Bakgrund
Var och en av oss kan säkert lista upp en massa saker som talats om gällande elevernas skolframgång i Finland, som till exempel de sjunkande PISA resultaten och de försämrade läs- och skrivförmågorna. I ljuset av allt snack om de försämrade resultaten målas det en ganska dyster bild av det finländska skolsystems framtid. Vad kan vi då göra som lärare?
Motivationens och engagemangets roll i lärandet talas mycket om. Det finns mängder med forskningar om motivation och engagemang. Det finns också flera väletablerade motivationsteorier utav vilka vi kan dra nytta för att bättre förstå motivationens och engagemangets roll i lärandeprocessen. Genom att förstå den underliggande mekanismen kan man som lärare bättre och mer flexibelt anpassa sin undervisning till de växlande behoven och kraven som finns i klassen.
Syfte och utförande
Studiets syfte var att ge en översikt av de senaste forskningsresultaten kring motivation och engagemang och hur dessa inverkar på elevernas lärande i skolan. Dessa resultat speglas sedan mot den teoribas som redan finns inom motivationsforskningen för att ge insikt till hur dessa teorier kan användas av lärarna i deras vardag i skolan.
Studien utfördes som en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 13 artiklar användes i studien och materialet analyserades och sammanfattades genom en narrativ allmänöversikt.
Resultat och slutsatser
Resultaten från studien visade att motivation och engagemang har en direkt och gemensam inverkan på elevernas lärande och prestationer i skolan. Elever som kände sig motiverade och engagerade använde sig av flera strategier som stödde deras lärande och hjälpte dem att göra framsteg. Studien visade också hur sambandet mellan motivation, engagemang och lärande är komplext. Flera olika inre och yttre motivationskonstruktioner spelar en viktig roll i elevernas skolvardag och då de engagerar sig i uppgifterna.
Lärarna borde således satsa allt mera på att skapa sådana klassrum och använda sådana metoder som stöder, motiverar och engagerar eleverna att lära sig. Detta är dock lättare sagt än gjort. Man kan prova saker som spelifiering (gamification), omvänt klassrum (flipped learning), utgå från elevers intressen, arbeta i par/grupper osv. Slutligen handlar det ändå om att hitta just det sättet som fungerar i det egna klassrummet. Det viktiga är att vi som lärare är alerta och lär oss att identifiera de stunder i vår undervisning då eleverna inte känner sig mera motiverade eller engagerade, för då vet vi att inget lärande sker heller.
Robert Miettunen
Motivera, engagera och lär! – En litteraturstudie kring motivation, engagemang och deras inverkan på lärande