Många slöjdlärare säjer att en förvånansvärd stor del av eleverna i grundskolan har svag finmotorik, så svag att det inverkat på lärarnas sätt att undervisa och elevens möjligheter att hänga med i undervisningen och klara av uppgifterna. Slöjdlärarna talar om att de varit tvungna att sänka kraven och lämna bort visst innehåll samt att de nu undervisar eleverna i basfärdigheter som att klippa med sax och mäta med linjal. Motorik och finmotorik är mycket studerat med tanke på bland annat barns utveckling och kopplingen till inlärningssvårigheter samt i rehabiliteringssituationer, men inte specifikt i samband med slöjdundervisningen. Det diskuteras mycket om skolslöjdens funktion och relevans i dagens samhälle och denna studie kan användas som ett inlägg i den diskussionen.
Syftet med studien är att göra slöjdlärarnas röst hörd och låta dem berätta på vilket sätt de anser att elevens finmotoriska färdigheter inverkar på undervisningen och på elevens lärande. Studien granskar vilka hinder och möjligheter elevens motoriska nivå utgör för planeringen och genomförandet av undervisningen samt hur finmotoriska svårigheter konkret syns under slöjdlektionerna. Vidare undersöks hur elevens finmotorik påverkar bedömningen och vitsordet. Till slut diskuteras följderna av distansperioden våren 2020 för elevens finmotoriska utveckling.
För att finna svar på forskningsfrågorna intervjuades fem verksamma slöjdlärare. Slöjdlärarna jobbar i grundskolans årskurser 1-6. Intervjuerna analyserades enligt principerna för teoristyrd innehållsanalys.
Resultatet visar att elevens finmotoriska färdigheter spelar en stor roll i undervisningen och inlärningen. Gruppens finmotoriska nivå påverkar hur läraren planerar undervisningen och vilka saker läraren betonar under lektionerna. Resultatet visar att lärarna lär ut basfärdigheter i större utsträckning än tidigare samtidigt som de sänkt kraven på eleverna. Elevens finmotoriska färdigheter korrelerar med elevens motivation och engagemang. Indirekt inverkar elevens motorik på bedömningen genom att en motoriskt svag elev ofta även är omotiverad att utföra uppgifterna, vilket leder till slarvigt gjorda eller inte slutförda uppgifter. Angående distansperioden visar resultatet att slöjdlärarna inte ännu kan uttala sig om vilka följden den har för elevens motoriska utveckling.
Jenni Puurunen
“Slöjdlärares syn på betydelsen av elevens finmotoriska färdigheter för lyckad undervisning och inlärning i slöjd”