Foton av Hämäläis-Osakuntas relationer med Estland

Denna gång utgörs månadens föremål av en intressant fotodonation som universitetsmuseet nyligen fått. De flesta av fotona föreställer Hämäläis-Osakuntas (Tavastlands nation) verksamhet 1929 och 1930. Det som gör donationen särskilt värdefull är att fotonas ursprungliga ägare, Moira Lindfors född Tuomikoski, tidigare Hormi (1908̶–1979), skrivit på de flesta av dem var och när de är tagna, och på många av dem även namnen på personerna.

Fotona har donerats av ett i Berlin bosatt barnbarn till Irja Tuomikoski, kallad Moira, som tog studenten i Hämeenlinnan yhteiskoulu och kom till Helsingfors universitet för att studera juridik hösten 1928. Hon gick med i Hämäläis-Osakunta, som i början av 1920-talet var en sammanslutning av närmare tusen studenter. År 1930 tillhörde rentav en fjärdedel av studentkårens alla medlemmar denna nation.

Jag hittade fotona med anknytning till Hämäläis-Osakunta när jag åkte för att titta på en stor samling fotografier som skickats till Vanda stadsmuseum. Jag skulle försöka identifiera personer som kunde ha koppling till Katrinebergs gård i Vanda som jag höll på att undersöka. När jag bläddrade bland fotona insåg jag att det fanns sällsynta foton av studentlivet bland dem.

Jag hittade 31 fotografier som ägaren på min begäran donerade till universitetsmuseets samling. Det fanns ett stort antal foton från 1929: av tåget på Snellmansdagen, en bobollsturnering mellan nationerna, utflykter med studenter från Hämäläis-Osakunta, Floradagen och enskilda nationsmedlemmar. Jag blev särskilt nyfiken på ett foto med manliga studenter med mörka studentmössor och två kvinnliga studenter med vita mössor på huvudet framför en båt. Eftersom jag tidigare besökt universitetsmuseet i Tartu kunde jag identifiera de mörkare mössorna som estniska.

En studentmössa från den manliga studentföreningen Eesti Üliöpilaste Selts i Tartu, tillverkad av blått filttyg. Mössan kantas av ett svartvitt band. Mössan på bilden har donerats till universitetsmuseet av en finländare som studerade vid Tartu universitet på 1930-talet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Mai Joutselainen.

Fortsätt läsa ”Foton av Hämäläis-Osakuntas relationer med Estland”

Ett ansikte från det förflutna

Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.

Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning.  Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar.  Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.

Överkroppen av övningsdockan Anne i träningsdräkt fotograferad från huvudets riktning.
Till skillnad från sin förebild har dockan Anne läpparna en aning isär – för att underlätta återupplivningsövningarna – och den har heller inte något hemlighetsfullt leende, såsom den unga kvinnan i gipsavgjutningen. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Ett ansikte från det förflutna”

Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp

En gyllene ring vilar på en lila sammetskudde i ett läderetui. Mot den blå emaljbakgrunden i ringens klack glänser en gyllene byggnad med en gyllene lyra ovanför. Byggnaden är idag känd som Gamla studenthuset, men när ringen smiddes hade även byggnaden nyss blivit färdigbyggd. Det var någonting nytt och unikt i Finland – ett hus för fosterlandets hopp!

Ringen i sitt etui. Foto: Helsingfors universitetsmuseum, Johannes Keltto.

Fortsätt läsa ”Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp”

De finska stövarnas kung

När jag och mina arbetskamrater besökte Helsingfors universitets lantbruksmuseum vintern 2012 hänfördes jag av museets omfattande samling av djurskulpturer, som stod i ett sidorum på första våningen. Lantbruksmuseets intendent skulle gå i pension, och museet hade precis tagits över av Helsingfors universitetsmuseum. Anton Ravander-Rauas (1890 ̶ 1972, fram till 1936 Ravander) skulpturer av husdjur var grupperade enligt art på rummets hyllor, och hans reliefer hängde på väggarna.  Det fanns kor, tjurar, hästar, grisar, hundar, får och flera andra djur. Senare, när vi funderade på vilken utställning som skulle bli den sista tillfälliga utställningen i Universitetsmuseets Arppeanum-byggnad, föreslog jag denna samling. Skulpturerna hade varit mestadels gömda för publiken redan i åratal, trots att de var charmerande porträtt av finländska djurpersonligheter.

Små skulpturer av kor och hundar som står på gula hyllor.
Anton Ravander-Rauas skulptursamling med husdjursmotiv var utställd i Helsingfors universitets lantbruksmuseum, grupperad enligt djurart. Helsingfors universitetsmuseum / Pia Vuorikoski.

Fortsätt läsa ”De finska stövarnas kung”

En studentoveralls historia

Det är augusti och nyintagna högskolestudenter och deras overallklädda tutorer börjar dyka upp i gatubilden. Jag skänkte min egen ämnesföreningsoverall till universitetsmuseet 2015 för att visas i den nya huvudutställningen. Den hade jag ju inte behövt på flera år, och alltid i samband med flyttningar funderade jag om jag skulle skänka bort eller spara den. Som tur är sparade jag overallen, kanske med tanke på en eventuell renovering eller ett målningsprojekt som sedan aldrig blev av. Det handlar om en overall som lanserades i november 1990 av Rupla ry, ämnesföreningen för studenter i ryska och rysk litteratur samt slavisk filologi. Overallen visades i utställningen Tankens kraft fram till augusti 2018.

En overall till ruplamedlemmarna – äntligen!

Att skaffa overall var ingen alldeles enkel uppgift. Två driftiga ryska studenter som påbörjat sina studier 1987 tog tag i saken efter att ha ”genomlidit valborg tre gånger i HUS tråkiga overall”. De inledde projektet med att djärvt tåga in på stora företags huvudkontor för att gå och tala med dem som bestämmer över pengakranarna. Oftast fick studenterna bara ett telefonnummer i handen. Den beräknade kostnaden för en beställning av 40 stycken overaller var 10 000–12 000 mark, vilket kändes som en omöjlighet eftersom listan med beställare i mars 1990 bestod av exakt två namn. Anskaffningsprojektet gick dock framåt, och i maj var beställarna redan tretton stycken. Gemene man inom Rupla hade en i det närmaste skeptisk om inte rentav syrlig inställning till projektet.

Hösten kom, och overallkommittén satte sin tilltro till gulnäbbarna. Det var det värt, för snart hade man samlat in 26 namn på beställarlistan! Dessutom hittade man en billigare leverantör, så kostnadsförslaget halverades. Slutligen blev det Neste Oy, Finpap och Venäjän kielen edistämissäätiö som gick in som sponsorer. Plötsligt räckte pengarna till, särskilt som beställningen dessutom gjordes för 30 studenter. Före den slutgiltiga beställningen återstod dock ett problem: vem skulle rita en bild som dög till att tryckas på overallryggen? Temat för bilden – hammaren och skäran – hade bestämts på overallkommitténs planeringsmöte, men ingen av Ruplamedlemmarna ansåg sig ha tillräcklig kompetens för att producera en sådan. Då kom en av styrelsemedlemmarna till undsättning och vände sig till en före detta pojkvän som jobbade på reklambyrå. Han skapade den önskade bilden med kontorets utrustning, dessutom utan ersättning.

Symboler som hänvisar till Sovjetunionen, en hammare och en spira som stiliserats som ett frågetecken samt text tryckta på ett rött, lite skrynkligt klädesplagg.
Rupla ry:s overaller införskaffades i november 1990, varvid 26 studenter i slaviska språk beställde en. Man lät en reklambyrå göra en logotyp till baksidan utifrån overallkommitténs idé. En detalj på overallen. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Salme Vanhanen.

Fortsätt läsa ”En studentoveralls historia”

Gasmasker och asbest

Till höger på bilden finns en gasmask av militärgrönt gummi. Ögonöppningarna pekar mot fotografen. Till vänster om masken ligger en filterpatron i en mörkare grön färg. I bildens nederkant finns en måttskala.
En folkgasmask från 1930-talets slut som finns i Helsingfors universitetsmuseums samlingar. Gasmasken kommer från Institutionen för farmakologi vid Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

I Helsingfors universitetsmuseums samlingar finns åtta gasmasker, varav sju är skyddsmasker från 1930-talet avsedda för civilbefolkningen. Museet har fått maskerna till sina samlingar från sjukhus och institutioner vid Helsingfors universitet. Dessutom ingår en gasmask för hästar i samlingarna. Den dateras till 1930- eller 1940-talet och är av okänt ursprung.

År 2015 planerade vi ställa ut en av gasmaskerna för civilt bruk i vår nya huvudutställning Tankens kraft. Vi fick dock ändra oss i sista stund eftersom vi fick nys om att det kan finnas asbest i filtren till gamla gasmasker.

Våren 2020 bestämde vi oss för att ta reda på om asbestmisstanken stämmer. I detta blogginlägg berättar vi hur vi utredde saken och vad resultatet blev.

Fortsätt läsa ”Gasmasker och asbest”

Läkarinstrument från 200 år tillbaka

En äldre herre blickar allvarligt från målningen, vänd en aning åt vänster. Under en mörk rock skymtar en vit skjorta med hög krage. Ett utmärkelsetecken från Sankt Annas orden i ett rött band runt halsen och Sankt Vladimirs kors på bröstet vittnar om kejsarens uppskattning. Det grå håret är bakåtkammat. På duken finns professor Johan Agapetus Törngren (1772–1859) förevigad. Som månadens föremål presenterar vi en instrumentbörs som tillhört honom.

Ett porträtt av Johan Agapetus Törngren.
Johan Erik Linds porträtt av Johan Agapetus Törngren, eventuellt från 1832. Foto: Pia Vuorikoski/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Läkarinstrument från 200 år tillbaka”

Florafesten, en skiss för Eero Järnefelts väggmålning

Det är maj. Trädens vårgröna grenar ramar in scenen i parken. Stämningen är spänd, de vuxna och barnen koncentrerade. En mörkklädd man, Fredrik Cygnaeus, ska precis kliva ner från talarpodiet, och lyssnarna följer honom med sina blickar. Pastellkritornas klara färger får luften att flimra.

Eero Järnefelts pastellverk föreställer människor i parken. Cygnaeus står på höger sida av bilden. Åhörarna står i mitten och till vänster. I bakgrunden finns björkar.
Eero Järnefelt: En skiss för Florafesten, odaterad, pastell på papper, 83 cm × 73 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Florafesten, en skiss för Eero Järnefelts väggmålning”

Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum

Denna gång presenterar vi ett fint föremål som vi fick till våra samlingar först för några veckor sedan – och dess ursprungliga ägare. Det handlar om en lagerkrans som Tekla Hultin använde vid sin promotion till filosofie magister den 31 maj 1894. Trots att några av bladen har brutna spetsar och den gröna sidenrosetten är en aning skrynklig är kransen i utmärkt skick. Man kan nästan känna en lätt örtdoft när man ser kransen vila på sin bädd av silkespapper.

Tekla Hultins lagerkrans. Bild: Helsingfors universitetsmuseum, Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum”