Bakgrund och forskningsuppgift
Andelen elever med svårigheter att gå till skolan har ökat i Finland och i många länder i världen. Skolan har för elever en central roll med tanke på den akademiska utvecklingen, men också med tanke på det sociala och emotionella välmåendet. Skolfrånvaro förknippas med många svårigheter i livet, som till exempel psykisk ohälsa och ett externaliserat beteende. Desto större frånvaron blir, desto större blir ofta svårigheterna.
Närmare 800 vårdnadshavare till finländska grundskolelever med neuropsykiatriska utmaningar (medelålder 12 år, 68 % pojkar) deltog våren 2022 i en nätbaserad webenkät, där de svarade på bakgrundsfaktorer kring elevens, individuella, skol-, familjesituation samt hur situationen ser ut i anslutning till skolkamrater. Dessutom svarade vårdnadshavarna på en undersökning (School Non-Attendance ChecKlist, SNACK), i vilken de antecknade sitt barns frånvaro under den 23-dagar långa uppföljningsperioden och valde en av de 16 orsaksalternativen. Utgående från dessa svar kunde elevernas frånvaro delas in enligt de fyra frånvarotyperna: skolvägran, skolk, skolstödd och föräldrastödd frånvaro. Ifall eleven under den 23-dagar långa uppföljningsperioden varit borta mer än tre dagar (10 %) klassificerades frånvaron som ihållande frånvaro.
Syftet med undersökningen var att få en större förståelse för neuroatypiska skolelever och möjliga utmaningar de har i skolan. Det finns ganska få undersökningar om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska utmaningar och få studier om vilka effekterna är av att ha flera neuropsykiatriska diagnoser, eller en diagnos i kombination med andra symtom som t.ex. ångest eller depression. I Finland finns det inte ännu så mycket forskning kring skolfrånvarofrågor och de undersökningar som gjorts tar oftast upp problemet ur skolsynvinkel. Tanken med denna undersökning är att ge vårdnadshavarnas synvinkel.
Resultat och diskussion
I undersökningen hade närmare hälften (45 %) av eleverna flera neuropsykiatriska diagnoser, medan grupperna med endast en diagnos var ADHD 32%, autism 11%, (sensorisk överkänslighet 2% och Tourette .6%). Under mätperioden missade de unga i genomsnitt fyra skoldagar. De elever som hade autismspektrumstörning eller flera neuropsykiatriska diagnoser hade en genomsnittlig frånvaro på fem dagar, medan den genomsnittliga frånvaron för elever med ADHD var tre dagar. Största delen av eleverna i undersökningen (82 %) hade nu eller tidigare haft skolfrånvaro, men endast lite mer än hälften av eleverna hade fått hjälp med skolfrånvaron. Problemen hade ofta börjat före åk 7 och 42,8 % av eleverna hade ihållande skolfrånvaro. Den vanligaste orsaken till frånvaro var oproblematisk frånvaro (46 %), som beror t.ex. på sjukdom eller läkarbesök. Skolvägran var den vanligaste av de fyra typerna av frånvaro (36 %). Det är en frånvarotyp där föräldrarna är medvetna om frånvaron och den beror ofta på ångest eller depression. Skolk (3%) var inte vanlig för denna grupp av elever.
Utöver skolfrånvaron var situationen i skolan mest utmanande för elever med mer än en neuropsykiatrisk diagnos, med flest individer som lider av ångest och/eller depression, sömnsvårigheter, inlärningssvårigheter och beteendesvårigheter. Relationerna i skolan med lärare och kamrater var ofta utmanande. Mer än hälften av gruppen hade nu eller tidigare blivit mobbade i skolan eller på fritiden. Särskilt elever med autism (40 %) eller elever med flera diagnoser (30 %) hade ofta inte en vän i skolan. Ungefär 20 % av eleverna hade inte en god relation till en endaste lärare i skolan.
I skolor och i samhället behöver vi öppna ögonen för denna elevgrupps svåra situation i våra skolor. Vi behöver bli bättre på att förhindra att skolfrånvaro uppstår och att stöda dessa elever i ett tidigt skede. Det behövs mera kunskap kring skolfrånvaro frågor och en djupare kunskap om neuropsykiatriska diagnoser i våra skolor. Vuxna har en central roll i att fostra unga i frågor kring diversitet och olikheter. Alla elever ska ha rätt att lyckas, trivas och känna sig trygga i våra skolor. Det bör inte endast vara en god intention i skolornas styrdokument, utan något varje elev får uppleva i sin skolvardag.
Annika Borgström
School non-attendance in students with neuropsychiatric challenges