I maj firas åter promotioner, och med anledning av detta är månadens föremål den allmänna kransbinderskans promotionsdräkt från år 1914.
Jägarpromotionens kransbinderska
Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid
Månadens föremål är ett porträtt på professor Anders Wilhelm Ingman. Porträttet målades av den tyskfödde porträttmålaren Bernhard Reinhold. A. W. Ingman (1819–1877) var professor i exegetik, dvs. vetenskapen om bibeltolkning, vid Kejserliga Alexanders universitetet åren 1864–1877. Ingman var präst och teolog, men också en passionerad förkämpe för det finska språket. Han var en av sin tids bästa experter i finska språket vid universitetet och den första professorn i teologi som föreläste på finska under denna period, då det officiella undervisningsspråket var svenska.
Fortsätt läsa ”Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid”
Stiftade lagar, skrev med penna
Kulspetspennan trängde undan reservoarbläckpennan som det vanligaste skrivredskapet till vardags på 1960-talet. Även de övriga tillbehören som anknyter till användningen av bläckpennor, till exempel bläckflaskor, bläckpatroner och läskpressar har så gott som helt försvunnit från arbetsborden och kontoren. I dag är reservoarpennor samlarobjekt för bläckpennsentusiaster. Dagens föremål, en läskpress av trä, användes för att torka det överflödiga bläcket från pappret när man skrivit färdigt. Den är ett minne från tiden då bläckpennor fortfarande användes till vardags. Läskpressen härstammar från Republikens president, professor Kaarlo Juho Ståhlbergs arbetsrum.
Jag hittade en sällsam fågel i Karelen
I februari är månadens föremål en broderad tyglapp som handarbetsläraren och lottan Aino Ollila tog med sig från Östkarelen under fortsättningskriget som en del av en samling av prover på den karelska broderingskonsten. På tyglappen av vitt linnetyg har broderats en stiliserad fågel med rött garn. I nedre kanten finns en vikt och sydd kant. I högra kanten har tyget stadkant, vilket betyder att kanten är vävd. Övre och vänstra kanten har klippts med sax. I vänstra kanten ser man att broderingsgarnet gått av. Det betyder att tyglappen ursprungligen varit bredare och att den varit en del av en större textil. Det har eventuellt varit fråga om en så kallad karelsk ”käspakka”, dvs. en lång, smal duk som är vanlig i bland annat den karelska och ortodoxa kulturen. Vi vet inte mycket mer om denna tyglapp. Trots det kan den berätta en hel del om Finlands historia.
Den livräddande vichyflaskan
Denna gång har vi valt en läskedrycksflaska till månadens föremål. Den har dock inte någonsin innehållit någon dryck. I stället har den använts för att förvara och transportera blod för blodtransfusion. Till föremålet hör inte bara flaskan med patentkork, utan också en metallkanyl som ska placeras inne i flaskan. Från metallkanylen sticker ut två gummirör med en bollspruta och en nål. Tyvärr har gummidelarna blivit sköra och är i ett rätt dåligt skick, vilket ofta är fallet med gamla föremål.
Ögonblicksbilder från Barnets Borg
Sophie Mannerheim älskade både blommor och barn, skriver hennes levnadstecknare Tyyni Tuulio. När Sophie Mannerheim fyllde 60 år fick hon ett fotoalbum i gåva av sjukhuset Barnets Borg, som hon grundat. I det bruna läderklädda albumet finns 26 bilder från det gamla Barnets Borg – ögonblicksbilder av patienter och personal på sjukhuset. Detta album är månadens föremål denna gång.
Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt
I somras och höstas inventerade vi på universitetsmuseet museets intressanta kemikaliesamlingar. I samlingarna finns över 2 000 kemikalier, bland annat läkemedel, kemikalieprover, analysserier, serier för undervisning i kemi och tandfyllningsämnen.
Viisaan muijan linimentti, dvs. Kloka gummans liniment, valdes till månadens föremål i november med anledning av att kemikalieutredningen – eller mer vardagligt giftprojektet – slutfördes. Viisaan muijan linimentti var en inspiration för de museianställda som deltog i projektet. Vi påminner att de läkemedel och recept som nämns i den här texten är historiska och att vi inte rekommenderar att de används eller tillverkas hemma.
Mot alla krämpor
Kloka gummans liniment var ett flytande läkemedel som skulle strykas på eller gnidas in i huden. Linimentprodukter användes mot värk av olika slag, till exempel vid reumatism, stukningar och brännsår. Apotek tillverkade liniment för ordinarie försäljning eller på beställning.
Fortsätt läsa ”Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt”
Gästen från himlarna – Observatoriets meteorit
Det är i allmänhet inte tillåtet att röra vid gamla föremål på utställningar, men meteoriten i Helsingfors observatorium är ett undantag. Meteoriten är betydligt äldre än alla andra föremål i Observatoriet, men den har ställts ut uttryckligen för att besökare ska röra vid den. Meteoriten är Månadens föremål i oktober med anledning av att Observatoriets utställning fyller 10 år i år.
Fortsätt läsa ”Gästen från himlarna – Observatoriets meteorit”
Porthan-byst i marmor
Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) var bibliotekarie och professor i vältalighet och diktning vid Kungliga Akademien i Åbo, som föregångaren till Helsingfors universitet. Han var en populär person under den nationella väckelsen på 1800-talet och betraktas som historieskrivningens fader i Finland. Det finns många skulpterade porträtt i Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Bland dem finns också en byst på Porthan, klädd i toga och med krans på huvudet. Den skulpterades av den svenske skulptören Carl Eneas Sjöstrand (1828–1906). Skulpturen är rätt tung och dess höjd är 82,5 cm. Den står på en piedestal av mahogny som är 151 cm hög.
Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning
År 1945 , efter kriget, arbetade odontologie doktor Yrjö V. Paatero vid Helsingfors universitets odontologiska institution, med ansvar för röntgenundersökningar och röntgendiagnostik. Tiden räckte dock inte till för det forskningsarbete som Paatero saknade, då dagarna fylldes av rutinarbete. Filmen sattes gång på gång in i patientens mun, då man var tvungen att ta flera röntgenbilder för att ta reda på hela tanduppsättningens tillstånd. Det måste finnas någon snabbare lösning på det här, tänkte Paatero, och fröet till panoramaröntgenfotografering hade börjat gro. Vägen till dagsläget var dock inte enkel, och fortsättningen var inte heller okomplicerad.
Fortsätt läsa ”Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning”