Målet med denna forskning är att kartlägga hur nyutexaminerade finlandssvenska lärare upplever former av och tillgång till socialt stöd. Vi står inför en omfattande lärarstrejk och allt färre ansöker om en studieplats vid någon av de svenskspråkiga lärarutbildningarna. Allt fler lärare blir utmattade eller byter yrke och detta väckte mitt intresse för att undersöka om nyutexaminerade lärare alls upplever att de får socialt stöd. Eftersom läraryrket är ett socialt yrke behöver också lärare ha tillgång till socialt stöd. Brister i socialt stöd kan leda till utmattning och utbrändhet i ett tidigt skede av lärarkarriären och därför behövs mer forskning om hur det sociala stödet kan utvecklas. Detta för att få nyutexaminerade lärare att känna sig välkomna på den nya arbetsplatsen samt hålla välmående som en viktig del av läraryrket. I avhandlingen lyfter jag också fram vikten av mentorskap och upplevelser av det.
Metoden i denna forskning är kvalitativ och materialet samlades in genom intervjuer med sju nyutexaminerade lärare. En tematisk analys har genomförts.
Resultaten visade att de nyutexaminerade lärarna upplevde en bred variation av olika stödformer och att socialt stöd förekom på de skolor de arbetade på. Det sociala stödet kan delas in i tre olika former: informativt, instrumentellt och emotionellt och i denna forskning har jag analyserat resultaten enligt dessa teman. Några exempel på emotionellt stöd som de nyutexaminerade upplevt är att de har haft möjlighet att reflektera och diskutera tillsammans med någon annan, att de fått uppmuntran på sitt arbete eller att någon gett dem feedback. Det som flest upplevde vad stöd i form av digitala verktyg som räknas som ett instrumentellt stöd.
Förutom olika stödformer upplevde även lärarna olika källor till socialt stöd. Årskurskollega eller kollegiet är den källa som upplevts av flest informanter men även rektor eller biträdande rektor har upplevts som en viktig källa. Dock framkom det en hel del upplevda brister inom behovet av olika sociala stöd och exempel på dessa brister är bland annat brister i stöd vid kommunikation och informationsflödet i kollegiet och brister i stöd vid administrativa uppgifter. Jag vill också lyfta fram de brister som upplevdes inom stödet vid självkritiskhet och skapande av läraridentitet. Andra områden där brister i socialt stöd förekom var inom tekniska hjälpmedel och informanterna upplevde för lite respons eller feedback. Ett annat exempel är att de helt enkelt upplevde att de fått för lite information om klassen de kommit in för att undervisa i.
För att i framtiden kunna undvika att dessa brister fortsätter förekomma kunde mentorskap och mentorlärarprogram utvecklas för nyutexaminerade lärare. Den sociala stödmodellen kunde också vara en del av lärarutbildningen så att nyutexaminerade vid behov kan identifiera och använda sig av de verktyg de lärt sig under studierna. Behovet av socialt stöd behöver inte alltid uppkomma plötsligt och under första dagarna som lärare utan behovet kan se olika ut under olika tidpunkter. Därför vore det mest optimalt om den nyutexaminerade läraren alltid hade ett brett nätverk av personer att vända sig till då behov av socialt stöd uppkommer.
Avhandlingens författare: Lovisa Back
Avhandlingens titel: Nyutexaminerade lärares upplevelser av och tillgång till socialt stöd