En sund ko i en ren ladugård

Två bruna kor i en båsladugård. Den ena står och den andra ligger. Framför sig har korna en foderho och under sig en gödselstad. Korna ingår i en miniatyrmodell som användes av mjölkhygienikern och veterinären Walter Ehrström (1890–1966). Föremålet mäter cirka 30 centimeter åt varje håll, och tillverkningsåret uppskattas till 1937.

Bilden visar en miniatyrmodell med två bruna kor i en båsladugård, sett från sidan. Korna står med bringan åt vänster. Den bakre kon står och den främre av dem ligger. Under korna finns gödselstaden, ett stort tomt utrymme. På modellen har man ritat var stödkonstruktionerna ska vara. Bakgrunden är grå.
Kortbås och gödselstad med kor. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

I en båsladugård är djuren fastbundna i ett bås, vilket gör att de kan både stå och ligga men inte vända sig runt. I Sverige och Norge får båsladugårdar inte längre byggas, och även i Finland har avskaffandet av dem debatterats länge. Fortsätt läsa ”En sund ko i en ren ladugård”

Upplysning, nostalgi och propaganda – en signifikansanalys av mjölkaffischer

En affisch som hänger på väggen i skolbespisningen och presenterar mjölkens fördelar torde vara en välbekant syn för många. Den vardagliga affischen har en lång historia som kan ses ha kopplingar såväl till folkupplysning som stöd till jordbruket. Helsingfors universitetsmuseum har flera mjölkupplysningsaffischer i sina samlingar. I denna artikel undersöker vi en serie med tjugo pappersaffischer daterade till 1920–1930-talet. I vintras deltog vi i utbildningen Merkitysanalyysia paikallismuseoille (ung. signifikansanalys för lokala museer), där vi analyserade tjugo mjölkaffischer tillsammans med universitetsmuseets samlingsteam.

Collage av bilder med affischer i olika färger. Affischerna visar barn och olika mejeriprodukter.
Tjugo av mjölkpropagandaposterna valdes ut för analys. Det fanns flera språkversioner av några av affischerna. Foton: Helsingfors universitetsmuseums samlingar.

Fortsätt läsa ”Upplysning, nostalgi och propaganda – en signifikansanalys av mjölkaffischer”

Konservatorns urbana älg

Juni är en tid då det råder livlig aktivitet bland älgarna i den finländska naturen. En viss älg stannar dock alltjämt på sin plats i Främre Tölö i Helsingfors. Denna gång är månadens föremål något som är välbekant för många: skulpturen Älg som står stolt invid entrén till Naturhistoriska museet. Skulptören Jussi Mäntynens (1886–1978) realistiska verk med en hornprydd älgtjur ingår i Helsingfors universitets konstsamling.

Ett färgfoto taget utanför en museibyggnad med en bronsskulptur av en älgtjur på en piedestal framför ett rundbågat fönster.
Den bronsgjutna skulpturen Älg av Jussi Mäntynen framför Naturhistoriska museet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Marja Niemi.

Fortsätt läsa ”Konservatorns urbana älg”

Syster Hippolytas arv

En vaxavgjutning med en fastnålad tyglinning är fäst på en svartmålad träpanel. Bilden föreställer den nedre delen av ansiktet på en patient, närmare bestämt munnen med en svullen överläpp.
Moulage som föreställer sårnader på patientens överläpp till följd av syfilis. Avgjutningen är gjord av syster Hippolyta. Träpanelen under vaxavgjutningen har en etikett med den tryckta texten ”Universitätsklinik für Hautkrankheiten Cöln Lindenburg” och en handskriven text med diagnosen ”Syphilis I. Primäraffekt der Oberlippe”. Panelen bär konstnärens signering Sch. Hippolyta Aug.”. Illustration: Helsingfors universitetsmuseum / Sanna-Mari Niemi.

Yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto donerade nio moulage, dvs. vaxavgjutningar, till Helsingfors universitetsmuseum 2013. Till en början visste man ingenting om föremålens bakgrund, men etiketterna och signeringarna antydde att de hade tillverkats av syster Hippolyta och att de var från Köln i Tyskland. De här små brottstyckena av information möjliggjorde att ett detektivarbete kunde inledas, och den här bloggtexten handlar om vad vi kom fram till.

Fortsätt läsa ”Syster Hippolytas arv”

Läkaren och storfurstinnans påskägg

Helsingfors universitetsmuseum önskar glad påsk! Som månadens föremål i april presenterar vi ett över hundra år gammalt rött påskägg. Ägget har tillhört läkaren Eero Loimaranta, och enligt traditionen som följt föremålet fick han det som gåva under första världskriget. Gåvogivaren sägs ha varit Maria, storfurstinna i det ryska kejserliga hovet. Det tio centimeter höga ägget är tillverkat av porslin. Skalet har hål i toppen och botten, kanske för att ägget ska kunna hängas i ett snöre. Den släta porslinsytan pryds av de kyrilliska bokstäverna X och B, det vill säga H och V översatta till det latinska alfabetet. Ägget hamnade på universitetsmuseet som en del av det tidigare Medicinhistoriska museets samlingar.

Ett rött påskägg fotograferat mot en vit bakgrund. Det röda påskägget härstammar från tiden för första världskriget. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Katariina Pehkonen. Fortsätt läsa ”Läkaren och storfurstinnans påskägg”

Tumregler för hur man mäter meter

Metern är ett mått som passar till det mesta. Längden på en gädda kan vara en meter, medan längden på Finland är över en miljon meter – och en meter i kubik rymmer tusen liter. Tusen liter vatten väger ett ton. Enkelt! Att utveckla ett så här enkelt system och ta det i användning måste ha varit hur lätt som helst för dem som uppfann det. Eller var det verkligen det?

En öppen trälåda fodrad med grön kläde. Innehåller meter och pund av mässing.
Meternormalen (meter, kg, 3 fot, pund). Bild: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Tumregler för hur man mäter meter”

Hugo Backmansson: 12 ögonläkare

Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.

Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.

En målning med elva män och en kvinna avbildade inomhus, klädda i mörka kläder. I förgrunden står ett grönt bord, i bakgrunden syns fönster och en gulskiftande vägg. Målningen omges av en dekorativ bronsfärgad ram.
Hugo Backmansson: 12 ögonläkare, 1923, olja på duk, 71 × 100 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Hugo Backmansson: 12 ögonläkare”

Foton av Hämäläis-Osakuntas relationer med Estland

Denna gång utgörs månadens föremål av en intressant fotodonation som universitetsmuseet nyligen fått. De flesta av fotona föreställer Hämäläis-Osakuntas (Tavastlands nation) verksamhet 1929 och 1930. Det som gör donationen särskilt värdefull är att fotonas ursprungliga ägare, Moira Lindfors född Tuomikoski, tidigare Hormi (1908̶–1979), skrivit på de flesta av dem var och när de är tagna, och på många av dem även namnen på personerna.

Fotona har donerats av ett i Berlin bosatt barnbarn till Irja Tuomikoski, kallad Moira, som tog studenten i Hämeenlinnan yhteiskoulu och kom till Helsingfors universitet för att studera juridik hösten 1928. Hon gick med i Hämäläis-Osakunta, som i början av 1920-talet var en sammanslutning av närmare tusen studenter. År 1930 tillhörde rentav en fjärdedel av studentkårens alla medlemmar denna nation.

Jag hittade fotona med anknytning till Hämäläis-Osakunta när jag åkte för att titta på en stor samling fotografier som skickats till Vanda stadsmuseum. Jag skulle försöka identifiera personer som kunde ha koppling till Katrinebergs gård i Vanda som jag höll på att undersöka. När jag bläddrade bland fotona insåg jag att det fanns sällsynta foton av studentlivet bland dem.

Jag hittade 31 fotografier som ägaren på min begäran donerade till universitetsmuseets samling. Det fanns ett stort antal foton från 1929: av tåget på Snellmansdagen, en bobollsturnering mellan nationerna, utflykter med studenter från Hämäläis-Osakunta, Floradagen och enskilda nationsmedlemmar. Jag blev särskilt nyfiken på ett foto med manliga studenter med mörka studentmössor och två kvinnliga studenter med vita mössor på huvudet framför en båt. Eftersom jag tidigare besökt universitetsmuseet i Tartu kunde jag identifiera de mörkare mössorna som estniska.

En studentmössa från den manliga studentföreningen Eesti Üliöpilaste Selts i Tartu, tillverkad av blått filttyg. Mössan kantas av ett svartvitt band. Mössan på bilden har donerats till universitetsmuseet av en finländare som studerade vid Tartu universitet på 1930-talet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Mai Joutselainen.

Fortsätt läsa ”Foton av Hämäläis-Osakuntas relationer med Estland”

Ett ansikte från det förflutna

Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.

Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning.  Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar.  Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.

Överkroppen av övningsdockan Anne i träningsdräkt fotograferad från huvudets riktning.
Till skillnad från sin förebild har dockan Anne läpparna en aning isär – för att underlätta återupplivningsövningarna – och den har heller inte något hemlighetsfullt leende, såsom den unga kvinnan i gipsavgjutningen. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Ett ansikte från det förflutna”

Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp

En gyllene ring vilar på en lila sammetskudde i ett läderetui. Mot den blå emaljbakgrunden i ringens klack glänser en gyllene byggnad med en gyllene lyra ovanför. Byggnaden är idag känd som Gamla studenthuset, men när ringen smiddes hade även byggnaden nyss blivit färdigbyggd. Det var någonting nytt och unikt i Finland – ett hus för fosterlandets hopp!

Ringen i sitt etui. Foto: Helsingfors universitetsmuseum, Johannes Keltto.

Fortsätt läsa ”Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp”