Forskningsuppgift och genomförande
Alla barn har rättigheten till en trygg skolgång och möjligheten att utveckla till sig fullt ut. Trots detta förekommer nätmobbning i våra skolor, vilket strider mot barnens rättigheter. Forskare är oeniga om skillnaderna mellan nätmobbning och traditionell mobbning, och vilken betydelse dessa skillnader för med sig. Forskare är dock ense om att nätmobbning har specifika kännetecken som inte gäller för traditionell mobbning.
Syftet med min undersökningen var att titta närmare på skolornas riktlinjer och förebyggande åtgärder för nätmobbning samt att undersöka hur skolpersonalen uppfattar att det förebyggande arbetet fungerar. Sju personer (rektorer, kuratorer och klasslärare) i två grundskolor tog del i undersökningen. Flera personer i samma skola intervjuades för att få en bredare bild av skolans förebyggande arbete mot nätmobbning. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av tematisk analys.
Resultat och slutsatser
Resultatet visar att inga omfattande definitioner av begreppet nätmobbning var inkluderat i skolornas anti-mobbningsplaner. Skolorna nämnde nätmobbning i sin anti-mobbningsplan men det finns inga särskilda riktlinjer för nätmobbning. Riktlinjerna som gällde för traditionell mobbning gällde även för nätmobbning, ansåg informanterna.
Skolornas förebyggande arbete skedde främst på gruppnivå i form av diskussion med eleverna. Båda skolorna hade inplanerade lektioner om mobbningsrelaterade ämnen under skolåret. I de här lektionerna ingick även nätmobbningsförebyggande arbete. Det framkom inte att eleverna skulle ha haft möjligheten att påverka hur skolan förebyggde nätmobbning. Den ena skolan involverade dock eleverna genom att äldre elever berättade för yngre elever om nätetikett och nätmobbning. Det fanns variation bland informanterna hur involverade vårdnadshavarna var i det förebyggande arbetet. En del uttryckte att de var involverade medan andra upplevde att det inte gjordes något specifikt i skolan för att involvera vårdnadshavarna.
Skolpersonalen upplevde att skolans förebyggande arbete mot nätmobbning fungerade hyfsat bra men största delen upplevde att skolorna kunde tydliggöra i skolans anti-mobbningsplan hur de arbetar mot nätmobbning. Det framkom i intervjuerna att det fanns varierande uppfattningar om vems ansvar det var att ingripa i nätmobbning, då nätmobbning skedde utanför skolan.
Med hänseende till tidigare forskning och studiens resultat skulle det vara viktigt att klargöra hur skolan förebygger nätmobbning och hur skolan går tillväga i olika situationer. Just nu förekommer det osäkerhet om vem som bär ansvaret om diverse saker gällande nätmobbning t.ex. vems ansvar det är att ingripa. Skolorna borde även inkludera elevernas åsikter i riktlinjerna, vilket även står i lagen om den grundläggande utbildningen. Tydligare riktlinjer skulle underlätta skolpersonal, elever och vårdnadshavare att få en förståelse hur skolan arbetar gällande det förebyggande arbetet mot nätmobbning.
Den här avhandlingen ger en inblick hur det förebyggande arbetet mot nätmobbning kan se ut i två skolor i Finland. Skolor och vårta beslutsfattare måste se till att alla elever ska känna sig trygga i skolan. För att möjliggöra detta skulle det vara viktigt att veta skolpersonalens möjligheter för fortbildning och hur mycket nätmobbning behandlas i respektive utbildningar.
Sonja Larma
Pro gradu: Förebyggande av nätmobbning – Skolpersonalens uppfattningar om skolans förebyggande arbete