Bakgrund för studien
Finland är föregångare inom digitalisering, som därmed ökar kraven inom utbildning och grundskolan att hålla takten. Distansstudierna under covid-19 pandemin har även ökat behovet av digitala verktyg i undervisningen. Digital kompetens och jämlikhet är centrala delar av läroplanen och aktuella i dagens föränderliga samhälle. Syftet med min avhandling är därmed att identifiera, analysera och beskriva vilka faktorer som i koppling till digitaliseringen påverkar jämlikhet mellan elever i grundskolan. Dessutom undersöks det kopplingen mellan demokrati, deltagande och digitalisering. Tidigare studier har visat att det förekommer skillnader i lärarnas och elevernas digitala kompetens, teknologisk utrustning, skillnader mellan digitaliseringen i kommuner och även att elevers digitala utrustning och socioekonomisk bakgrund påverkar deras akademiska framgång.
Genomförande
Studien är en kvalitativ intervjustudie inom ramen av forskningsprojektet ”Digital litteracitet i utveckling”, DigiLi. Projektet inleddes år 2021 och forskningsprocessen är fortfarande aktiv år 2022. Materialet jag fått innefattar intervjuer med lärare i svenskspråkiga skolor i Finland. Intervjuerna är semi-strukturerade djupintervjuer med tio stycken lärare i årskurs 5–9. I intervjuerna har distansundervisningen och digitaliseringen behandlats med fokus på digitala resurser, förändringar i undervisningsinnehåll och elevers deltagande, elevers (o)jämlikhet, språkmedvetenhet och kollegialt arbete. Ljudinspelningarna och transkriberingarna analyserades enligt innehållsanalys för att beskriva innehållet i materialet och bilda en sammanfattning av intervjusvaren.
Resultat och slutsatser
Lärarna upplever att elever har tillgång till olika digitala verktyg sinsemellan, och lärare/skolor har tillgång till varierande digitala verktyg. Dessutom visar det sig att digitaliseringen leder till skillnader mellan lärarnas undervisningsmetoder och -material. Elevens (hemmets) ekonomiska situation kan medföra sämre internetuppkoppling och digitala verktyg. Digitaliseringen kan därmed förvärra eller understryka de redan rådande ojämlikheterna, som att elever ur olika socioekonomiska bakgrund har olika förutsättningar och att familjens bakgrund påverkar akademisk framgång. Detta beror på att skolorna inte kan erbjuda samma digitala verktyg för alla elever, vilket gör att hemmets resurser blir viktiga.
Demokrati och deltagande i undervisningen kan både främjas som också hindras eller dämpas av digitaliseringen, beroende på social och/eller digital kompetens. De negativa följderna av digitaliseringen kan mena att samtalet blir mindre demokratiskt och jämlikt deltagande försämras som följd av att alla elever inte har samma förutsättningar att delta.
Slutsatserna är att elevers tillgång till digitala verktyg faller på enskilda lärares digitala kompetens, skolans/kommunens resurser och elevens (socio)ekonomiska status. Digitaliseringen av undervisningen kan därmed öka de redan rådande ojämlikheterna i samhället. Problemet är att det inte finns enhetliga riktlinjer och resurser för alla skolor, och tillgång till samma eller liknande, tillräcklig utrustning för alla elever och lärare.
För fortsatt forskning kunde det studeras mer kring tillgång till digital utrustning och lärarnas digitala kompetens i samband med akademisk framgång hos elever. Eftersom tidigare studier också visar skillnader mellan kommuner, kunde vidare studier om dessa skillnader undersökas.
Emilia Kullström
Digitalisering, distansundervisning och jämlikhet – Kvalitativ intervjustudie med lärare om digitaliseringens och distansundervisningens påverkan på jämlikhet, demokrati och deltagande i undervisningen och i grundskolan.