Avainsana: socialt stöd

Julkaistu

Det sociala stödsystemet och välmående i lärarstudierna och i lärarprofessionen

Bakgrund

Debatten om lärarprofessionen i media har under senare år handlat om negativa inlägg som sparåtgärder, belastning och utbrändhet bland lärare. Detta stöds av undersökningar som visar att andelen lärare i Finland, som överväger byte av bransch, har ökat markant. En aktuell trend, även globalt, är att nyblivna lärare väljer att lämna professionen endast några år efter avslutade studier. En annan trend visar att redan lärarstuderanden känner sig stressade under studierna.

Å andra sidan visar forskning att socialt stöd är ett centralt inslag för att stärka individens stresstålighet och resiliens speciellt under intensiva övergångsperioder så som begynnande studier och nytt jobb. Är det sociala stödet eventuellt den saknade pusselbiten för att bryta dessa oroväckande trender hos lärarstuderanden och nyblivna lärare?

Syftet med denna undersökning var att utforska svenskspråkiga klasslärar-studerandes och nyblivna lärares välmående och utreda hurdana erfarenheter de har av socialt stöd i studierna och i arbetet som nybliven lärare.

Genomförande

Data insamlades med hjälp av en elektronisk enkät och analyserades med deskriptiv metod. Enkäten besvarades av 18 klasslärarstuderanden och 6 nyblivna lärare. Eftersom svarsandelen var låg tillämpades non-parametriska metoder.  Två olika, i tidigare forskning validerade, mätinstrument tillämpades. Det sociala stödsystemet mätte studerandenas och de nyblivna lärarnas erfarenheter av källor till och former av stöd samt stödets lämplighet. För att mäta hur belastande klasslärarstuderandena ansåg att studierna var och de nyblivna lärarna ansåg att jobbet var tillämpades mätinstrumentet Socio-Contextual Teacher Burnout Inventory (STBI). Enkäten innehöll en öppen fråga för att identifiera former av stöd som klasslärarstuderanden och nyblivna lärare ansåg sig ha mest nytta av.

Resultat och slutsatser

Resultatet visar att de flesta klasslärarstuderanden och nyblivna lärare i denna undersökning var nöjda med sina studier och sitt jobb. De fick stöd från flera olika källor och i olika former. De viktigaste formerna av socialt stöd var informativt och emotionellt stöd. Responsen på den öppna frågan visade dock vissa brister i stödets lämplighet. Studerandena efterlyste mera förståelse och bättre konstruktiv respons  från lärarutbildarna medan de nyblivna lärarna enhälligt önskade stöd från utsedda mentorer. Det här ser jag personligen som en väsentlig del av ett fungerande stödsystem. Det måste finnas resurser för socialt stöd både i utbildningen och i skolorna. Jag fäste mig även vid studerandenas och de nyblivna lärarnas ovilja att be om stöd. De uttryckte en önskan om att stödet skulle komma på lärarutbildarnas och kollegernas initiativ. Om lärarstuderanden eller de nyblivna lärare inte vågar eller vill  be om hjälp i rädsla för att belasta lärarutbildare eller kolleger kan det lätt uppstå missförstånd och brister i stödet. En lärarutbildare eller kollega är ingen tankeläsare. Om studerandena eller de nyblivna lärarna däremot ber om hjälp men ingen har tid eller intresse att hjälpa dem blir det ett ännu större problem som i långa loppet kan leda till utmattning, känslor av otillräcklighet och cynism och slutligen till avbrutna studier eller till byte av bransch. Det faktum att endast 20 % av populationen svarade på enkäten väcker en viss oro.

I studierna borde lärarutbildarna ha en gemensam linje för att betona stödets betydelse och lära studerandena att be om, ta emot och ge stöd  medan skolorna borde få resurser att utse mentorer som skulle ha tid och kunskap att engagera sig i de nyblivna lärarnas utmaningar och frågor.

Catarina Keil

Svenskspråkiga klasslärarstuderandes och nyblivna lärares erfarenheter av det sociala stödsystemet och välmående i studierna och i professionen

Julkaistu

Svenska nyutexaminerade lärares upplevelser om tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen

Bakgrund

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och tolka på vilket sätt nyutexaminerade lärare från Sverige upplever tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen.

Allt färre ansöker om en plats vid någon av de svenskspråkiga lärarutbildningarna och allt fler lärare upplever utbrändhet och byter där med yrke. Detta väckte intresset för studien i och med att tidigare forskning påvisar att induktionsfasen (de första fem åren inom yrket) är en unik men kritisk period. För att kunna stöda denna fas behöver nyutexaminerade lärare uppleva att de får socialt stöd. Med hjälp av en lyckad induktionsfas där den nyutexaminerade läraren upplever att hen får olika former av socialt stöd och från flera olika källor, kan man minimera riskerna att den nyutexaminerade läraren byter yrke.

Genomförande

För att på bästa möjliga sätt nå de nyutexaminerade lärarnas uppfattningar om tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen valde jag att utföra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samplet bestod av nio nyutexaminerade lärare från Sverige och de arbetade som klasslärare och ämneslärare vid lågstadium, högstadium och gymnasium.

Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt och med en deduktiv forskningsansats.

Resultat och slutsatser

Över lag upplever de nyutexaminerade lärarna i studien att arbetslaget, ämneslaget, lärarlaget och mentorerna medför den viktigaste tillgången till socialt stöd och de får både informativt -och emotionellt stöd. Utmärkande var att rektorerna och biträdande rektorerna ansågs som en av de minst viktiga tillgångar till socialt stöd. Det informativa stödet gavs av de flesta aktörer i arbetsgemenskapen men för att uppleva det emotionella stödet behövde den nyutexaminerade läraren ha ett nära och stabil relation till aktören i fråga. Där emot upplevdes det instrumentella stödet som bristfälligt och både klasslärarna och ämneslärarna upplevde att de inte har tillräckligt med tid för att till exempel planera undervisningen eller sätta in sig i material.

På grund av Covid-19 pandemin har det sociala stödet minskat enligt de nyutexaminerade lärarna och fram för allt önskar de få mera socialt stöd av skolledningen och mera tid för både reflektion och respons, för att kunna utveckla sin egen professionella identitet.

 

Tack till alla medverkande inom forskningsprojektet SAMS (Samverkan och socialt stöd inom den finlandssvenska skolan) och det internationella forskningsprojektet ECTPA (Early Career Teachers’ Professional Agency across four European countries) för givande diskussioner och stöd för att föra i mål denna pro gradu-avhandling.

 

Isa Bergström,

”Hade det inte varit för dem hade jag slutat” Svenska nyutexaminerade lärares upplevelser om tillgången, de olika formerna och tillräckligheten av socialt stöd i arbetsgemenskapen.”

Julkaistu

Nyutexaminerade lärares upplevelser av och tillgång till socialt stöd

Målet med denna forskning är att kartlägga hur nyutexaminerade finlandssvenska lärare upplever former av och tillgång till socialt stöd. Vi står inför en omfattande lärarstrejk och allt färre ansöker om en studieplats vid någon av de svenskspråkiga lärarutbildningarna. Allt fler lärare blir utmattade eller byter yrke och detta väckte mitt intresse för att undersöka om nyutexaminerade lärare alls upplever att de får socialt stöd. Eftersom läraryrket är ett socialt yrke behöver också lärare ha tillgång till socialt stöd. Brister i socialt stöd kan leda till utmattning och utbrändhet i ett tidigt skede av lärarkarriären  och därför behövs mer forskning om hur det sociala stödet kan utvecklas. Detta för att få nyutexaminerade lärare att känna sig välkomna på den nya arbetsplatsen samt hålla välmående som en viktig del av läraryrket. I avhandlingen lyfter jag också fram vikten av mentorskap och upplevelser av det.

Metoden i denna forskning är kvalitativ och materialet samlades in genom intervjuer med sju nyutexaminerade lärare. En tematisk analys har genomförts.

Resultaten visade att de nyutexaminerade lärarna upplevde en bred variation av olika stödformer och att socialt stöd förekom på de skolor de arbetade på. Det sociala stödet kan delas in i tre olika former: informativt, instrumentellt och emotionellt och i denna forskning har jag analyserat resultaten enligt dessa teman. Några exempel på emotionellt stöd som de nyutexaminerade upplevt är att de har haft möjlighet att reflektera och diskutera tillsammans med någon annan, att de fått uppmuntran på sitt arbete eller att någon gett dem feedback. Det som flest upplevde vad stöd i form av digitala verktyg som räknas som ett instrumentellt stöd.

Förutom olika stödformer upplevde även lärarna olika källor till socialt stöd. Årskurskollega eller kollegiet är den källa som upplevts av flest informanter men även rektor eller biträdande rektor har upplevts som en viktig källa. Dock framkom det en hel del upplevda brister inom behovet av olika sociala stöd och exempel på dessa brister är bland annat brister i stöd vid kommunikation och informationsflödet i kollegiet och brister i stöd vid administrativa uppgifter. Jag vill också lyfta fram de brister som upplevdes inom stödet vid självkritiskhet och skapande av läraridentitet. Andra områden där brister i socialt stöd förekom var inom tekniska hjälpmedel och informanterna upplevde för lite respons eller feedback. Ett annat exempel är att de helt enkelt upplevde att de fått för lite information om klassen de kommit in för att undervisa i.

För att i framtiden kunna undvika att dessa brister fortsätter förekomma kunde mentorskap och mentorlärarprogram utvecklas för nyutexaminerade lärare. Den sociala stödmodellen kunde också vara en del av lärarutbildningen så att nyutexaminerade vid behov kan identifiera och använda sig av de verktyg de lärt sig under studierna. Behovet av socialt stöd behöver inte alltid uppkomma plötsligt och under första dagarna som lärare utan behovet kan se olika ut under olika tidpunkter. Därför vore det mest optimalt om den nyutexaminerade läraren alltid hade ett brett nätverk av personer att vända sig till då behov av socialt stöd uppkommer.

Avhandlingens författare: Lovisa Back

Avhandlingens titel:  Nyutexaminerade lärares upplevelser av och tillgång till socialt stöd