Bakgrund
Att lyckas kombinera studier och idrott är inte alltid enkelt. Beroende på utbildningsnivån kan det dock underlättas om skolan profileras till exempel som en idrottsskola, eller om det över lag finns möjlighet att träna under skoltid. Faktorer som påverkar en lyckad dubbelkarriär är många, men några som är värda att lyfta fram är stödnätverk och flexibla och skräddarsydda lösningar åt de idrottande studenterna. Då idrottarna får det stöd de behöver, både hemifrån och från skolans sida, är det betydligt lättare för dem att prestera bra inom båda. Dock kan det också poängteras att varje student för sig måste göra beslutet över vilkendera de tänker satsa mer på, eller om de vill prestera bra inom både idrott och studier.
Metod
Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie och samplet bestod av elva (11) idrottande gymnasieelever. Intervjuerna bandades in, transkriberades och analyserades därefter med en tematisk analysmodell.
Resultat
Uppfattningarna om vad som möjliggör och utmanar dubbelkarriären hos gymnasieelever är entydiga och resultaten bekräftar bland annat stödnätverkets roll. Olika personer har olika stora roller i den unga idrottarens liv, men de personer som anses betydelsefulla, har en vägande roll och bör därför agera enligt det. Skolans roll i det hela är att stödja och vara flexibla, dock kan det poängteras att det inte alltid är möjligt, speciellt om skolan i fråga inte är profilerat som en idrottsskola. Möjligheten att kombinera idrott med studier beror också på t.ex. välmåendefaktorer, som tillräckligt med näring och sömn, samt hurdan inställning idrottaren har på skolgången. Trots att hen är motiverad till att prestera bra också i skolan, kan det hända att tidsbrist leder till att prestationerna i skolan inte är på toppnivå.
Rättigheterna som idrottseleverna har i skolan underlättar deras vardag och skiljer deras skolgång rätt så mycket från de icke-idrottarnas. Då icke-idrottare så gott som varje dag har skola från 8-16 och möjligtvis tillbringar kvällar till att studera, har idrottare ofta hälften så mycket skola under dagarna och kvällarna är dedikerade till träningar.
Resultaten indikerar att idrottarna upplever att vissa färdigheter, som till exempel ansvarstagande och mental styrka, hjälper dem som både idrottare och student. Att planera sin vardag noggrant och effektivt arbeta med skoluppgifter då de har tid är grundläggande för att allt ska löpa smidigt. Förmågor som dessa kan även vara användbara inom idrotten och i framtiden då de kommer in i arbetslivet.
Olivia Kortelainen,
”Om man ska kunna kombinera det så måste man ändå ha en viss inställning på vad man är villig att göra för idrotten och vad man vill uppoffra.”– Tematisk analys av intervjuer med idrottande gymnasieelever om dubbelkarriär