Bakgrund
Finland prisas ofta för sitt jämlika och jämställda skolsystem där även utbildningen på tredje stadiet uppfattas som jämlik. Idag tävlar dock universiteten på en marknad där det gäller att sticka ut från mängden för att locka till sig studenter både på ett nationellt och globalt plan. Eftersom den traditionella synen på Finlands utbildning präglas av uppfattningen om lika möjligheter och jämlikhet var jag ute efter att kritiskt granska hur individualismen och marknadstänkandet har påverkat sättet som universiteten uttrycker sig gällande jämlikhet, jämställdhet och mångfald.
Genomförande
Eftersom jag alltid har varit intresserad av språk valde jag att utföra en kritisk diskursanalys av fyra universitets svenskspråkiga jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Dessa planer var offentligt publicerade mellan åren 2018 – 2021 på universitetens webbsidor och bestod av sammanlagt 96 sidor. Jag granskade dokumenten som en helhet och var alltså ute efter att undersöka hur universiteten som en institution diskuterar de analyserade begreppen och temana. Rent konkret har jag alltså gjort en detaljerad lingvistisk analys och använt mig av relevant teori och begreppsdiskussion som referensram. Mina forskningsfrågor var helt enkelt vilken sorts diskurser som finnes i dokumenten gällande begreppen.
Resultat och slutsatser
Eftersom planerna baserar sig på lagen var lagdiskursen tydlig. Det förekom alltså många hänvisningar till lagarna. Dock fanns det också utrymme för en tolkningsdiskurs och även tecken på marknadsdiskurs förekom. Begreppen jämlikhet, jämställdhet och mångfald fungerade som övergripande mål för hela universitetsverksamheten. Könsskillnader betonades inom mer konkreta problemområden medan likabehandling användes då man granskade organisationen som helhet. Vad gäller mångfalden var internationaliseringen ett ofta förekommande tema men även diskurser kring Othering framkom, alltså ett sätt att rangordna personer. Som slutsats kan man konstatera att universiteten håller fast vid jämlikhets- och jämställdhetsvärderingar om att alla ska ha lika möjligheter, men samtidigt konkurrerar de på en marknad vilket kan leda till motstridigheter i sättet att formulera sig. Eftersom språket i planerna speglar universitetens värderingar och verksamhet är det viktigt att formuleringarna är konsekventa och tydliga, inte endast för läsarens skull utan främst för att organisationen ska ha en klar uppfattning om vad den eftersträvar.
Sandra Mellin
Jämlikhet, jämställdhet och mångfald i fyra universitets jämställdhets- och likabehandlingsplaner – en kritisk diskursanalys