Porthan-byst i marmor

Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) var bibliotekarie och professor i vältalighet och diktning vid Kungliga Akademien i Åbo, som föregångaren till Helsingfors universitet. Han var en populär person under den nationella väckelsen på 1800-talet och betraktas som historieskrivningens fader i Finland. Det finns många skulpterade porträtt i Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Bland dem finns också en byst på Porthan, klädd i toga och med krans på huvudet. Den skulpterades av den svenske skulptören Carl Eneas Sjöstrand (1828–1906). Skulpturen är rätt tung och dess höjd är 82,5 cm. Den står på en piedestal av mahogny som är 151 cm hög.

En vit staty som föreställer en man. Han visas från bröstet uppåt. Mannen bär en krans på huvudet och är klädd i en slängkappa, vars övre del är synlig. Statyn står på två plattformar av olika storlekar, som är placerade i lyftanordningen på en staplarvagn.
Porthans porträtt i marmor är för närvarande placerad i samlingslokalen. Bild: Johannes Keltto/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Porthan-byst i marmor”

Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning

År 1945 , efter kriget, arbetade odontologie doktor Yrjö V. Paatero vid Helsingfors universitets odontologiska institution, med ansvar för röntgenundersökningar och röntgendiagnostik. Tiden räckte dock inte till för det forskningsarbete som Paatero saknade, då dagarna fylldes av rutinarbete. Filmen sattes gång på gång in i patientens mun, då man var tvungen att ta flera röntgenbilder för att ta reda på hela tanduppsättningens tillstånd. Det måste finnas någon snabbare lösning på det här, tänkte Paatero, och fröet till panoramaröntgenfotografering hade börjat gro. Vägen till dagsläget var dock inte enkel, och fortsättningen var inte heller okomplicerad.

En kvinna som sitter på en stol med en metallkonstruktion runt huvudet och en röntgenkamera på höger sida och en man i vit rock på vänster sida som justerar den välvda röntgenfilmskivan som är placerad på ett ställ.
Pantomograf i bruk vid Helsingfors universitets tandklinik på Fabiansgatan. I vänstra kanten Yrjö V. Paatero. Bilden har publicerats i en artikel i tidningen Uusi Suomi år 1953. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Fortsätt läsa ”Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning”

Hovslagarutrustning i födelsedagsgåva

Den här gången har vi valt en hovslagarlåda i trä till Månadens föremål. Veterinärmedicinsk överste Georg Öhman (1891–1957) fick lådan i gåva i december 1941. Trots att gåvan överräcktes i december var hovslagarlådan ingen julklapp, utan en födelsedagsgåva till Öhman som fyllde 50 år.

Bild i två delar. Den första bilden föreställer en platt låda. På lådans lock finns en metallbricka med gravering: namnen på gåvans givare och mottagare. På den andra bilden står lådan öppen. Inne i lådan ligger hovslagarverktyg som är fästa vid lådans lock och botten med små trästöd.
Hovslagarlådan är tillverkad i ljust, lackat trä. Varje redskap har en egen, noggrant utmätt plats. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Katariina Pehkonen.

Fortsätt läsa ”Hovslagarutrustning i födelsedagsgåva”

Studentmössorna i Estland har färgrika anor

Universitetet i Tartu fyller 390 år den sista juni. Jubileet till ära har vi utsett den första estniska studentorganisationens mössa till Månadens föremål. Vi har också valt ut en studentmössa från sovjettiden, och berättar allmänt den estniska mösstraditionen i det här inlägget.

en mössa med skärm i blått filttyg. Mössan bär ett vitt stjärnmönster. Nedre delen av mössan pryds av ett svartvitt band, och skärmen är svart.
I Helsingfors universitetsmuseums samlingar ingår en studentmössa som tillhört en utbytesstuderande i Estland på 1930-talet. Mössan med skärm pryds av ett vitt stjärnmönster, och mössan är tillverkad av blått filttyg. Ett svartvitt band pryder mössans nedre kant. Skärmen är svart. Bild: Mai Joutselainen, Helsingfors universitetsmusem.

Fortsätt läsa ”Studentmössorna i Estland har färgrika anor”

Ett minne av de lärdas ceremoni

I vår firar vi åter magistrarna och doktorerna vid Helsingfors universitet i fakulteternas festliga promotioner. Promotionerna vid vårt universitet har långa anor: det första promotionstillfället vid Åbo Akademi (nuvarande Helsingfors universitet) ordnades redan 1643.  Promotionsvåren till ära har vi valt ut ett av våra många promotionsminnen som månadens föremål: Filosofiska fakultetens promotionstavla från 1894.

En inramad tavla med en stor mängd personporträtt limmade på en kartongskiva.

Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Promotionstavlor tillverkades från 1800-talets slut ända till 1950-talet. I Universitetsmuseets samlingar finns allt som allt åtta promotionstavlor. Den äldsta av dem är från år 1890, och den nyaste från 1957. Ibland har man även lagt promovendporträtten i ett fotoalbum. Albumet överräcktes sedan till den allmänna kransbinderskan.

Fortsätt läsa ”Ett minne av de lärdas ceremoni”

C. L. Engels byggnadsritning för Helsingfors universitets huvudbyggnad

I oktober 1827 gav den ryske tsaren Nikolaj I order om att flytta Kejserliga Åbo Akademi till Helsingfors, det finska storfurstendömets nya huvudstad. Förflyttningen blev slutlig efter den ödesdigra branden i Åbo i september 1827. Man beslöt att universitetets nya byggnader skulle placeras i en viktig del av den nya huvudstadens monumentalcentrum, som då var under byggnad. Den tyskfödda Carl Ludvig Engel ansvarade för planeringen.

Engel ritade upp fyra serier med ritningar av universitetets huvudbyggnad. En av serierna finns i Helsingfors universitetsmuseums samlingar. Ritningen som avbildar den södra fasaden och genomskärningen av huset visar de förverkligade och oförverkligade planerna för den vackra byggnaden.

Handritad och laverad byggritning som avbildar byggnadens fasad samt en vy mot byggnadens vestibul och solennitetssal. På ritningen finns text på ryska och svenska.
Carl Ludvig Engels byggnadsritning (1828) för huvudbyggnaden vid Helsingfors universitet. I vänstra hörnet av den översta våningens bottenplan kan man se konsistoriesalen, som förstördes i fortsättningskrigets bombningar. Utöver Engels signatur bär ritningen också underskriften av arkitekt Anton Wilhelm Arppe, Engels underlydande på intendentkontoret. Bild: Helsingfors universitetsmuseum

Fortsätt läsa ”C. L. Engels byggnadsritning för Helsingfors universitets huvudbyggnad”

Matilda Hjon – en viljestark hjälpare

I mars är månadens föremål en vit, fjädrad gungstol. Stolen är lätt stoppad med ett tyg med stora, eleganta blommor mot en ljusbrun bakgrund. Man får förstås inte sitta på museiföremålet, men stolen ser rätt bekväm och ergonomisk ut även med moderna mått mätt. Stolen användes av diakonissa Matilda Hjon (1877–1967), en modig och ihärdig organisatör, människovän och föreståndare.

Den svarvade gungstolen utan medar var i användning under det förra århundradets första hälft. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Jenni Jormalainen.

Fortsätt läsa ”Matilda Hjon – en viljestark hjälpare”

Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen

I universitetets hantverksvetenskapliga samling finns tiotals festdräkter. Nästan alla av dem är unika, sydda efter mått. Bland alla dessa unika dräkter finns en riktig pärla. Denna silkesklänning bildade bottnen för en målning av bildkonstnären Sam Vanni.

Översättaren i konstkretserna

Klänningen tillhörde Maya Vanni, ursprungligen Maja London (1916–2010).Hon föddes i Åbo och flyttade till Paris efter att ha tagit studenten år 1935.Hon njöt av storstadens hetsiga puls, studerade, festade, diskuterade och blev vän med konstnärer.Bl.a. Vivica Bandler och Tove Jansson hörde till Vannis bekantskapskrets.

En ung dam med vågigt hår och omsorgsfullt formade ögonbryn. Hon är klädd i en kavaj med krage och en scarf som täcker halsen. Svartvitt fotografi.
Maya Vanni på ett fotografi i studieboken för Historisk-filologiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Bild: SLSA 1274, Maya Vannis arkiv, SLS arkiv.

Fortsätt läsa ”Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen”

Helmi Bieses manliga tall

2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?

En oljemålning med stenar och ljung i förgrunden. Mitt i landskapet står två tallar, varav den vänstra är tjockare. I bakgrunden syns havet, med stenar och skog längs strandlinjen. I målningens övre kant syns den blåa himlen som pryds av vackertvädersmoln.
Helmi Biese: Vanha mänty/Den gamla tallen, (1921). Verkets mått: 98 x 118 cm. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

En bortglömd konstnär

Fortsätt läsa ”Helmi Bieses manliga tall”

Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?

På bordet vilar en spröd silkesflagga. Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Flaggan är så rik på symboler att dess tillverkning försenades med flera år eftersom flaggan förbjöds redan innan syarbetet inleddes.

En brunskiftande silkesflagga med olika broderade mönster på mitten. Överst en stjärna broderad i gyllene tråd, med långa paljettbroderirader som ljusstrålar. Under stjärnan en violett krona dekorerad med guld- och silvertråd. Under kronan två vapen. Det högra vapnet föreställer ett slott, broderat i ljusbrun och grå tråd, på ett blått tygbotten. Under slottet bokstaven W, broderad i silvertråd. Det vänstra vapnet har en ljusrosa övre del, den nedre delen är ljusblå. På det blå tyget bokstaven W, broderad i silvertråd, och på det ljusrosa tyget tre kronor. På flaggan finns också två broderade kvistar korsvis runt vapnen. Den högra kvisten är ek, den vänstra en lagerkvist. Kvistarna är sammanbundna med en ljusblå rosett. I flaggans vänstra kant finns ett blåvitt flätat silkessnöre med en stor tofs.
Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Viborg stads dåvarande vapen bredvid det tidigare trekronorsvapnet. Ovanför vapnen en krona, som kan tolkas som en symbol för storfurstens eller Sveriges – det forna moderlandets – makt. Flaggan avbildad år 2021. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Fortsätt läsa ”Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?”