Ett ”päron” som klarade sig i Åbo brand

Fysikrelaterade föremål har ibland en rolig form eller är gjorda av ett spännande material som känns tilltalande – som är fallet med denna päronformade Nicholsons areometer. Den 4 september är årsdagen för Åbo brand och därför tänkte vi som månadens föremål presentera en av de skatter ur vår samling som klarat sig i branden. Vad är detta smäckra päronliknande föremål, tillverkat av metallblandning? De olika benämningarna areometer, sänkvåg, densimeter och hydrometer säger inte så mycket, så låt oss ta reda på vad det handlar om.

Nicholsons areometer eller densimeter.
Nicholsons areometer eller densimeter, 1814. Helsingfors universitetsmuseum.

En särartad areometer

I en gammal guidebok till Universitetsmuseet från 1982 berättas att Kungliga Akademien i Åbo redan på 1700-talet börjat samla in ett Fysikaliskt kabinett bestående av olika instrument och pedagogiska hjälpmedel. Särskilt fysikprofessor Gustaf Hällström skaffade ett stort antal fysikapparater till akademin i början av 1800-talet. Aha! Namnet låter bekant – det finns ju en gata i Gumtäkt uppkallat efter honom. Dessutom kommer man att tänka på att det var hans förtjänstfulla lobbying som ledde till att Kungliga Akademien i Åbo 1819 fick ett observatorium ritad av Carl Ludvig Engel.

Men nu det var ju areometern vi skulle prata om. Vad var det man nu mätte med den, egentligen? En areometer är ett instrument för att mäta vätskors densitet. En hydrometer är ett instrument för att mäta vätskors densitet i förhållande till vatten. Den kan också användas för att mäta vätskors densitet. Nicholsons hydrometrar skiljer sig från andra motsvarande instrument i och med att de sänks helt i vatten vid mätning.

Vem var William Nicholson?

Varför ingår även efternamnet Nicholson i namnet på vårt föremål? William Nicholson (1753 ̶ 1815) var kemist, översättare, utgivare, vetenskapsman, uppfinnare och ingenjör. År 1797 grundade han den naturvetenskapliga tidskriften Journal of Natural Philosophy, Chemistry and the Arts, allmänt känd som Nicholson’s Journal. Och inte minst utvecklade William Nicholson areometern.

Porträtt av William Nicholson.
William Nicholson, cirka 1811. En gravyr av Thomas Blood. Wikimedia commons.

Inköpt i London

Areometern på universitetsmuseet har köpts in hos John Newman i London 1814. Det är logiskt med tanke på att ett ståtligt nytt akademihus just på den tiden höll på att bli klart nära domkyrkan i Åbo, och det anskaffades nya föremål även till Fysikaliska kabinettet. Då gjordes också andra inköp till Akademin, till exempel en ny rektorsmantel, bronsbyst av Alexander I samt en piedestal och ett silverskrin för stiftelseurkunden (1817). John Frederick Newman (1783 ̶ 1860) var tillverkare av matematiska, optiska och nautiska instrument. Man köpte in i stora mängder meteorologiska instrument från hans tillverkning till olika mätstationer över hela Brittiska imperiet. Han var även officiell tillverkare av instrument till The Royal Institution på Albemarle Street i London.

När man gör bildsökningar på Nicholsons hydrometer på nätet, ser man att de flesta av dem är cylinderformade. Många universitet har sådana i sina samlingar. Det är alltså möjligt att hydrometern av pärontyp på Helsingfors universitetsmuseum är ett mer ovanligt exemplar. Professor Gustaf Hällström lyckades definiera den temperatur som korrelerar med vattnets högsta densitet mer exakt än någon annan före honom. Areometern användes troligen också i hans forskning.

Fysikaliska kabinettet mötte sitt öde i Åbo brand

Efter att Akademin flyttat till Helsingfors och bytt namn till Kejserliga Alexanders Universitetet samlades fler föremål in till Fysikaliska kabinettet. Föremålen fanns utställda i huvudbyggnaden som ritats av Carl Ludvig Engel, men också i ämnet fysiks egen institutionsbyggnad på Brobergsterrassen som stod klart 1911. Samlingen var öppen för allmänheten några timmar i veckan ända fram till mitten av 1900-talet. Idag finns föremål från Fysikaliska kabinettet utställda på huvudutställningen vid Helsingfors universitetsmuseum.

Åbo efter branden. Ruiner af Åbo, en kolorerad litografi av Gustaf Finnberg, 1827.
Åbo efter branden. Ruiner af Åbo, en kolorerad litografi av Gustaf Finnberg, 1827, Konstmuseet Ateneum. Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.

Tyvärr förstördes största delen av instrumenten för fysikundervisning i Åbo brand. Hur kunde några av föremålen i kabinettet undgå branden? Stod de avskilda från de andra föremålen? Svaret finns i artikeln Fysik av den framlidna fysikprofessorn Peter Holmberg i en guidebok till Arppeanum 2003. I sin text citerar han universitetets instrumentförteckning från 1827. Där konstateras att samtliga instrument i Fysikaliska kabinettet blivit komplett förstörda och att endast de föremål som varit utlånade blivit kvar. Av samma anledning räddades också en del av universitetsbiblioteket: böckerna fanns utlånade till professorernas bostäder ute på landet. Endast fyra föremål i Fysikaliska kabinettet räddades. En av dem är areometern, de övriga Gregorys teleskop, de Magdeburgska halvkloten och en elektrisk kanon. Alla dessa föremål visas i huvudutställningen på vårt museum, Tankens kraft, i universitetets huvudbyggnad.

Pia Vuorikoski, utställningschef

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Källor:

Peter Holmberg: Fysik. Helsingfors universitetsmuseum – vetenskap, konst, historia. Helsingfors 2003.

Renja Suominen-Kokkonen (toim.): Helsingin yliopiston museo. Helsinki 1982.

http://physics.kenyon.edu/EarlyApparatus/Fluids/Nicholsons_Hydrometer/Nicholsons_Hydrometer.html

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.