Pojkar är pojkar och flickor är flickor, men man får nog vara hur man vill

I min pro gradu avhandling har jag skrivit om lågstadiebarns uppfattningar om könsidentitet och könsstereotyper. Studier visar att allt fler barn identifierar sig utanför de traditionella, binära könsidentiteterna flicka/pojke samtidigt som de lär sig om kön och genus online. Studier visar också att det krävs utbildning för lärare för att de ska kunna handskas med dessa frågor. Feminism är grunden för att motsätta sig världens patriarkala samhällsstruktur som trycker ner flickor och höjer upp pojkar, och denna struktur är beroende av ett binärt samhälle där endast två kön existerar och de är varandras motsatser. Så vad kan man som lärare göra för att skapa en skola där alla barn, även de som inte passar in i facket för flicka eller pojke, kan känna sig trygga och välkomna?

Min studie

I min studie intervjuade jag 18 elever i åk 5 och 6. Eleverna fick berätta om sin könsidentitet, och vi diskuterade andra könsidentiteter samt könsstereotyper. Eleverna fick också berätta om sina lärares uppfattningar och attityder, samt ge exempel på vad lärare ska och inte ska göra för att skapa en jämställd skola. Alla elever identifierade sig som flickor eller pojkar, och ingen tyckte att deras kropp inte passade ihop med deras könsidentitet.

Resultat

Genom tematisk analys tog jag upp ett flertal teman ur intervjuerna jag anser viktiga. Diskussionerna med eleverna visade bland annat att fastän de tyckte att det oftast inte fanns så stora skillnader mellan flickor och pojkar så var världen ändå på många sätt tydligt indelad i ”pojkigt” och ”flickigt”. Färger, skolämnen, intressen och hobbyer var alla antingen ”pojkiga” eller ”flickiga”. Dock kom det fram en stark känsla av att alla skulle få välja själva. Pojkar fick gå i kjolar om de ville och flickor fick sporta om de ville. Dock upplevde många att fastän de själva skulle vara positivt inställda till barn som bröt mot normen, skulle antagligen de andra i klassen inte vara det, utan möjligen viska bakom ryggen eller säga någonting elakt rakt ut. Eleverna hade också en mycket stark tillit till sina lärare, men de upplevde ändå en viss skillnad i hur flickor och pojkar behandlades av dem.

Varför är detta viktigt?

I avhandlingen kom det fram att eleverna hade relativt starka känslor av vad pojkar gör och tycker om, samt vad flickor gör och tycker om. De hade också svårt att identifiera med det andra könet, men upplevde att det fanns någonting ”annorlunda” hos dem. Vissa elever tyckte också att det talades för lite om jämställdhet i skolan, och att de gärna skulle diskutera det mera med sina lärare. I lågstadiet syntes det tydligt hur beroende eleverna var av sina lärare för information om jämställdhet och könsidentiteter. Målet med min avhandling var att ge en insikt i hur elever ser på dessa saker. Det är på lärarens och skolans ansvar att se till att man är medveten om vilka könsidentiteter och könsstereotypa uppfattningar elever har så att man kan skapa en trygg och jämställd skola där alla mår bra och får vara sig själva.

Victoria Lundberg

Pro gradu avhandling: ”Stereotyper borde int finnas om de int är såna som att pojkar ska få vara pojkar om dom vill, och flickor ska få vara flickor om dom vill” – Elevers upplevelser av könsidentitet och åsikter om könsstereotyper

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *