Sociala normer som bl.a. hetero- och cisnormativitet påverkar människor i dagens samhälle vare sig de är medvetna om det eller ej. Barn märker av dessa normer både i hemmet och under skoltid och anammar dem i många fall snabbt, vilket kan göra en HBTQ+-persons skoltid till något av ett minfält att navigera. En viss vikt ligger hos den pedagogiska personalen och hur de hanterar dessa normer, då deras uppträdande kan mana eleverna att följa deras exempel.
Avhandlingen är en kartläggning över hur pedagogisk personal på lågstadieskolor uppfattar de sociala normer rörande sexualitet och kön som är etablerade bland eleverna i skolan, hur den pedagogiska personalen själva hanterar dessa normer, samt hur personalen upplever tillgången till material och redskap för utbildning och undervisning gällande dessa normer. För att finna svar på dessa frågor utfördes intervjuer med pedagogisk personal på olika skolor inom Finlands huvudstadsregion. Avhandlingen genomfördes med en fenomenologisk ansats.
Resultat
Resultaten av undersökningen visar att pedagogisk personal aktivt arbetar med att vidareutbilda sig själva gällande sociala normer och att de aktivt söker kontakt med eleverna (och i vissa fall upplever att eleverna aktivt söker kontakt med dem) för att bättre kunna ingjuta en förståelse i eleverna för olika sociala normer.
Vidare visar studien också att medan pedagogisk personal upplever att elever idag är mer medvetna om sociala normer så uppvisar eleverna dock även en tendens att bortse från dem och att använda olika ord rörande sexualitet och könsuttryck på negativa och nedsättande vis (bl.a. som skällsord) när de råkar i konflikt med varandra. Intervjupersonerna uttrycker även att eleverna i många fall inte förstår vad de ord som de använder som skällsord egentligen betyder.
Rörande tillgången till material upplever intervjupersonerna att tillgången är god och att det i deras kommuner arbetas aktivt med vidareutbildning rörande sociala normer gällande kön och sexualitet. Dock uttrycker de alla en upplevelse av brist på stöd från bl.a. elevvården i arbetet rörande normer och förklarar att tjänster inom elevvården minskar och gör att bl.a. kuratorer och skolpsykologer inte finns till hands så ofta eller så länge som de egentligen behövs.
Egna tankar
Genom arbetet med avhandlingen har jag sett att fastän intervjupersonerna upplever att en majoritet av pedagogisk personal är positivt inställd till den utveckling och de framsteg som gjorts rörande sociala normer i skolan, så finns det emellertid vissa problem kvar. Bl.a. finns det en minoritet av pedagogisk personal som är negativt inställd och som är motsträvig och inte vill ändra på sitt arbetssätt, och eleverna uppträder som sagt mycket annorlunda än hur medvetna de uppfattas vara. Den förståelse som eleverna har för de ord de använder som skällsord eller för att såra är också oroväckande, då de ju tydligen är medvetna om att orden kan användas negativt men att de inte vet vad orden betyder.
Studien är emellertid ganska liten, och även om den fungerar som en kartläggning så behövs det absolut mer forskning gällande ämnet.
Sara Jardbrink
Pedagogisk personals uppfattning av sociala normers framträdande bland elever i lågstadiet