”Intuition är som min superkraft”- En studie om rekryterares användning av intuition

Bakgrund och syfte till studien

Rekrytering är en verksamhet som i hög grad påverkar organisationers konkurrenskraft, och möjlighet till framgång. I dagens läge förändras arbetslivet med stormsteg och det här leder till att det ligger i organisationers främsta intresse att hitta arbetstagare som kan hjälpa dem att tackla de utmaningar som det förändrande arbetslivet för med sig. I slutändan är det personalen som utgör organisationens viktigaste resurs, och det lyfter fram betydelsen för att som rekryterare kunna utföra effektiva beslut under rekryteringsprocessen. Det är enkelt att dra den förutfattade meningen att rekryterares beslutsfattning är rationell och objektiv eftersom det upplevs som en självklarhet att rekryteraren inte ska blanda in sina egna känslor i beslutsfattningen. Realiteten är ändå att den mänskliga beslutfattningens komplexitet gör det svårt för individen att fatta totalt rationella beslut. Man kan fråga sig vad det är som får rekryteraren att välja en kandidat före en annan trots att kandidaterna rationell sett är lika lämpliga? Rekryteringsbeslut fattas i slutändan i sociala kontexter och dessa kontexter bidrar med olika former av stimuli som påverkar beslutsfattningen. Rekrytering är en process som innehåller mycket social interaktion med kandidater, och tidigare forskning visar att rekryterares känslor i form av intuition är närvarande under rekryteringsprocessen vare sig rekryteraren vill det eller inte. Intuition har länge setts som något som ska undvikas i professionell beslutsfattning, men det har med tiden vuxit fram ett intresse inom forskningsvärlden för hur intuition kan fungera som ett stöd för beslutsfattning. Det har visat sig att människor bär på potential att kunna utveckla en intuitiv expertis om de samlar på sig tillräckligt med erfarenhet inom sitt yrke. Den här intuitiva expertisen kallas för expertintuition. Syftet med den här studien var att undersöka rekryterares användning av intuition med specifikt fokus på arbetserfarenhet, och hur den påverkar rekryterares användning av intuition i beslutsfattning.

Metoder

Studien utfördes som en kvalitativ studie med semi-strukturerad intervju som metod för datainsamling. studiens informanter bestod av åtta rekryterare vars arbetserfarenhet varierade mellan 3-20 år. Analysen av studiens data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat och förslag på fortsatt forskning

I resultaten framkom det att rekryterarna använde sig av intuition i sin beslutsfattning, och majoriteten av rekryterarna ansåg att intuition spelar en betydelsefull roll i rekrytering. Majoriteten av rekryterarna ansåg ändå att intuition endast ska utgöra en liten del av beslutsfattningen. Rekryterarna använde sin intuition främst under arbetsintervjun, och i slutet av rekryteringsprocessen då det slutliga valet står mellan ett par toppkandidater. Rekryterarna lyfte också fram intuition som användbart vid genomgång av cv:n, LinkedIn-profiler och i situationer med tidsbrist som inte tillåter rationell genomgång av information. Rekryterarna upplevde att deras arbetserfarenhet hade lett till en utveckling av deras intuition i och med att de lärt sig att se samband mellan olika människotyper, beslut och resultat. Rekryterarna lyfte fram att deras arbetserfarenhet hade lett till ett ökat förtroende för sin intuition eftersom deras erfarenhet lett till att deras intuition baserar sig på kunskap. Rekryterarna upplevde också att deras arbetserfarenhet hade lett till en ökad kontroll för intuitionen i och med att de med tiden blivit bättre på att välja i hurdana situationer de använder sig av intuition. Största delen av rekryterarna upplevde att deras arbetserfarenhet varken hade lett till en ökad eller minskad användning av intuition i deras beslutsfattning. Studiens resultat bidrog med flera möjligheter för fortsatt forskning, och intuitionens komplexitet i sig skapar flera intressanta forskningsvinklar. Resultaten tyder dock på att det finns ett behov för att forska i hur nybörjare inom yrken, och inte minst rekryterare kan lära sig att kontrollera sin intuition i beslutsfattning, och utveckla den här kontrollen.

André Bärlund

”Intuition är som min superkraft”- En studie om rekryterares användning av intuition

Miten uudet työntekijät tulevat osaksi työyhteisöä?

Sosiaalisten ilmiöiden vaikutukset työelämässä ovat ilmeisiä ja niiden vaikutukset esimerkiksi organisaatioiden taloudelliseen toimintaan tunnistetaan. Sitoutuminen työtehtävään ja työyhteisöön ovat vahvasti kytköksissä sosiaalisiin ilmiöihin työpaikalla. Kiinnostukseni lähteä tutkimaan uusien työntekijöiden joukkoa kumpusi selkeästi tahdosta ymmärtää sitä, miten nopeasti ja millä tavoin työyhteisön jäseneksi tullaan. Lisää mielenkiintoa tutkimukseen ja tutkittavaan aiheeseen toi se, että pandemian vuoksi tutkittavien työskentelemässä yrityksessä oli toteutettu kaikki työskentely perehdytyksestä lähtien lähes sataprosenttisesti etänä verkon välityksellä. Uudet työntekijät ovat uudessa työssään aloittaessa jo valmiiksi jännittävässä tilanteessa. Etätyössä aloittaminen tuo tähän yhtälöön vielä ripauksen lisää, varsinkin jos etätyötä ei ole aiemmin koskaan tehnyt.

Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, miten uudet työntekijät tulevat osaksi työyhteisöä. Tutkimuksessa oltiin kiinnostuneita siitä prosessista, jonka työntekijät käyvät läpi tullessaan osaksi omaa työyhteisöään. Tutkimuksen avulla pyrittiin havaitsemaan prosessiin liittyviä vaiheita ja erilaisia ilmiöitä, jotka ovat vaikuttaneet prosessin etenemiseen. Aihetta pyrittiin tarkastelemaan sosiaalisen pääoman ja muiden sosiaalisten ilmiöiden valossa.

Tutkimus toteutettiin laadullista lähestymistapaa hyödyntäen ja tutkimuksen aineisto kerättiin teemahaastatteluna. Tutkimukseen osallistui kuusi samaan aikaan aloittanutta vakuutusalan uutta työntekijää kahdesta eri työtiimistä. Jokaista tutkittavaa haastateltiin kolmesti yhdeksän kuukauden sisällä työssä aloittamisesta. Useamman haastattelun toteuttamisella pyrittiin saamaan tarkempaa ja reaaliaikaista tietoa prosessin etenemisestä. Aineiston analyysimenetelmänä käytettiin temaattista analyysia.

Tutkimuksen perusteella uusien työntekijöiden reitit osaksi työyhteisöä muodostuivat uniikeiksi ja ne etenivät eri tahtiin. Samojen ilmiöiden nähtiin kuitenkin vaikuttaneen prosessien etenemiseen. Etätyössä ja verkkokommunikoinnissa painottui oman aktiivisuuden merkitys, sillä verkossa spontaanien kohtaamisten ja sosiaalisten tilanteiden vähäisyys oli ilmeistä. Avun saaminen muilta työntekijöiltä vaikutti vahvasti luottamuksen muodostumiseen. Mikäli työyhteisössä esiintyi luottamusta, avuliaisuutta ja vastavuoroista toimintaa, oli ryhmän jäseneksi myös helpompi ja nopeampi tulla. Näiden asioiden katsottiin siis vaikuttavan työyhteisön jäseneksi tulemiseen positiivisesti. Epäselvät ryhmänormit ja avunsaamisen vaikeus näyttivät taas hidastavan työyhteisön jäseneksi tulemista. Vaikka työyhteisön jäseneksi tuleminen eteni eri tiimiin kuuluvien tutkittavien kohdalla osittain eri tahtiin, kokivat kaikki tutkittavat lopulta tulleensa osaksi työyhteisöä. Sosiaalisten suhteiden syventyminen sekä ryhmänormien ja toimintamallien ymmärtäminen tuottivat yhdessä tunteen ryhmän jäsenyydestä.

Riika Markkanen

”Osaksi työyhteisöä”