Digitala verktyg – utbildning och tekniska utmaningar

Bakgrund. Digitala verktyg har snabbt blivit en hörnsten i den grundläggande utbildningen under de senaste tio åren, svåäl i undervisningen som i det administrativa arbetet. Digitala verktyg har introducerat många positiva förändringar till skolvärlden, t.ex. bättre individualisering och mindre pappersarbete. Däremot för de digitala verktygen även med sig en rad tekniska utmaningar för lärare, både i undervisningen och i den administrativa delen av arbetet. Att lärare är korrekt och tillräckligt utbildade är även viktigt för att de ska kunna använda de digitala verktygen på bästa sätt. I och med detta är det ett relevant tema för både dagens och framtidens lärare att vara medvetna om.

Syfte och metoder. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka tekniska utmaningar med digitala verktyg som lärare upplever i arbetet. Jag ville även undersöka vilka erfarenheter lärare har av utbildning för att använda de digitala verktygen.

Forskningsfrågorna för min avhandling var följande: Vilka tekniska utmaningar med digitala verktyg upplever lärare i svenskspråkiga skolor i den grundläggande utbildningen i Finland? På vilka sätt påverkar de olika tekniska utmaningarna lärares arbete? Hur ser lärare på behovet av mera utbildning kring digitala verktyg?

Denna forskning är en studie av kvalitativ natur. Jag har intervjuat sex lärare från grundskolan årskurs 1–6, från två olika skolor i södra Finland. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys.

Resultat och slutsatser. Lärare upplever olika slags tekniska utmaningar med digitala verktyg. Nätverks-, lagrings- och inloggningsproblem var vanliga utmaningar. Desto större vikt lades vid hur svåranvända de olika administrativa programmen är, där lärare poängterade ut problem som låg bakom. Tidsåtgång och frustration kom här fram som de huvudsakliga sätten som dessa påverkar lärares arbete. Utbildningsmässigt kände största delen av lärare sig ganska bekväma med digitala verktyg, men påpekade att de hade vissa svagheter, t.ex. var Smartboarden ett digitalt verktyg som många lärare kände sig osäkra att använda. Lärarna påpekade behovet av mera utbildning. Stöd var ett tema som kom upp i en stor del av intervjuerna, där lärare påpekade att stödstrukturerna som fanns tillgängliga vid tekniska problem inte alltid fungerar. Främst var det svårt att veta vem man skulle kontakta och det kunde ta länge att få hjälp, vilket ledde till att kollegiet fungerade som stöd stor del av tiden.

Min studie visar på att lärare fortfarande upplever olika slags tekniska utmaningar med digitala verktyg. Undervisningsmässigt stämmer mina resultat överens med tidigare forskning, vilket visar på att det inte skett större förändringar, medan administrativt upplever lärare att förändringar borde ske. Utbildningsmässigt finns det ett uppenbart behov för mera utbildning, men på olika kunskapsnivåer, samt att stödstrukturer borde ges en extra överblick. Stödstrukturerna behövs möjligtvis förnyas eller förändras för att underlätta lärarnas arbete.

 

Jon Hägerfelth

Digitala verktyg – utbildning och tekniska utmaningar

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *