skola – Tutkielmablogi – Avhandlingblogg

Det är troligt att majoritet av människor har hört talas om konspirationsteorier genom filmer, sociala medier eller bekanta. Det finns också en chans att någon i bekantskapskretsen tror på dem. Det kan handla om att tro att John F. Kennedy mordet var en hemlig sammansvärjning av CIA, eller att månlandningen inte har hänt på riktigt eller om andra konspirationsteorier som tron på att Illuminati, katolska kyrkan och judarna styrvärlden. Tidigare forskning har visat att antalet människor som tror på konspirationsteorier har ökat och att dessa teorier har blivit nya förklaringsmodeller för hur allting förhåller sig.

Syftet med studien är problemen som konspirationsteorier orsakar som är stora risker gentemot den liberala demokratin och folkhälsan (Önnerfors, 2021). En annan del av intresset för temat kommer ifrån att några bekanta från min ungdom har blivit djupt övertygade av flera konspirationsteorier och delar dessa på sociala medier. Den tredje och sista orsaken till studien kom ifrån att jag läste om hur ungdomar blir rekryterade till radikala grupper och organiserad brottslighet genom konspirationsteorier och falska nyheter.

Den här studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserade sig på en analys av sex populärvetenskapliga texter, som publicerats av bland annat några statliga myndigheter, intresseorganisationer och en dagstidning. Valet av metoden induktiv innehållsanalys kom från Fejes och Thornberg s (2015) bok som nämnde metoden passa utmärkt till behandling av bland annat kontroversiella texter, människors berättelser och åsikter. Texterna analyserades med hjälp av den kvalitativa forskning verktyget Atlas.ti. Med verktyget kodades texternas innehåll in tio mindre tematiska helheter som sedan placerades under tre större tematiska helheter för att kunna innehållet skulle kunna analyseras bättre.

Resultatet var mångsidiga och pekade på flera olika delar av fenomenet. Det visade sig att det är nästan omöjligt att få en djupt konspirationsteoritroende att byta åsikt. Men man kunde påverka dem som inte trodde genom ”debunking” metoden, så att dessa blev nästan immuna till den behandlade konspirationsteorin. Det var tydligt enligt studien att mötet mellan läraren och eleven måste vara bra och målmedvetet för att risken är stor att mötet annars bidrar till ökning av tron på konspirationsteorin än reducerar den. Några relevanta resultat var att aldrig peka ut en elev som tror på konspirationsteorier, det är bättre att föra en dialog med eleven enskilt och att det borde finnas en öppen atmosfär i klassrummet där det är ok att ha fel och byta åsikter.

Det problematiska med artiklarna var att ingen av den reflekterade om lärarens eventuella partiskhet gentemot konspirationsteorier och därmed verkade det att artikelförfattarna uppfattade lärarna som objektiva informationsbringare. Troligen har lärarkåren lika stor procentuell andel som tror på konspirationsteorier som andra grupper i samhället. Någon gång under studien läste jag någonstans att skeptisk tänkande är bättre än kritiskt tänkande.

Mvh. Janne Tiainen

Att bemöta konspirationsteorier i skolvärlden

Bakgrund

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och tolka på vilket sätt nyutexaminerade lärare från Sverige upplever tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen.

Allt färre ansöker om en plats vid någon av de svenskspråkiga lärarutbildningarna och allt fler lärare upplever utbrändhet och byter där med yrke. Detta väckte intresset för studien i och med att tidigare forskning påvisar att induktionsfasen (de första fem åren inom yrket) är en unik men kritisk period. För att kunna stöda denna fas behöver nyutexaminerade lärare uppleva att de får socialt stöd. Med hjälp av en lyckad induktionsfas där den nyutexaminerade läraren upplever att hen får olika former av socialt stöd och från flera olika källor, kan man minimera riskerna att den nyutexaminerade läraren byter yrke.

Genomförande

För att på bästa möjliga sätt nå de nyutexaminerade lärarnas uppfattningar om tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen valde jag att utföra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samplet bestod av nio nyutexaminerade lärare från Sverige och de arbetade som klasslärare och ämneslärare vid lågstadium, högstadium och gymnasium.

Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt och med en deduktiv forskningsansats.

Resultat och slutsatser

Över lag upplever de nyutexaminerade lärarna i studien att arbetslaget, ämneslaget, lärarlaget och mentorerna medför den viktigaste tillgången till socialt stöd och de får både informativt -och emotionellt stöd. Utmärkande var att rektorerna och biträdande rektorerna ansågs som en av de minst viktiga tillgångar till socialt stöd. Det informativa stödet gavs av de flesta aktörer i arbetsgemenskapen men för att uppleva det emotionella stödet behövde den nyutexaminerade läraren ha ett nära och stabil relation till aktören i fråga. Där emot upplevdes det instrumentella stödet som bristfälligt och både klasslärarna och ämneslärarna upplevde att de inte har tillräckligt med tid för att till exempel planera undervisningen eller sätta in sig i material.

På grund av Covid-19 pandemin har det sociala stödet minskat enligt de nyutexaminerade lärarna och fram för allt önskar de få mera socialt stöd av skolledningen och mera tid för både reflektion och respons, för att kunna utveckla sin egen professionella identitet.

Tack till alla medverkande inom forskningsprojektet SAMS (Samverkan och socialt stöd inom den finlandssvenska skolan) och det internationella forskningsprojektet ECTPA (Early Career Teachers’ Professional Agency across four European countries) för givande diskussioner och stöd för att föra i mål denna pro gradu-avhandling.

Isa Bergström,

”Hade det inte varit för dem hade jag slutat” Svenska nyutexaminerade lärares upplevelser om tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen.”