Historieundervisningen möjliggör utvecklingen av faktakunskaper, olika färdigheter och kompetenser samt allmänbildning. Färdigheter som utvecklas i samband med historieundervisning är till exempel historiskt och kritiskt tänkande, historiemedvetande samt historielitteracitet som också innebär källkritik. Dessa färdigheter är livsviktiga för att kunna agera och delta i dagens samhälle.
Historieundervisning har förändrats både beträffande färdighetsbaserad undervisning och arbetsmetoder samt historieundervisningens innehållsliga betoningar. Det är viktigt att förstå historiedidaktikens och de finska läroplanernas utveckling för att kunna fortsätta utveckla undervisningen och läroplanen
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur arbetsmetoder och mål för undervisningen i historia har förändrats enligt nationella läroplaner för åren 1994, 2004 och 2014. Jag identifierar eventuella skillnader och utvecklingar i historieundervisningens mål samt hur lärare förväntas arbeta med ämnet enligt läroplanerna. Jag redogör också huruvida lärarhandledningarna uppmuntrar läraren till att genomföra sådant undervisning som läroplanerna beskriver.
Studien genomfördes som kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Materialet består av de nationella läroplanerna för åren 1994, 2004 och 2014 samt sex lärarhandledningar för historiens läroböcker som har givits ut mellan åren 1999 och 2017. Även Utbildningsstyrelsens dokument om läroplansreformerna utnyttjades.
Man kunde se utveckling i historieundervisningens mål och arbetssätt i årskurserna 3-6 enligt de nationella läroplanerna mellan åren 1994, 2004 och 2014. Läroplansgrunderna har blivit specificerade för att kunna stödja pedagogisk enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Även om antalet mål har ökat har det dock inte kommit mycket nytt innehåll utan tidigare mål har öppnats och definierats utförligare. Betoningen på källkritik och digital kompetens har ökat i läroplansgrunderna för grundläggande utbildningen 2014 vilket återspeglar hela samhällets utveckling.
Även om läroböckerna och lärarhandledningarna inte behöver följa läroplanen kan man se att läroplansutveckling återspeglas i lärarhandledningarnas syn på färdighetsbaserad undervisning. Man kan konstatera att alla lärarhandledningarna som var med i studien följde den rådande läroplanens syn på färdighetsbaserad undervisning och mål i någon mån.
Henna Partonen
Historieundervisning i förändring – en läroplansstudie