till en början minskade en aning så har den fortsatt öka. Vidare så lider fältet av resursbrister och trestegsstödet som togs i bruk 2011 har brister som behöver åtgärdas.
Utöver tidigare nämnda reformer har det skett flera andra större förändringar i skolorna t.ex. införandet av den nya läroplanen 2014 men även en hel del andra projekt. Då jag har arbetat som speciallärare, har jag sett väldigt olika förfaringssätt och skillnader i hurudant stöd eleverna i behov av stöd för lärande erhåller samt ibland en viss frustration bland lärarna då det kommer till projekt eller riktlinjer som upplevs att inte alltid matcha verkligheten. Därför valde jag att skriva min avhandling om hurudant stöd för lärande eleverna erhåller och vad som påverkar detta stöd. Detta p.g.a. att jag genom att skapa en bild av skolvardagen samt genom att föra fram hur man arbetar idag, vill belysa styrkor och brister i förfaringssätten, vilket behövs för att revidera de existerande systemen.
Avhandlingen är gjord genom att intervjua klass-, special-, och specialklasslärare som arbetar med årskurserna 1-6 i en kommun.
Resultat
Den största enskilda faktorn som påverkar elevers stödbehov är de vuxna i elevers omgivning. Både lärare men också hemmen har alltså en väldigt stor betydelse för hurudant stöd en elev behöver samt vilken effekt de olika stödinterventionerna har. Därför förekommer det sig naturligt att de vanligaste stödformerna i skolan är mer vuxet stöd i olika former. Utöver detta använder sig lärare främst av, differentiering av undervisningen samt olika hjälpredskap för att möta elevers stödbehov. Andra arbetssätt som används är samarbete med kolleger, konsultation och mångprofessionellt samarbete. För att bättre kunna möta elevers stödbehov önskar sig lärare främst fler speciallärare. Elevsynen bland lärarna var väldigt lika, trots allt så skilde sig förfaringssätten delvis åt, troligtvis p.g.a. olika förutsättningar då det kommer till resurser, elevunderlag och den egna erfarenheten och kunskapen.
För vidare forskning, skulle en liknande studie i större skala där man skulle gå mer på djupet i hurudant stöd elever erhåller, vad som är verkningsfullt och vilka förfaringssätt som används och varför, vara på sin plats för att få en bättre bild av det stöd elever erhåller. Andra frågor att undersöka är t.ex. hur man skall kunna se till att alla klasslärare har de redskap som behövs för att uppmärksamma elevers stödbehov i tid, hur man skall se till att det finns resurser att stöda elever tillräckligt tidigt för att förebygga att problemen växer och blir svåra att stöda samt på vilket sätt man kan stärka samarbetet med hemmen och föra skolor och hemmen närmare varandra för att skapa fler lyckade lärsituationer och undvika misslyckanden för elever.
Johanna Wessman