Vad?
Jag valde att skriva min avhandling om reformen Skolan i rörelse och ville se det från lärares perspektiv. Skolan i rörelse strävar efter att skapa en aktivare och mera trivsam miljö för skolelever. För tillfället är programmet stort i Finland, i slutet av 2018 hade programmet expanderat till 90 procent av alla skolor i landet.
Hur kan man leda ett program så att alla involverade tycker att det fungerar? Det här var tanken som satt igång min idé för avhandlingen. Det är lärarna som skall förverkliga programmet i skolorna och då väcks frågan om vad de tycker om programmet och hur det går att förverkliga det enligt dem. I tidigare forskning om reformer har man märkt att bl.a. följande saker inverkar på hur väl en reform implementeras i skolor: implementeringsmetoder, lärare, rektorer och kollegialt samarbete.
Varför?
Det finns ett stort behov för mera fysisk aktivitet bland barn och unga i Finland. Barns stillasittande ökar och aktiviteten minskar. Programmet Skolan i rörelse strävar efter att motarbeta just detta och därför är det viktigt att försöka hitta svar på hur man kan stöda lärare i att förverkliga programmet. Min studie fokuserade på svenskspråkiga lågstadielärare i Helsingfors.
Resultat
Jag samlade in materialet för studien genom att intervjua åtta personer, sju st. lågstadielärare och en rektor, från fem olika skolor. Intervjuerna var semistrukturerade, analyserades med hjälp av tema – analys och kopplades till tidigare forskning.
Resultaten visade att lärarna upplevde att reformen har haft en positiv inverkan på lärarnas arbete men att programmet också delvis skapar merarbete. Enligt resultaten fungerar reformen i skolor där rektorns ledarskap och det kollegiala samarbetet fungerar och det finns en upplevelse av kompetens bland lärarna. Till skillnad från detta fungerar reformen inte lika väl i skolor där det kollegiala samarbetet inte fungerar och kompetensen upplevs saknas. Känslan av brist på kompetens är alltså inte avgörande ifall ledarskapet fungerar och kollegiets attityd till reformen är positiv. Med andra ord bekräftade denna studie tidigare reformforskning; reformer är komplexa fenomen och berör många parter som är beroende av varandra.
Nytta
Nyttan med denna studies resultat är att den skapat en uppfattning om hur lärare upplever att Skolan i rörelse fungerar. Den kan inte tala för alla lärare men bidrar med värdefull information om dessa lärares erfarenheter. Att resultaten kunde kopplas till tidigare reformforskning betyder att dessa saker är viktiga att ta i beaktande nu och i framtiden då man leder programmet.
Linnea Lindgård
Pro gradu: Skolan i rörelse – programmet ur lärares perspektiv
Maj 2020