Eftertraktade företagare och särbehandlande arbetsgivare?

Syfte och bakgrund

Läroböcker är ett centralt verktyg i undervisningen i grundskolan. Läroboken ses också som en legitim källa för information. Därmed finns det ett särskilt intresse att granska vad läroböcker framför som fakta, information och perspektiv. Ett speciellt intresse har jag för ämnet samhällslära, där arbetsliv och arbete starkt behandlas. Syftet med denna studie har varit att belysa hur svenskspråkiga läroböcker i samhällslära för grundskolan i Finland konstruerar arbetsgivare, arbetstagare, anställda och företagare, samt kartlägga vika yrken som uppkommer i läroböckerna. Målet är att synliggöra vilka yrken som uppkommer i materialen, samt hur arbetsgivare, arbetstagare, anställd och företagare skapas genom text, så att lärare kan kritisk reflektera över aktörerna och behandla dessa i sin undervisning.

 

Metoder

Studien utgår från mixed methods, där en kvantitativ kartläggning görs för de yrken som framkommer i läroböckerna. En kritisk diskursanalys görs av specifika meningar var arbetsgivare, arbetstagare, anställda och företagare förekommer. Materialet utgick av sex läroböcker i samhällslära från årskurserna 4 – 6 och 7 – 9. I analysen har jag använt mig av både analysprogrammet Atlas.ti och Excel.

 

Resultat och diskussion

Min första forskningsfrågas resultat visar på att i årskurserna 4 – 6 framkommer det flera yrken i läroböckerna, men de yrken som uppkommer frekvent är de yrken som kan antas förekomma i elevernas vardag, t.ex. lärare, polis och rektor, men också företagare. I årskurserna 7 – 9 framkom det en ännu bredare variation av yrken, där speciellt yrken som beskriver den verkställande och dömande makten framkommer, men också speciellt företagare. Dessa resultat möjliggör att lärare blir medvetena om vilka yrken som framkommer i läroböckerna i samhällslära, och därmed kan via sin undervisning synliggöra yrken som inte framkommer.

I analysen för forskningsfråga två, skapades fyra diskurser: arbetsgivardiskursen, arbetstagardiskursen, anställdas-diskurs och företagardiskursen. Arbetsgivardiskursen är starkt förknippad till anställda och arbetstagare, där arbetsgivaren i många fall måste begränsa arbetsgivarens handlingsutrymme till utsatta krav, där skyldigheter var ett påtagligt tema. Arbetstagardiskursen är starkt förknippad med arbetsgivaren. Diskursen ämnar att vela förbereda arbetstagaren för arbetslivet, där hen skall veta sina rättigheter och vad hen inte behöver gå med på, där arbetstagaren är hen som arbetstagaren måste vara förberedd att möta. Anställdas-diskurs beskrivs förvånansvärt ofta som en bisak, där den anställda blir till en måttstock för att beskriva ett annat fenomen, som t.ex. beskriva ett företags storlek med hjälp av antalet anställda företaget har. De anställda beskrivs också genom olika handlingsförfaranden på arbetsmarknaden. Företagardiskursen beskrivs på ett påtagligt annorlunda sätt än de ovannämnda diskurserna. Det förekommer endast få benämningar om rättigheter och skyldigheter, vilket kunde antyda på mindre begränsningar. Företagare beskrivs mera värdeladdat, där meningarna kan anses påtagligen positiva eller negativa. Beskrivningar av företagsverksamhet och vem som är och kan bli företagare, antyder också på att synliggöra och kanske till och med motivera till att bli företagare.

Resultaten visar att arbetsgivare och företagare beskrivs väldigt olika i läroböckerna i samhällslära, trots att en företagare också kan vara en arbetsgivare. Arbetstagarna, anställda och arbetsgivaren förblir alla väldigt sammankopplade genom rättigheter, skyldigheter och handlingsförfaranden inom arbetslivet. Företagaren framställs mera via instruktioner för att bedriva företagsverksamhet och via positiva och negativa sidor av att vara företagare. Dessa resultat visar på att det är viktigt att granska hurudana diskurser framkommer av olika aktörer  i läroböcker, då läroböckerna ses som en legitim källa för kunskap (se Englund 1999; Selander, 1990). Det är bra för lärare att vara medvetna om hur dessa aktörer framställs i läroböckerna, så att alla parter kan behandlas mångsidigt och kritiskt.

 

Ella Vainio

”Eftertraktade företagare och särbehandlande arbetsgivare? En diskursanalys av svenskspråkiga läroböcker i samhällslära för grundskolan i Finland”

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *